Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mångfald med pedagogiskanvändbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna använda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet består av en bakgrundsstudie om biologiskmångfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken är idag en park som saknar många elementsom gynnar den biologiska mångfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fältskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element så kanparken stärkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvändbar utformas de element som läggs tillför att barnen ska komma nära det de studerar ochså att lek och lärande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlänkar tillbaka i historien genom att de förändringarsom gjorts inte radikalt ändrar parkens karaktär.Parken får en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lärande..

Förlusten av biologisk mångfald är ett stort miljöproblemen som Sverige står inför idag. Detta påverkar framförallt de svenska skogarna där mycket av den biologiska mångfalden i vårt land finns. En anledning till att den biologiska mångfalden minskar i skogarna sägs vara att ansvaret för denna är uppdelat på många olika aktörer. På grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka få svar på hur de ser på ansvar för biologisk mångfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnäringen.

?En naturlig trädgård ? ett gestaltningsförslag med biologisk mångfald? handlar om hur man får in naturen i trädgården. Hur gör man för att förbättra den biologiska mångfalden i sin egen trädgård och på så sätt möjliggör möten mellan människa och natur? Ämnet biologisk mångfald i trädgården är intressant och har potential att bli en framtida trädgårdstrend som både branschen och allmänheten kan anamma. Arbetet utgår från den biologiska mångfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som får en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mångfald, vilket är ett juridiskt dokument som innebär att Sverige har förbundit sig att bevara och hållbart bruka denbiologiska mångfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad Mångfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av växtgenetiska resurser är CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, odlas material av vegetativt förökade växtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige är huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida växtförädling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella värden.

Det finns tydliga bevis på att jorden idag är dominerad av människor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamångfalden i tätortsnära naturområden är beroende av att befintliga habitat fortsätter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatområden bevaras eller återställs. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mångfald i tätortsnära naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaområden. Skillnader i biologisk mångfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes.

Biologisk bekämpning innebär reglering av oönskade växt- och djurpopulationer med hjälp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekämpning och en av dessa är gynnande av naturliga fiender. Det innebär att förutsättningarna i trädgården anpassas så att önskvärda invånare gynnas och på så sätt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekämpning är att inga organismer sätts ut utan de naturligt förekommande används. Det finns många olika nyttodjur som bör eftersträvas att ha i trädgården. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och äter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lägga sina ägg i eller i närheten av sitt byte. Genom att skapa en mångfald av olika sorters växter i sin trädgård kan en mängd olika insekter och andra djur lockas dit.

Våra städer växer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser många att vi har både en skyldighet och önskan att bevara naturområden och biologisk mångfald i och kring våra städer. I detta arbete belyses förhållandet mellan dessa två intressen och reflektionen kring hur långt bevarandet av arter ska gå där det till och med kan förhindra att bostäder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mångfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra Bäcklösa i Uppsala hanterar biologisk mångfald. Arbetets syfte var även att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frågan ser ut.

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Att planera för ett hållbart samhälle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt känna till olika verktyg som stödjer ett sådant planeringsarbete är därför relevant. Grönytefaktor är ett planeringsverktyg som används vid utformning av gårdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden där den anpassats till att stödja omgivande naturvärden. Syftet med uppsatsen är att undersöka verktyget och presentera en anpassning för Rosendalsfältet i Uppsala. För att få ökad förståelse för hur Grönytefaktorn är uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. Här beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola är att elever ofta använder vardagliga förklaringar istället för vetenskapliga när de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. När elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte är förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger när de skriftligt besvarar en uppgift innehållande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger på uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förståelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer när den skriftliga uppgiften löses är att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall.

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen värmeväxlarpanels kyl- och värmeeffekt. Arbetet utfördes åt företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler där paneler monterades. Vid testerna mättes temperaturer och flöden på luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.Avgränsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebära en sluten kammare, stationära förhållanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket små mätfel. Det togs heller inte hänsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bäst 83.0 W och värmeeffekten blev som bäst 211.9 W. Resultaten jämfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.