Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar värmekonsumtionen hos virkestorkar i sågverksbranschen. Det SCA-ägda sågverket Tunadal beläget i Sundsvall, Västernorrland, har använts som referenssågverk. Av de träd som används vid sågverken avgår endast 47 % till sågad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna Biomassa förbränns i en egen- eller externt-ägd panna, i vissa fall förekommer avtal med närliggande industrier som tillgodoser värmen till torkarna via processvärme eller fjärrvärme. Vid en eventuell minskning av torkarnas värmekonsumtion medför detta att ytterligare Biomassa kan avsättas till marknaden.

Sulfitlut, en biprodukt som erhölls från pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som är en biprodukt från osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt Biomassa.Arbetet fokuserades på den maximala produktionen av ZygomycetBiomassa från olika koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bästa förhållandena upprepades i en bioreaktor i bänkskala. Bästa odlingen för de olika Zygomycetstammarna vid 35 °C påvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av Biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet från dessa stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer användning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats från en indonesisk maträtt, tempe.

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

I denna studie utreds hur bränngas kan produceras via indirekt förgasning av Biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersätta el och olja vid olika förbrukare på ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen västvärlden måste lösa detta århundrade är energiförsörjningen. Medallt hårdare krav på utsläpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara bränslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trä kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika långa transporter av fast Biomassa bör resursen förädlas innan denanvänds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning är en erkändtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod där slutprodukten till exempel kan bli bränngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Strävan att nå ett hållbart samhälle har varit en av de viktigaste aspekterna under 2000-talet. Det stora problemet är hur målet skall nås. Användningen av fossila bränslen måste minskas, men vilken energikälla skall ersätta dem? Biomassa har haft en viktig roll i minskningen av fossila bränslen som använts i uppvärmningssyfte. Teknikutveckling har medfört att dess betydelse kan bli än viktigare.Snabb pyrolys är en process där en bioolja, kallad pyrolysolja, produceras genom nedbrytning av Biomassa.

Syftet med dessa simuleringar är att klargöra hur olika skördeintensiteter påverkar kollagret över tiden och därmed klimatet genom varierande grader av Biomassauttag. I arbetet redovisas simuleringar på fastighetsnivå som gjorts i Heureka-PlanWise för en granskog med boniteten G30. Bakgrunden till detta är den pågående klimatdebatten, där oron ökar för ett förändrat klimat, orsakat av en allt högre halt växthusgaser i atmosfären. EU har ambitionen att förändra energimixen och ge förnybara energikällor en större plats. Bland annat har EU som mål att 20 % av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Resultatet visar att kollagret sjunker med ett ökat uttag av Biomassa.

Fossila bränslen har sedan de upptäcktes konkurrerat ut Biomassa som den huvudsakliga energikällan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som härstammar från fossil olja varit dominerande. Främst på grund av deras fördelar mot Biomassan såsom tillgänglighet, pris, energidensitet och enkelhet att användas i en förbränningsmotor. Men dessa drivmedel innehåller kolatomer som inte längre är en del av det naturliga kretsloppet och vid förbränning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Utsläpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan på den accelererande växthuseffekt världen upplever vilket kommer att medföra förödande klimatändringar.

På senare år har klimatoron tilltagit i världen, ökade utsläpp av växthusgaser och stigande medeltemperaturer har fått ett stort utrymme på den politiska agendan. För att möta oron har man inom Europeiska Unionen enats om ett antal klimatmål som skall uppfyllas till år 2020. Sverige har under lång tid förlitat sig på skogsindustrin och därigenom byggt upp en stark industri och forskningsverksamhet. Skogsbaserad bioenergi står idag för 90 % av den bioenergi som förbrukas i Sverige. Råvaruöverskottet finns idag i norrlands inland men det stora behovet finns i storstadsregionerna i södra Sverige. Det finns dock vissa problem med transport och lagring av skogsbaserad Biomassa och behovet av innovationer är därför stort. Torrefiering är en förädlingsmetod där energidensiteten höjs och lagringsegenskaperna förbättras genom rostning av Biomassa i en syrefrimiljö. Syftet med denna studie är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka potentialen hos torrefierad pellets under svenska förhållanden. I vår investeringskalkyl framgår det att break even-punkten för priset för torrefierad pellets är 367,55 kr/MWh. Känslighetsanalysen uppvisar att råvarukostnaden har störst påverkan på nettonuvärdet, följt av driftskostnaden och pris som hade samma påverkan, därefter kommer räntan och sist investeringskostnaden. Våra beräkningar visar att det finns en skillnad i tågtransportkostnad mellan torrefierad pellets och konventionell pellets per transporterad MWh.

