Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering .

Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition ? vårdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Bakgrund: Sveriges äldre befolkning ökar samtidigt som medellivslängden bland äldre människor stiger. Forskning visar att malnutrition hos äldre har ökat och fler ligger i riskzonen för att drabbas av malnutrition. Som en konsekvens är det därför troligt att malnutrition som fenomen och problem kommer att öka hos äldre. Malnutrition diagnostiseras inte ofta och uppmärksammas inte tillräckligt inom vården, vilket kan ge negativa effekter hos de äldre.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsaker till malnutrition och konsekvenser av malnutrition hos äldre från sextiofem år.Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design.Resultat: Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser det kan få för äldre. Resultatet i denna studie redovisas i två delar; orsaker till malnutrition (genus, ålder, medicinering och demens) och konsekvenser av malnutrition (försämrad livskvalité, depression (psykisk ohälsa), högre mortalitetsrisk, högre infektionsrisk samt långa sjukhusvistelser).Slutsats: Studien visar att orsaker och konsekvenser av malnutrition hos äldre inte har uppmärksammats tillräckligt då prevalensen av malnutrition är hög och stiger.Klinisk betydelse: Trots att det forskas mycket om malnutrition hos äldre stiger antalet som drabbas av malnutrition.

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krävs för att nå en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi bl.a. ett hållbart resande ? ett resande som inte begränsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövänligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lämna barnen på dagis på väg till pendelparkeringen, ta tåget/ spårvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna uträtta sina ärenden, i samband med att barnen hämtas på vägen hem.

Vårt syfte med denna studie har varit att öka vår egen kunskap om elever som sällan eller aldrig deltar i idrottsundervisningen på gymnasiet. Ingångsvinkel vi har valt till arbetet är att se om kön, fritidsaktiviteter och yttre faktorer som utseende har inverkan på närvaron vid idrottstimmarna i skolan. Genom detta skapa oss bättre förutsättningar i vår framtida yrkesroll att påverka dessa elever till att bli mer aktiva i undervisningen.Genom arbetet har även det funnits en tanke att öka kunskapen om hur elever ser på idrottsämnet. Vad som är roligt och hur de upplever olika moment. För att genom detta få en större förståelse för framförallt de elever som inte deltar, men även de som gör det.

Arbetet har utvecklats utifrån min nyfikenhet över varför Sveriges utbrändhetsrelaterade sjukfrånvaro är bland den högsta i västvärlden. Det kan ses som att det är av stor vikt för företag liksom för individer att studera varför den utbrändhetsrelaterade sjukfrånvaron är så omfattande, då konsekvenserna av dessa är mycket krävande och kostsamma. Det finns redan mycket forskning på området men likväl är situationen i stort oförändrad.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad beslutsfattande parter i sjukskrivningsarbetet har för uppfattning om den utbrändhetsrelaterade sjukfrånvaron samt undersöka om sådana uppfattningar kan kopplas till fenomenets bestående karaktär.I min empiriska undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjufrågor och min forskningsansats har varit fenomenologiskt. Jag har utarbetat tre forskningsfrågor, utifrån vilka jag sammanställt och tolkat resultatet. Dessa tre frågor möjliggjorde även att besvara syftet med arbetet.Undersökningen visade att respondenternas uppfattning om begreppet "utbrändhet" var av betydelse för deras förklaring om var utbrändheten härstammar från.

I denna uppsats har vi undersökt frivillighetsorganisationen Missing People Sweden. Det är en volontärorganisation som anordnar skallgångar efter försvunna personer. Organisationen har varit väldigt framgångsrik med sitt arbete och uppmärksammats en hel del i media. Idag är Missing People Sweden en riksomfattande organisation med verksamhet över hela landet. Denna uppsats består av en kvalitativ metodkombination med personliga intervjuer från volontärer som arbetar inom organisationen samt av deltagande observationer vid en skallgång.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Frisörers arbete med preparat som påverkar hårets kemiska uppbyggnad ökar och därmed även felbehandlingar på salonger. Detta skapar frågor kring från gymnasieutbildningen nyexaminerade frisörers kunskaper kring hur frisörers arbetsmaterial, det vill säga kunden, fungerar i samverkan med den kemiska behandling som utförs. Forskning kring hår finns då produktionen av produkter är enorm, men frågan är om frisörerna som användare av produkterna sitter på kunskapen kring håret och om de använder den kunskapen när de arbetar med kunden.Fokus som använts i studien är grundade på tre områden. Dessa presenteras som: Kund som helhet eller bara hår? Undervisningens styrkor och svagheter samt Yrkesutövandets förutsättningar.Resultaten visar respondenters erfarenheter i arbetets fokusområden utifrån utbildningens inriktning.

Idag är många organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt område, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela världen. Detta innebär traditionellt sett att de anställda tvingas resa en hel del för att hålla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster då mötesdeltagarna ofta har lång restid, då inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur väl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och därmed hitta situationer där e-möten är passande. Vi ville få svar på vår forskningsfråga: I vilka formella mötessituationer är det lämpligt att använda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vår undersökning som är icke-experimentell i och med att vi strävar efter beskrivning eller förklaring snarare än förutsägelser som är baserade på orsak och verkan.