I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv.I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan.Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen..

Denna rapport ger inledningsvis en bakgrund till hur aspirantansökningsförfaran-det vid polisutbildningarna i Sverige idag ser ut och är uppbyggt. Bakgrunden ger vidare en översikt över gällande lagstiftning och regler relaterat till ansöknings-förfarandet och statliga anställningar. Syftet med rapporten är att redogöra för hur samspelet mellan de tre polisutbildningarna (Stockholm, Umeå och Växjö) och polismyndigheterna samt rikspolisstyrelsen fungerar under aspirantansöknings-förfarandet. Genom samtal med representanter för de tre parterna har författarna försökt utröna hur samverkan ser ut i dag. Fokus ligger kring vad som är bra och vad som skulle behöva utvecklas.

Syftet med detta arbete är att undersöka, - Vad elevers förväntningar till matematik är utifrån ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever på två skolor i södra Sverige. En elevs förgrund är dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar på att elever har olika faktorer som påverkar deras framtidstro, några elever påverkas av deras familj medan andra har en yttre påverkan. Undersökningen har genomförts på två skolor vars etniska sammansättning skiljer sig.

I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan..

Produktframtagningsindustrin utsätts för snabba förändringar vilket medför att kraven från kunder, konkurrenter och lagkrav ökar. Företag inom produktframtagning måste därför ständigt förbättra sina metoder och processer för att fortsätta konkurrera och leverera kvalitativa produkter och tjänster. Samtidigt ska de nya metoderna vara lättarbetade, lättförståeliga och effektiva, med fokus på att minska fel, slöseri och resurser som inte skapar värde för slutkunden. Ett samordnat flöde med tvärfunktionella processer är därför önskvärt för att på ett lönsamt sätt uppnå satta mål.Med detta i åtanke fanns en uppdragsbeskrivning på Scania för att följa upp artikelritningens funktion och användning. Examensarbetet har undersökt vilka möjligheter som finns med att använda 3D-modellen som informationsbärare för att på sikt kunna ersätta artikelritningen.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.

Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter.

Uppsatsen består av en jämförelse mellan ämnena svenska somandraspråk (SVA) och svenska. I jämförelsen ställs styrdokument ochläroböcker emot varandra samt att lärare i båda ämnena uttalar sig kringdem. Syftet är att se vad som förenar och skiljer ämnena åt, attundersöka varför det finns två ämnen samt att se hur en framtid kan seut för ämnena. Litteraturgenomgången rör ämnenas historia ochpraktiska upplägg. Ett avsnitt handlar om att befinna sig på nästaninfödd nivå och vad som utmärker den.

En organisation kan anlita en extern rekryteringskonsult, att ansvaraför rekryteringsprocessen när en ny medarbetare ska rekryteras. Detsker ofta i samband med chefsrekrytering. Syftet med studien var attöka förståelsen för centrala faktorer vid extern chefsrekrytering ochvilka faktorer hos kandidaten som externa rekryteringskonsulterbedömer som viktiga för att kandidaten kan komma att presenteras förkunden. Studien har kommit fram till att kandidatens utbildning,yrkeserfarenhet och personliga egenskaper ska stämma in påkravprofil och rollbeskrivningen för tjänsten. Referenser ochpsykologiska test och personlighetsformulär används för att bekräftakandidatens egna uppgifter och rekryteringskonsultenshelhetsbedömning.

Det finns idag en ganska omfattande samhällsvetenskaplig litteratur om lokala och nationella protester mot planer på moskéer och böneutrop i västvärlden. Men det finns endast få studier som uppmärksammar växelverkan mellan sådant motstånd och olika former av stöd för muslimers religionsutövning. För att belysa rörelsernas retoriska inramningar analyseras ingresser till svenska namninsamlingar, Facebookgrupper och Facebooksidor. Innehållsanalysen visar bland annat att retoriken inte begränsas till praktiska lokaliseringsfrågor utan handlar i högsta grad om det svenska samhällets framtid. Moskéer utgör här viktiga symboler där de antingen representerar ett hot eller ett samhälle baserat på mänskliga rättigheter..

I dag är miljöfrågan ett omdiskuterat ämne och människor känner oro för dagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och med tanke på att jordens resurser är begränsade är det ett faktum att nya vägar krävs för att kunna skapa ett hållbart konsumtionssamhälle och en hållbar utveckling. Karaktärerna av de nya vägarna är emellertid inte lika lätta att identifiera som behovet av dem. Frågan är hur engagerade och drivande företag behöver vara när det gäller utvecklingen av hållbara verksamheter. Vidare är det ingen självklarhet beträffande vem eller vilka som bär ansvaret för utvecklingen gentemot en hållbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad fråga är huruvida ekonomisk tillväxt i längden är förenlig med en ekologiskt hållbar utveckling.

Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Studien är uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn på sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn på framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnätet och belyser en rad olika skyddsnät och hur de hjälper den invandrade att komma på fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara på invandrares kompetens och erfarenheter från hemlandet. I samtliga delar berättar informanterna om med eller motgångar som de känt när de kommit till det nya landet..

Syftet med denna uppsats var att ta reda på förskollärares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och även hur de ser på barns delaktighet och inflytande i denna. Vi använde ossav en kvalitativ intervjustudie för vår undersökning. Vårt resultat visar att förskollärarnaanvänder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollärarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den används på olika sätt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men våra intervjuadeförskollärare nämner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegränsas. Vår slutsats är att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten på förskolorna.

Syftet med vår studie är att undersöka verksamma förskollärares tankar kring barns självkänsla i förskoleklass. Det vi lägger fokus vid är vad förskollärarna anser känneteckna låg respektive god självkänsla hos barnet, samt hur de arbetar med att stärka barnens självkänsla. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kännetecken på barns låga respektive goda självkänsla. Det redogörs även hur lärarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras.