Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som läser biologi- eller molekylärbiologi¬programmet deltog i en enkätundersökning där de fick svara på öppna såväl som styrda frågor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. Från undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket påverkade av sin omgivande miljö under uppväxten och att läraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet från enkätundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer också känner att skolan påverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att läsa mer om aktuella ämnen..

Syftet med examensarbetet är att göra en läromedelsanalys för att undersöka om läroböcker för Biologi A, BI1201 för gymnasieskolan, uppfyller kursmålen. De böcker som används är Biologi Kurs A Anders Henriksson (2000), Biologi A med Naturkunskap A Janne Karlsson m.fl (2000), Liv i utveckling Lars Ljunggren m.fl (1999) och Biologi A Peinerud m.fl (2000). För Biologi Kurs A användes även lärarhandledning.Resultatet visar att det är endast en av läroböckerna, Peinerud m.fl, som uppfyller alla kursmål som finns uppsatta. Även Henrikssons bok uppfyller kursmålen när den kompletteras av lärarhandledningen. En av böckerna, Ljunggren m.fl uppnår endast två av åtta kursmål.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Undersökningen syftar till att granska och jämföra elevkunskaper i de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi i årskurserna 5 och 9.  Kunskapstestet som använts i undersökningen har baserats på uppnåendemålen för årskurs 5 enligt gällande styrdokument, samt kunskapsmål upprättade av No nätverket i den för undersökningen aktuella kommunen.Jämförelser görs också mellan elever med bakgrund i samma skolor, men som nu går i olika årskurser, samt mellan kön. Ytterligare ett syfte är att undersöka om skolstorlek har någon betydelse för elevers resultat.Undersökningen visar att båda årskurserna har bäst testresultat i biologi. Likaså framkommer det att pojkarna i undersökningen inte har utvecklats lika mycket resultatmässigt som flickorna mellan årskurserna. I undersökningen framkom det också att skolstorlek inte har någon betydelse för elevernas resultat..

Enligt Läroplanen för den frivilliga skolreformen 1994 (Lpf-94) är gymnasieskolans uppgift att ?fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse inför yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor??. Dock har jag av egen erfarenhet sett att nya studenter, som kommer direkt från gymnasiet till högskola eller universitet, möter problem som hade kunnat undvikas om de varit tillräckligt förberedda för högre studier. I detta examensarbete har jag undersökt vilka färdigheter nya studenter behöver för att vara förberedda då de påbörjar biologistudier vid högskola eller universitet. Genom forskningsintervjuer med åtta högskole- och universitetslärare vid grundkurser i biologi har ett antal färdigheter som nya studenter har, saknar och behöver, då de påbörjar högre studier i biologi, utkristalliserats.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman..

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Denna studie berör gymnasielärares inställning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man väljer att genomföra det.Studien bygger på intervjuer med 7 lärare som undervisar i biologi på gymnasienivå och den visar att lärarna bedriver utomhusundervisning främst inom ämnesområdena ekologi och systematik och att lärarna anser det vara viktigt att vara ute. Lärarna ägnar sig främst åt utomhusundervisning för att få en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som är direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lärare har kategoriserats utifrån resultaten som visar på olika grader av engagemang och olika inställningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen måste vara förberedd och välplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande är kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smågrupper med läraren som handledare och lärarna föredrar att agera handledare hellre än guider när de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera områden där en vidare forskning behövs för att utveckla och förbättra kunskaperna om ämnet..

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

I studien undersöks vilket innehåll mellan- och högstadielärare uppger att eleverna ska bearbeta under årskurs 4-5. Deras utsagor ger ökad kunskap om hur samsynen ser ut på ämnesinnehållet i biologi i rektorsområdet vilket sedan kopplas till om det önskas eller finns ett stadieövergripande samarbete i den här frågan. Till studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt används och intervjuer har genomförts för att ge underlag till studien. I resultatet framgår det att områden kring kroppen, artkunskap och miljö ses som centralt innehåll i årskurs 4-5, men stor vikt läggs också på upplevelser och lustfyllt lärande. Lärarna från de olika stadierna talar dock inte med en gemensam röst när det kommer till vilket djup innehållet ska ha.

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.