Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i nÄgragymnasisters attityder till skrivande i skolan jÀmfört med skrivande pÄegna bloggar. Undersökningen bygger pÄ en textanalys av material frÄnbloggar och essÀer skrivna 2011 av fyra flickor som gÄr tredje Äret pÄgymnasiet. I materialet ingÄr Àven intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen anvÀnds Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen anvÀnds föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmÀn, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken instÀllning elever och idrottslÀrare har till att anvÀnda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lÀrare fördelat pÄ 5 skolor i SkÄne. De metodologiska tillvÀgagÄngssÀtten utgjordes av intervjuer med lÀrarna och en enkÀtundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgÄngspunkt i Roger SÀljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvÀrldar. Vidare har resultaten stÀllts i relation till tidigare resultat inom forskningsfÀltet.

Antalet bloggar vÀxer och lÀsarantalet för bloggar likasÄ, framför allt har en ökning mÀrkts hos unga kvinnor (Findahl, 2011). Att blogglÀsandet har ökat medför att lÀsaren sÀtter sig sjÀlv i en situation dÀr de kan utsÀttas för pÄverkan, bÄde i form av bloggtext samt reklam i form av annonser. FrÄgan Àr om det nya bloggfenomenet nu kommer att ta över som en ny marknadsföringskanal gentemot de traditionella annonsreklamerna. Kommer de personliga blogginlÀggen att pÄverka mer Àn traditionell reklam?Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka om unga kvinnor upplever att deras köpintentioner pÄverkas av bloggar.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Bakgrund: Antalet utförda hjÀrttransplantationer i Sverige ökar och uppgÄr nu till omkring femtio transplantationer per Är. FrÀmsta orsaken till en hjÀrttransplantation Àr grav hjÀrtsvikt. Att drabbas av hjÀrtsvikt som ung Àr ovanligt och mycket pÄfrestande. Om hjÀrttransplantation blir aktuellt sÀtts patienten upp pÄ vÀntelista dÀr medianvÀntetiden Àr tre mÄnader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid.

Bakgrund: Varje Är drabbas ungefÀr 1100 personer i Sverige av en hjÀrntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svÄrare. HjÀrntumören pÄverkade hela patientens livsvÀrld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjÀlpa patienten att uppnÄ livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjÀlpte mÀnniskor att skapa mening med livet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Om SprakfÄleböcker.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar pÄ internet. Materialet vi anvÀnde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 Är med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som anvÀns i studien Àr diskurspsykologi vilket Àr en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrÄn begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Synen pÄ sjukdomen anorexia nervosa utgÄr ofta frÄn ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istÀllet ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrÄn kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet med denna C-uppsats Ă€r att beskriva den redaktionella bloggens format med hjĂ€lp av tre huvudfrĂ„gor. FrĂ„ga ett rör innehĂ„ll och Ă€mne i redaktionellt anknutna bloggar, frĂ„ga tvĂ„ hur dagstidningar förhĂ„ller sig till bloggformatet som en del av utbudet pĂ„ den egna webbsidan och frĂ„ga tre hur bloggen anvĂ€nds av och pĂ„verkar den journalistiska yrkesrollen.För att besvara frĂ„ga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehĂ„llsanalys av totalt 30 blogginlĂ€gg frĂ„n tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara frĂ„ga tvĂ„ har jag gĂ„tt igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhĂ„llningssĂ€tt till bloggar som en del av utbudet.Min undersökning visar att bloggen Ă€r en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginlĂ€ggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen gĂ„r att se med exempel dĂ€r enskilda bloggförfattare hĂ„ller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhĂ„llningssĂ€tt till bloggen som en del av utbudet pĂ„ webbsidan.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.