En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen användsallt mer och utveckling pågår för att göra mer Biomassa från skogen tillgänglig.Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet avenergi.Biomassafunktioner har tagits fram av Ulvcrona et al (2009) för att kunna beräkna torrviktenför unga granar som stått i täta bestånd. Funktionerna är dock baserade på provträd från norraSverige. Syftet med detta arbete var att verifiera funktionerna med provträd från södraSverige. Provträden togs på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksparker i Asa och påTönnersjöheden.

Behovet av skogsbränslen har ökat i takt med en ökad efterfrågan av förnyelsebara energikällor, samtidigt som andelen skogar med ett omedelbart röjningsbehov stigit. Det har lett till att innovatörer letar efter nya system för skörd av Biomassa i dessa bestånd. Syftet med denna studie var att modellera och analysera ett maskinsystem som är under utveckling för skörd av Biomassa i klena förstagallringar. Maskinsystemet ska fälla, aptera och bunta träddelar i bestånden. Skördaren som utgör basen för konceptmaskinen är den fyrhjuliga modellen av Komatsu 901TX.1. På basenheten kommer det att monteras en helautomatiserad extrakran/leveranskran. Leveranskranen står för transporten av det skördade virket från skördaraggregatet till en helautomatiserad buntningsenhet. Resultatet som redovisas i rapporten har tagits fram genom simuleringar i simuleringsprogrammet Arena 5.0.

Examensarbetet är ett jordförsök som har gjorts på två olika gårdar. Försöken omfattas av två olika jordbearbetningsmetoder, plog och djupluckrare. Anledningen till valet av de två olika gårdarna beror på att de har jordbearbetats på olika sätt under de senaste tio åren och då kanske försöken visar skillnader på hur marken påverkas av de olika bearbetningsmetoderna. I hälften av försöket är det insått oljerättika för att se vilken av bearbetningarna som ger säkrast etablering, och för att eventuellt lättare se hur lucker marken är beroende på rotutveckling. I försöken har en penetrometer använts för att mäta jordmotståndet i jorden efter plogen och djupluckraren. Jordmotståndet mättes ner till 40 centimeters djup i alla försöksrutorna. Från dessa resultat gjordes diagram för att lättare utläsa resultaten.

Man vill idag öka tillförseln av förnybar energi både i Sverige och i resten av världen. Det finns en möjlighet att i våra svenska skogar hoppa över röjningen för att sedan göra det vi kallar för en gallringsröjning i denna uppsats. Tanken att man skördar Biomassa från bestånden. Det finns dock frågor som behöver besvaras innan man kan rekommendera att hoppa över röjningen för att ägna sig åt röjningsgallring istället. Vårt mål med arbetet var att koncentrera oss på frågeställningen om huruvida ett uttag av helträd sänker tillväxten jämfört med en röjning där träden lämnas kvar.

EU har som mål att år 2020 ha minskat utsläppen av växthusgaser med 20 % och ökat andelen förnyelsebar energi till 20 %. I Sverige är andelen fossilt bränsle som förbränns ca 30 %. Denna studie syftar till att utreda om termokemiskt behandlade biobränslen kan ersätta de kommersiella fossila bränslena. Resultatet har nåtts med simulering i programvaran Fuelsim och insamling av experimentella data.  En simulering ska påvisa om syreberikning gynnar bränslena och experimentella data används för att se vilka problem som finns för respektive bränsle.

Metoder för analys av en bränslebädd i en biobränsleeldad rosterugn har utvecklats och utvärderats för att bedöma dess användbarhet. Dessa metoder omfattar framtagning av bränslebäddens utbredning, temperaturprofil och tryckfall genom bädden med hjälp av rostfria rör, termoelement, tryckmätare samt en laborationsuppställning. Metoderna producerade alla användbara resultat som gav snabb indikation på aktuella förhållanden..