Den biologiska studien har visat att värphöns genom domesticeringen förändrat och anpassat sina beteenden till att leva med människor. De har utvecklat en minskad rädsla för människor och en ökad stresstålighet. I denna studie har höns återhämtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har påverkat återhämtningen jämfördes beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. Frågeställningarna som användes för att undersöka detta var: Hur lång tid tar det innan höns återhämtar sina naturliga beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det några skillnader i återhämtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte på en specifik tid för återhämtning men på att en tydlig återhämtning förekom.

Bakgrund: Varje år avlider 1,4 miljoner människor till följd av våld i världen, varav 34000 är barn. I Sverige rapporteras i genomsnitt 95 fall av dödligt våld där tre av dessa fall är dödligt våld mot barn. Det dödliga våldet mot barn sker till stor del i hemmet, av en familjemedlem. Det övergripande syftet med den systematiska litteraturstudien var att redogöra för dödligt våld mot barn inom familjen. Följande frågeställningar skulle besvaras: redogöra för vilka förövarna var vid dödligt våld mot barn inom familjen, redogöra för vilka dödsorsakerna var vid dödligt våld mot barn inom familjen, redgöra för ålder på offret vid dödligt våld mot barn inom familjen.

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? ? ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar: - Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön? - Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak? - Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker? Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet.

Bakgrund: Åldrandet innebär naturliga biologiska, sociala och psykologiska förändringar, andelen äldre i samhället beräknas öka och äldre upplever ett lägre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvärderar den avsaknaden. Hälsoproblem och upplevelsen av livskvalitet är knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vårdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptäcka, motverka och förebygga ensamheten, därför behövs mer kunskap om fenomenet.

Människans näringar och kulturer har orsakat landskapsförändringar som på många håll i världen lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk såväl som jordbruk har därutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mångfalden på jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fått alltmer uppmärksamhet inom bland annat politik, forskning och näringsliv, varav somliga människor aktivt försökt stoppa det negativa händelseförloppet som manifesterat många av världens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess så kallade tjänster för människans såväl som andra organismers överlevnad och välbefinnande erhåller därutöver mer och mer fokus i strävan mot miljövänligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen väckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade växter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lähäckar på respektive intill odlingarealer i Skåne kan bidra med flertalet ekosysystemtjänster vilka bevisats stoppa ex.

Detta är en studie som behandlar gymnasieungdomars syn på den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans årskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att få en förståelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mån de själva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehåll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har också undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Vi har använt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav två tjej- och två killgrupper. Ungdomarna är alla 18 år och går i gymnasiets tredje årskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt också på deras egna förslag kring hur de själva vill att undervisningen ska läggas upp.

Förekomsten av Extended Spectrum ?-Lactamases (ESBL) och Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) har ökat hos gramnegativa bakterier under de senaste åren. Måsfåglar kan användas som biologiska indikatorer för att se prevalensen av antibiotikaresistens i naturen, vilken sedan kan jämföras med den hos humana populationer.Syftet var att med odling av fekalprover på selekterande och differentierande agarplattor analysera det allmänna resistensläget hos Escherichia coli samt analysera förekomst av Extended Spectrum ?-Lactamases hos enterobakterier och Vancomycinresistenta enterokocker i 300 prover från måsar på Irland. För att artbestämma bakterierna utfördes även biokemiska analyser.Den allmänna resistensen analyserades med diskdiffusionstest på Muller-Hintonagarplattor.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

När storskaliga och kväveintensiva jordbruk bredde ut sig växte många betesmarker ochängar igen. Detta medförde att hävdberoende växtarter minskade eller helt försvann. Föratt kunna växa och återkolonisera marker behöver många arter olika störningar. En sådanstörning kan vara bränning. Vid bränning ökar ljusinsläppet och även kvävemängden imarken minskar, vilket gynnar de hävdberoende växterna.Detta arbete har undersökt om bränning kan vara ett komplement eller alternativ till beteoch slåtter vid bevarande av den biologiska mångfalden hos växter.

Skyddandet av gamla skogar med höga naturvärden är en viktig del i bevarandet av den biologiska mångfalden. För att kunna lokalisera och kvalitetsbedöma skogar med höga naturvärden används signalarter. En av dessa signalarter är Lecanactis abietina, gammelgranslav. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar förekomst av signalarten L. abietina och täckningsgraden av apothecier.

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna till hjärtinfarkt beror till största del på levnadsvanor och biologiska faktorer. Livsstilsförändringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom hälso- och sjukvården. För att ändra sin livsstil ska personerna ändra vanor och beteende. För att personerna ska lyckas ändra sina vanor och beteende med gott resultat behövs motivation.

Den här studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvårdsåtgärder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmålet "ett rikt växt och djurliv" ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mångfald, men tyvärr minskar estånden av jätteträd kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen går långsamt eller i värsta fall helt avstannat. Åsikterna om jätteekarnas minskning verkar enstämmiga och bero på kontinuitetsglapp, upphörd hävd, igenväxning, plantering av gran på gamla odlingsmarker, brist på skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan värdefulla ekar och ekefterträdare i hela Solnaområdet samt i fyra bestämda ektrakter.

Bakgrund: Arbete inom sjukvården bedrivs dygnet runt, vilket innebär att många sjuksköterskor får arbeta oregelbundna tider. Detta påverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försämrad sömn. Försämrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvårigheter samt stress. Stress kan påverka kroppen både fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress är bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom.

How can man´s place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.