Sök:

Sökresultat:

897 Uppsatser om Biologiska värden - Sida 18 av 60

Att bli förÀlder men pÄ andra villkor ? lesbiska kvinnors upplevelser av bemötandet frÄn barnmorskor under graviditet och förlossning

LÀngtan efter att bilda familj Àr inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns Àven hos kvinnor som Àr lesbiska. NÀr en kvinna som Àr lesbisk vÀljer förÀldraskap innebÀr det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. DÄ lesbiska kvinnor vÀljer att bilda familj utmanar de samhÀllets heterornoma tradition. Beslut till förÀldraskap Àr en process med mÄnga reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgÄtt graviditet och förlossning, antingen som biologisk förÀlder eller som medförÀlder, upplevt bemötandet frÄn barnmorskor.

Barns uppfattning om fÄglar

Abstract The purpose of this work is to investigate children?s perception of Swedish birds. Through qualitative questions there were twelve children interviewed. I showed the pictures for the children of different animals that we discussed but with focus on birds. The children could partly distinguish which of the pictures that represented birds and who did not.

Specifik omvÄrdnad under ambulanstransport vid hjÀrtinfarkt-JÀmförande studie mellan kvinnor och mÀn

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.

Uppföljning av en modell vid rehabilitering av missbruk

Det Àr vÀl kÀnt att missbruk av alkohol medför stora problem pÄ arbetsplatsen. GÀvleDala FöretagshÀlsa har tillsammans med Nudax, en fristÄende organisation som arbetar enligt 12-stegsprincipen, erbjudit ett program för rehabilitering. Syfte:I denna studie undersöktes vilka effekter rehabiliteringsprogrammet hade dels pÄ alkoholkonsumtion mÀtt med biologiska markörer, dels pÄ arbetsförmÄga (i denna studie definierat som att personen var i arbete eller var anstÀllningsbar).Undersökt grupp:Uppföljningen omfattade 26 personer, dvs. samtliga som pÄbörjade behandling fr.o.m. 2004 och t.o.m.

Hantering av parasitproblematik pÄ naturbetesmark

VÀrdet av att beta naturbetesmark Àr stort, bÄde för den biologiska mÄngfalden men Àven för bevarandet av öppna kulturlandskap med stora rekreations- och kulturhistoriska vÀrden. DÄ naturbeten Àr permanenta beten mÄste parasitsmitta av inÀlvsparasiter pÄ betet förebyggas för att inte bli ett problem. Problem som kan orsakas av parasitangrepp Àr framför allt försÀmrad tillvÀxt hos djuren men Àven klinisk sjukdom sÄsom t.ex. diarré eller blodbrist. FörstagÄngsbetande individer Àr sÀrskilt kÀnsliga för parasitangrepp och mÄste dÀrför skyddas frÄn parasitsmitta i möjligaste mÄn.

FastighetsmÀklaren som bÀrare av företagets varumÀrke : Intern marknadsföring och dess pÄverkan pÄ organisationskulturen

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Bland ?h?nga-tv?tt-f?rel?sningar? och ?n?gra j?kla bildknippen? En fenomenografisk studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar om inneb?rden av AKK och relaterade utbildningsinsatser

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Att vara mamma, men ÀndÄ inte mamma : En kvalitativ studie om mödrars upplevelser i samband med att deras barn flyttat till familjehem

Vid brister i förÀldraförmÄgan, dÀr modern inte kan se till att sitt barn fÄr de grundlÀggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt SocialtjÀnstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rÀtt till stöd för att bearbeta de kÀnslor som kan uppstÄ vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker dÀr de berÀttar om att mödrar kan drabbas av kÀnslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhÄllningssÀtt. För att kunna besvara studiens syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en Àr missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar bÄde om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem.

?Just det ja jag Àr inte som alla andra, för det stÀmmer inte med en vanlig Svensson-familj?. En diskursanalytisk studie av fosterbarns konstruktioner av familj och identitet

