Sök:

Sökresultat:

373 Uppsatser om Biologisk mćngfald - Sida 3 av 25

RÀttslig belysning av invasiva frÀmmande arter i sjöar och vattendrag

Allt fler frÀmmande arter nÄr vÄra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla lÀnder har Àven nya spridningsvÀgar uppstÄtt för frÀmmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska omrÄden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mÄngfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi Ätagit oss att reglera introduktion av invasiva frÀmmande arter, vilket omfattar sÄvÀl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltÀckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva frÀmmande arter. Det övergripande problemet synes frÀmst bestÄ i svÄrigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.

Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Biologisk mÄngfald i staden och dess nÀrhet : möjligheter att som landskapsarkitekt frÀmja biologisk mÄngfald

In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.

Det rÀttsliga skyddet för djur- och vÀxtarter: Artskyddsförordningens betydelse för skogsbruket

Uppsatsen analyserar det rÀttsliga ramverket för artskydd. UtifrÄn mÄlsÀttningen om en hÄllbar utveckling och bevarandet av biologisk mÄngfald hanterar miljörÀtten, bÄde pÄ internationell och pÄ nationell nivÄ, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras Àven viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framstÀllningen har dÀrför varit att undersöka hur rÀttsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Insektspatogena svampar för biologisk bekÀmpning av bladlöss i strÄsÀd : möjligheter och hinder

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekÀmpning av bladlöss rÄder det ingen tvekan om. Försök runt om i vÀrlden visar pÄ att svamparna, under rÀtt omstÀndigheter, kan utveckla epizootier och slÄ ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar Àr att dÄ de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada pÄ grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero pÄ flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som anvÀnds inom biologisk bekÀmpning av bladlöss.

Biologisk mÄngfald i en historisk miljö : ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

Neutrala massmedier : En uppsats om den lokala valrörelsen i fyra svenska morgontidningar 2014

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Med naturen som inspirationskÀlla

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frÄgestÀllningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskÀlla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrÄn ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lÀra oss av denna studie utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande? Varför Àr det viktigt att elever fÄr kunskaper om naturen och vad ett hÄllbart samhÀlle Àr? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i Är 6 och lÀrare pÄ tre skolor. LÀrarna undervisar pÄ följande nivÄer: förskola, fritidshem, Är 3, och Är 9. De resultat som framkommit Àr att lÀrare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik Àr av största vikt.

Planering för friluftsliv, biologisk mÄngfald och skogsbruk i skogsmiljö

Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest?s conservation values was carried out.

Habitatmanipulering, en tveeggad bekÀmpningsmetod? : potentiella möjligheter och risker med alternativa födoresurser och skyddande habitat

Bevarande biologisk bekÀmpning Àr en bekÀmpningsstrategi som anvÀnds för att bevara eller öka mÀngden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekÀmpas. En skillnad i jÀmförelse med andra strategier inom biologisk bekÀmpning Àr att inga biologiska bekÀmpningsorganismer tillförs, i stÀllet frÀmjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering Àr en metod inom bevarande biologisk bekÀmpning som bygger pÄ en förÀndring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbÀttrad tillgÄng av nödvÀndiga resurser sÄ som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med tvÄ metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger pÄ att inkludera blommande vÀxter i en odling för att skapa en förbÀttrad tillgÄng av alternativa födoresurser, sÄ som pollen och nektar, till naturliga fiender.

Att vara eller inte att vara (en mamma)

Detta Àr en kandidatuppsats inom Offentlig Förvaltningsprogrammet med inriktning pÄomrÄdet policy analys pÄ Göteborgs Universitet. Uppsatsens fokus ligger pÄreproduktionsrÀttigheter och könsnormer. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omkönsnormer, i det hÀr fallet biologisk determinism, har spelat en roll vid utformandet av lagenom sterilisering. Uppsatsen bygger pÄ en SOU rapport frÄn 1974 som handlar om enreformering av dÄvarande steriliseringspolitik men lÀsaren kommer Àven att fÄ ta del avvÀlfÀrdens utveckling och anvÀndning av de tidigare abort och steriliseringslagarna för attskapa ett sammanhang. Genom att anvÀnda redan etablerade teorier kring könsnormer ochkönsmaktsordning kommer en textanalys av materialet att utföras och analyseras urfeministiska teoretikern Catharine MacKinnons perspektiv.

Det Goda Samtalet- En utvÀrdering av de ekologiska hÄllbarhetskraven

Det Goda Samtalet Àr en ny form av samhÀllsplanering dÀr tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hÄllbarhetskrav som ska gÀlla under exploateringen av omrÄdet Flagghusen i VÀstra Hamnen, Malmö. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet sÄ hÀr lÄngt har varit lyckat med avseende pÄ de ekologiska hÄllbarhetsaspekterna och i jÀmförelse med andra byggprojekt. För att fÄ fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera pÄ följande fyra hÄllbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsÀkert byggande. Hur lyckat varje delomrÄde hittills har varit Àr varierande. De mest lyckade omrÄdena Àr energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bÀttre resultat Àn referensobjekten. Vad gÀller fuktsÀkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval Àr den hÄllbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit sÄ som de inblandade hade tÀnkt sig frÄn början. Trots detta var det ÀndÄ ett mycket bra initiativ frÄn kommunens sida, att tillÀmpa Det Goda Samtalet, dÄ inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Biologisk bekÀmpning av Fusarium graminearum

Fusarium graminearum causes reduction in both yield and quality in cereal grain worldwide. One of the diseases it can cause is Fusarium Head Blight (FHB). Both sexually and asexually produced spores can infect living plants. Asexual conidia are produced in the mycelium while sexual ascospores form in asci in perithecia on debris. In biological control, living organsims are used to control pests and diseases.

Tillhörighet till ett kunskapsintensivt företag

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ñ€byslagsmÄlñ€ om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna.

UtvÀrdering och optimering av sidoströmshydrolysen vid Duvbackens reningsverk

I Sverige förekommer strikta krav pÄ fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fÀllning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. FÀllningskemikalier Àr dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ pÄverkan pÄ miljön vid tillverkning och transport. StrÀngare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som pÄ ett effektivt och miljövÀnligt sÀtt kan rena avloppsvatten frÄn nÀringsÀmnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en vÀl fungerande biologisk fosforavskiljning Àr tillgÄngen till kolkÀlla i form av flyktiga fettsyror (VFA).

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->