Uppsatsen Àr en nÀrlÀsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i frÄga Àr en parodi eller travesti pÄ de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar ocksÄ reda pÄ om det gÄr att lÀsa boken pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjÀlp av en svensk översÀttning anvÀnt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Eftersom antalet gymnasieelever som gÄr direkt till universitetsstudier har minskat och Àven de totalt antal sökande har minskat mÄste universitet/högskolor arbeta pÄ att öka sin marknadsföring för att försöka pÄverka eleverna till att börja lÀsa. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna pÄverka eleverna mÄste marknadsföraren hitta de bakomliggande Äsikterna i attityden mot vidareutbildning för att kunna utforma eller justera marknadsföringsstrategin. Uppsatsen bygger pÄ tvÄ frÄgor, den första handlar om elevers attityder gentemot vidareutbildning och den andra belyser vad som Àr viktigt vid valet av högskola/universitet.Genom en enkÀtundersökning som vi genomfört pÄ olika gymnasieskolor i Sverige har vi undersökt elevernas attityder gentemot vidareutbildning. Vi fann att 80 % av eleverna har positiva attityder till att lÀsa vidare efter gymnasiet. 18 % vill lÀsa vidare direkt efter gymnasiet, 62 % vill lÀsa vidare men först efter ett till tre Är.

Syftet med undersökningen har varit att se nÀrmare pÄ hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. HÀr har jag Àven velat veta hur leken direkt pÄverkas utifrÄn den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda pÄ det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag anvÀnde mig av kvalitativa observationer som metod och fick dÀrigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade pÄ olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: smÄprat vid pyssel, tillsÀgelser vid regelbrott, pÄbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gÄ in i pÄgÄende lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag pÄ aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pÄgÄtt pÄverkade leken pÄ olika sÀtt. NÀr pedagogerna fanns med i leken en lÀngre stund berikades leken och fortsatte Àven dÄ pedagogen gick ut ur den.

Sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete har förÀndrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hÄlla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete dÀr administration, specialistvÄrd, teknik, patientnÀra omvÄrdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vÀvas samman. Syftet med den hÀr pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod anvÀndes för datainsamling.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

This thesis studied which factors affect political participation among people with physical disabilities in Sweden.? The aim of the study was to test how Civic Voluntarism Model should explain the low political participation among people with physical disabilities in Sweden, through deep interviews.? Following research questions has been studied in the thesis:? How can the Civic Voluntarism Model, based on the time, communicative skills and economic resources, explain the low political participation of people with physical disabilities in Sweden??Which other factors, linked to accessibility, discrimination and legislation, are needed to further explain and understand the barriers to political engagement and participation for people with physical disabilities?? Results about treatment, clearer legislation, economic possibilities and inclusion was central. It became important to considered that where is differences in which capabilities where are to political participation. The CVM could partly explain the low political participation among people with physical disabilities. It needs to be complete with external factors; accessibility, discrimination and legalization, to make more inclusive explanations.? .

 Innovationer kan beskrivas pÄ mÄnga olika sÀtt. Inom vetenskapen Àr det ett begrepp som Àr vÀl diskuterat, men nÄgon exakt och direkt definition finns inte. DÀremot Àr de flesta vetenskapsmÀn och Àven turismaktörerna i Kalmarregionen överrens om att det handlar om nÄgonting nytt. Det kan Àven vara att förnya en redan befintlig produkt eller att skapa nÄgot nytt som ger ett nyhetsvÀrde för kunden. Det finns olika kategorier av innovationer, det Àr produktinnovationer, processinnovationer, managementinnovationer, logistiska innovationer samt institutionella innovationer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det judiska folkets kultur och religion stÄr i ett direkt förhÄllande till det lidande som de som folk genom historien har utsatts för, och som kulminerade i andra vÀrldskrigets Förintelse, den sÄ kallade Holocaust. För att fÄ svar pÄ denna frÄga har jag koncentrerat mig pÄ ett litteraturstudium av den judiska historien, och dÄ framför allt pÄ folkets utsatthet, vilka konsekvenser denna utsatthet fÄtt och vilka svar de gett pÄ utsattheten och lidandet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt mig av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar tydligt att det genom historien har funnits en judisk utsatthet, och att denna kan sÀgas stÄ i ett direkt förhÄllande till judendomens grÀndlÀggande idé om förbundet mellan Gud och folket. Denna trosförestÀllning har inneburit att ett av svaren pÄ utsattheten finns i kristendomens anklagelse att judarna blev Kristusmördare.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Inom psykiatri anvÀnds direkt arbetsterapi som syftar till att behÀrska sjÀlva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktÀr, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sÀtt att handla, tÀnka och kÀnna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmÄgor sÄsom koncentrationsförmÄga, sjÀlvförtroende och att de fÄtt ökad livsglÀdje. De uppgav ocksÄ att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktÀrerna hade lÀrt kÀnna sig sjÀlva bÀttre.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Detta examensarbete Àmnar ta reda pÄ hur gymnasielÀrare ser pÄ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Àven granska vad elever anser om lÀrarnas och skolans arbete med motivation och om det Àr i linje med vad de intervjuade lÀrarna tror. I bakgrunden presenteras frÀmst mekanisk och kognitiva synsÀtt pÄ motivation. Dessutom innehÄller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter pÄ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lÀrarna inte hade nÄgot direkt svar pÄ vad motivation Àr, men att de arbetar med det omedvetet.

Undersökningen i denna uppsats kretsar kring det civila samhÀllets roll underfredsprocessen i Moçambique. Trots att ett brutalt inbördeskrig drabbadeinvÄnarna hÄrt lyckades de upprÀtthÄlla ett stort engagemang för fred. Direkt fred uppnÄddes genom det avtal som signerades 1992. Sedan dess har landet haft fred i drygt 15 Är, trots att inga vanligt förekommande försoningsverktyg som sanningskommissioner och rÀttegÄngar upprÀttades. Uppsatsen Àmnar undersöka det civila samhÀllets roll för dels den direkta freden men framförallt deras omfattande arbete för att se till att försoning skapades i landet.