VÄrt syfte Àr att belysa hur fosterhemsplacerade ungdomar konstruerar sig sjÀlva i förhÄllande till sina konstruktioner av familj samt hur det de uppfattar som den gÀngse bilden av fosterbarn pÄverkar deras sjÀlvbild. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur konstruerar fosterbarnet sina familjer? Hur konstrueras ett fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till den gÀngse bilden av fosterbarn? Hur konstruerar fosterbarnet sig sjÀlv i förhÄllande till konstruktionen av sina familjer?Vi har anvÀnt oss av socialkonstruktionism och diskursanalys för att undersöka hur barnen konstruerar sig sjÀlva genom sÀttet att tala om familj, fosterbarn och sig sjÀlva.Vi har i vÄrt material kommit fram till att de fosterbarn som vi intervjuat, utifrÄn en dominerande diskurs, konstruerar tre olika typer av familj: Den blodsbundna dÀr endast den biologiska familjen betraktas som en familj, den dubbla familjen dÀr man tillhör bÄde sin biologiska familj och sin fosterfamilj samt den förÀldralösa familjen dÀr respondenterna inte kÀnde tillhörighet i nÄgon av familjerna och dÀrför konstruerar de sig som utan förÀldrar och dÀrmed i en annorlunda typ familj.Det vi finner intressant Àr att ingen av respondenterna konstruerade en familj som endast bestod av fosterfamiljen och dess medlemmar.DÄ respondenterna konstruerar fosterbarn framkommer tvÄ diskurser ? de försöker normalisera fosterbarnet samtidigt som de Àr medvetna om avvikelsediskursen. De konstruerar dÀrför fosterbarnet som en marginaliserad kategori. De har svÄrt att förhÄlla sig till och kÀnna igen sig i den samhÀlleliga bilden samtidigt som den hela tiden pÄverkar dem.Hur respondenterna konstruerar sig sjÀlva beror pÄ hur de förhÄller sig till dels konstruktionen av familj i allmÀnhet, dels fosterfamiljen, dels biologfamiljen och dels till konstruktionen av fosterbarn och ?vanligt? barn som kategori.

Den hypergeometriska differentialekvationen och dess l?sningar i det komplexa planet

I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring differentialekvationens tre singulariteter.

Musik i samband med venprovtagning för att lindra stress och smÀrta hos patienten : En interventionsstudie

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

MÄnga bÀckar smÄ, blir det bÀttre dÄ? : En studie om den smÄskaliga vattenkraftens för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv

Idag stÄr vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpÄverkan och förlust av biologisk mÄngfald. Vattenkraften Àr en förnybar energikÀlla som kan producera el med lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Sverige har en lÄng tradition av att utnyttja vattnet som energikÀlla och har det senaste Ärhundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag stÄr vattenkraften för nÀstan hÀlften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften pÄverka den biologiska mÄngfalden och vattendragen negativt. Av ungefÀr 2100 kraftverk stÄr de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltsÄ ett stort antal smÄskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att pÄverka vattendragen negativt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om elproduktionen frÄn smÄskalig vattenkraft Àr försvarbar sett till dess miljöpÄverkan.

"With great power comes great responsibility" : En studie av teknik och biologi i superhjÀltefilmer

VÄr tids syn pÄ teknik ser vi tydliga spÄr av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjÀltefilmer. DÀr anvÀnder sig bÄde hjÀltar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men Àven synen pÄ biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta Àr nÀr dessa stÀlls mot varandra. Vi har jÀmfört tvÄ av vÄr tids största hjÀltar, en som anvÀnder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. HjÀltarna det rör sig om Àr Spider-Man och Batman..

AmmoniumÄterkoppling pÄ HimmerfjÀrdsverket ? utvÀrdering genom försök och simuleringar

Avloppsreningsverk stÄr inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade grÀnsvÀrden till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Att syresÀtta biologiska reningsprocesser Àr kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. UngefÀr en femtedel av HimmerfjÀrdsverkets totala elenergiförbrukning gÄr till luftning av biologiska processer.För att öka HimmerfjÀrdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassÀnger byggdes dÄ om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvÀrdera reglering med ammoniumÄterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av HimmerfjÀrdsverkets nitrifikationsprocess. UtvÀrderingen baserades pÄ reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom Äterkoppling frÄn syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassÀng.

Frihet, jÀmlikhet och moderskap! : En queerteoretisk analys av moderskap

I den hÀr uppsatsen undersöks hur kvinnor resonerar kring moderskap och hur de konstruerar en identitet inom en heteronormativ diskurs. Hur förhÄller sig dessa kvinnor till traditionella förestÀllningar om moderskap och hur inverkar detta pÄ jÀmlikheten mellan kvinnor och mÀn? Analysen Àr gjord utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv för att tydligt kunna anföra ett kritiskt förhÄllningsÀtt till de biologiska förklaringsmodeller som graviditet och moderskap Àr förknippat med. Materialet bestÄr av Ätta djupintervjuer med nyblivna mödrar, i Äldern 26-34 Är. Studien visar att moderskapet fortfarande skapas inom konservativa ramar, vilket ger direkta konsekvenser för dessa kvinnors handlingsutrymme..

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->