Sökresultat:
3446 Uppsatser om Binär direktöversättning och direktexekvering - Sida 16 av 230
Faktorer som pa?verkar sjuksko?terskors triagearbete pa? akutmottagningar
Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.
EMPATITR?TTHET HOS SJUKSK?TERSKOR INOM AKUTSJUKV?RD En litteratur?versikt med fokus p? sjuksk?terskor p? akutmottagning och inom ambulanssjukv?rd
Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.
 Redovisning av koncernbidrag i noterade aktiebolag
Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.
Hur dividerar man brÄk? : En studie av lÀroböckers hantering av multiplikation och division av brÄk
Undersökningar har visat att mÄnga elever har bristfÀlliga kunskaper i brÄkrÀkning nÀr de lÀmnar grundskolan. Eleverna har sÀrskilt stora problem med att kunna utföra korrekta multiplikationer och divisioner med brÄk inblandat. Med bakgrund av detta har jag intresserat mig för hur lÀroböckerna hanterar dessa frÄgor. Jag har dÀrför genomfört en lÀromedelsanalys av tvÄ olika lÀroboksserier som Àr aktuella i undervisningen pÄ tvÄ högstadieskolor i Karlstad.Dessa tvÄ lÀroboksserier Àr Matte Direkt Är 7-9 och Matematikboken XYZ. Jag har beskrivit och analyserat de relevanta avsnitten ur instrumentella och relationella aspekter, samt Àven gjort en jÀmförelse med Margareta Löwings förslag pÄ metod att arbeta med brÄk.
Oriflame och IKEA i Ryssland : Externa hÀndelser och dess pÄverkan pÄ strategier
PÄ senare Är har utlÀndska direktinvesteringar ökat markant i Ryssland. Intresset för landet Àr stort hos flera svenska detaljhandelsföretag. Marknaden Àr dock dynamisk och karaktÀriseras av mÄnga ovÀntade externa hÀndelser. Hur anpassar dÄ etablerade företag sina strategier efter hÀndelser i den dynamiska miljön? Eller Àr dessa nÄgot som inte pÄverkar etablerade svenska detaljhandelsföretag? Denna uppsats syftar till att studera hur tvÄ svenska detaljhandelsföretag, Oriflame och IKEA, pÄverkas av hÀndelser i den externa miljön.
FÀrgkodning för ett sjÀlvstÀndigt liv : Wayshowing för personer med demenssjukdom
I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.
Maskinstyrning: skapandet av en anlÀggningsmodell och dess inverkan pÄ byggprocessen
Utvecklingen inom byggbranschen har traditionellt sett varit lÄngsam. Dock har pressen pÄ byggföretagen att bygga effektivare och billigare ökat de senaste Ären. Studier har pÄvisat att mycket av arbetet i produktionen inte Àr vÀrdeskapande utan bestÄr istÀllet av att rÀtta till tidigare fel. Ett led i utvecklingen mot att effektivisera byggandet Àr modellbaserad projektering. Genom att konstruera en anlÀggning i en 3D-datormodell kan fler byggfel och andra oklarheter upptÀckas redan i projekteringsstadiet.
Hur gör vi? Handlingsplaner mot mobbning
Konventioner, lagtexter och inte minst lĂ€roplaner uttalar den rĂ€tt varje elev har för att kĂ€nna sig trygg i skolan. ĂndĂ„ Ă€r mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever Ă€r inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. VĂ„rt syfte med studien Ă€r att fĂ„ ökad kunskap om handlingsplaner och Ă€ven se vad de belyser dĂ„ det gĂ€ller arbetet mot krĂ€nkande behandling, med fokus pĂ„ mobbning. Vi vill fĂ„ vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras.
Bonussystemets konstruktion
Bonusen pÄ vÄrt fallföretag har inte bara konstruerats för mÄluppfyllelse och styrhjÀlpmedel av företagsledningen, utan har Àven införts för ett strategiskt tÀnkande pÄ företaget. Bonusen har medverkat till att de anstÀlldas motivation att utbilda och förnya sin kunskapsbank har ökat. Vi kan sÀga att företagets bonussystem direkt Àr kopplat till företagets strategiska mÄlsÀttning.
Vi mÄste börja prata om hur vi kommunicerar : En studie om upplevelser av internkommunikationen i en facklig organisation
Organisationer idag anvÀnder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlÀttar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personal pÄ olika nivÄer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbÀttringar av denna kommunikation. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranÀt som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation kan förbÀttras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av Ätta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den hÀr studien visar flera likvÀrdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det Àr den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bÀst inom organisationen.
Upplevelse?av sm?rta hos patienter i?palliativt?skede : En induktiv litteratur?versikt
Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.
Att bemanna ett kundorderstyrt lager : en studie av kundorderdistribution inom IKEA
Bakgrund: Under de senaste Ären har InternetförsÀljning ökat kraftigt och mÄnga företag har börjat lansera sina produkter via denna försÀljningskanal. Att sÀlja produkter via Internet stÀller höga krav pÄ företagets logistiksystem i och med att kunderna lÀgger sina order direkt hos företaget och i mÄnga fall krÀver de snabba leveranser. Detta i sin tur innebÀr att lagrets layout och personal mÄste anpassas till att bli mer flexibla.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vad som karaktÀriserar ett kundorderstyrt lager och hur det bör organiseras och bemannas pÄ ett effektivt sÀtt. I vÄr studie kommer vi att samarbeta med fallföretaget IKEA. Vi kommer att studera och ge förslag pÄ lÀmplig bemanning av ett för IKEA nytt kundorderstyrt lager.
KOMMUNikation : en kvalitativ studie om kommunikationens pÄverkan pÄ effektiviteten i en omorganisationsprocess i offentlig förvaltning
Bland det viktigaste vid en omorganisation Àr att kommunikationen fungerar vÀl. I en offentlig förvaltning finns det tvÄ led av ledning dÀr kommunikationen mÄste fungera. Syftet med denna studie Àr att ge ökad förstÄelse för internkommunikationens pÄverkan pÄ effektiviteten i förÀndringsprocessen och att visa pÄ viktiga faktorer nÀr det handlar om kommunikation vid omorganisation dÀr det finns tvÄ led av ledning. Med effektivitet menas att förÀndringen genomförs snabbt och smidigt sÄ att medarbetarna och de som verksamheten Àr till för inte far illa. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med inifrÄnperspektiv i en kommun dÀr forskaren sjÀlv varit aktör.Studien utgÄr frÄn ett tolkande hermeneutiskt synsÀtt och forskningsstrategin Àr abduktiv.
VÀrmestrÄlning för förebyggande av isbildning pÄ strömskenan
Detta examensarbete har utförts med begÀran frÄn Trafikförvaltningen. Arbetets huvudmÄl Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda vÀrmestrÄlning direkt mot ytan av strömskenan för att hindra isbildning pÄ en kortare tid dÄ absorptiviteten Àr som bÀst..
Kultur i undervisning av moderna sprÄk i gymnasiet ur lÀrares perspektiv
Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk.
I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.