IntranÀt. Bloggar och Wikis Àr idag verktyg som ofta förknippas med information och kunskap. Verktygen figurerar pÄ senare tid allt oftare inom organisationer för bevaring, spridning och överföring av information samt som strategiska verktyg inom Knowledge Management dÀr de faller inom kategorin Knowledge Management Systems. Denna studie har till syfte att redogöra för hur och varför IT-organisationer anvÀnder IntranÀt, Bloggar och Wikis som information och kunskapskanaler. Syftet Àr Àven att se till hur anstÀllda inom IT-organisationer upplever och ser pÄ dessa verktyg samt vilka faktorer som kan ha pÄverkan pÄ anvÀndandet.

Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister anvÀnder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den hÀr undersökningen var att ta reda pÄ varför man som journalist vÀljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions rÀkning. Eftersom journalistiken genomgÄr en förÀndring i och med den pÄgÄende digitaliseringen, har vi mÀrkt att mÄnga journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. UtifrÄn detta syfte har vi följande frÄgestÀllningar: ?Varför vÀljer man som journalist att blogga??, ?Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? PÄ vilket sÀtt??, ?Kan bloggen hjÀlpa journalisten att skapa ett varumÀrke?? och ?Kan bloggande journalister vara en tillgÄng för en nyhetsredaktion??.

Titel: ?Det finns ju inte en kÀft som skulle betala för att lÀsa en blogg?? En studie om svenska dagstidningars övergripande strategier bakomuppstarten av bloggar pÄ sina nÀtupplagor.Författare: Therése Kristiansson och Sofia WallqvistUppdragsgivare: Dagspresskollegiet Àr ett forskningsprogram vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Sedan 1979 har de bedrivit forskning om medieanvÀndning med fokuspÄ dagstidningar och dess publik.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för Journalistik, Medier och kommunikation, Göteborgsuniversitet (JMG)Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Jonas OhlssonOrd: 17 835Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga förekomsten av bloggar pÄ svenskadagstidningars nÀtupplagor och att ur ett redaktionelltledningsperspektiv undersöka vilka övergripande strategier som liggerbakom uppstarten av bloggar pÄ deras webbplatser.Metod: Kvantitativ kartlÀggning av svenska dagstidningars nÀtupplagor ochbloggar kopplade till deras webbplatser, samt kvalitativa samtalsintervjuermed tidningarnas chefredaktörer, redaktionschefer och webbchefer.Material: Analys av 56 stycken svenska nÀttidningar med bloggar kopplade till sinwebbplats, samt 14 stycken semi-strukturerade samtalsintervjuer.Huvudresultat: En stor majoritet av nÀttidningarna har bloggar pÄ sin webbplats, endast tvÄ av 56 har valt att inte anamma trenden. Etableringen av bloggarnahar inte varit blixtsnabb, men under loppet av fyra Är har bloggarna nÄtt nÀstan total spridning. Först ut att anamma trenden var de nÀttidningar som Àr störst dÀr samtliga nÀttidningar som i dag har bloggar startadeupp sin bloggverksamhet Är 2005. De flesta tidningarna saknade uttalade strategier vid uppstarten, det handlade snarare om ett?flockbeteende? dÀr tidningarna i branschen pÄverkade varandra och valde att hoppa pÄ bloggtrenden för att hÀnga med i utvecklingen.

Titelbloggens trovĂ€rdighet som kommunikationskanalSĂ„ kan man ocksĂ„ göra men det Ă€r inte rĂ€tt ? OmFörfattareUlrika LĂ„ng & Emelie ÖverdahlHandledarePia Arborelius NivĂ„Kandidatuppsats, marknadsföring (15 hp), VT 2010Nyckelordkommunikationskanal, blogg.Bloggar som kommunikationskanal, marknadsföring,Problemformuleringkonsumenten? Under vilka förutsĂ€ttningar Ă€r bloggen en trovĂ€rdigkommunikationskanal?Kan företag strategiskt anvĂ€nda sig av bloggar för att nĂ„SyftetrovĂ€rdig kommunikationskanal respektive inte blir det, ur ettföretagsperspektiv.Syftet Ă€r att förklara under vilka förutsĂ€ttningar bloggen blir enMetodbloggare samt fyra lĂ€sare av bloggar har intervjuats inom Ă€mnet,under vilka förutsĂ€ttningar bloggen Ă€r en trovĂ€rdigkommunikationskanal.Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. TreTeoretiskt perspektivsom ligger till grund för uppsatsen. Teorin inleds med engrundlĂ€ggande beskrivning av kommunikation samt Internet somkommunikationskanal, för att sedan smalna av mot Ă€mnet bloggoch bloggen som kommunikationskanal.I den teoretiska referensramen presenteras de teorier och modellerEmpiriskt perspektivdjupintervjuer med bloggare samt lĂ€sare av bloggar.I det empiriska kapitlet presenterar vi insamlad fakta frĂ„nSlutsatsStudien visar att företag kan anvĂ€nda bloggen för att strategiskt nĂ„konsumenten. UtifrĂ„n studien kan konstateras att bloggen blir entrovĂ€rdig kommunikationskanal under vissa specifikaförutsĂ€ttningar.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Bakgrund. KÀrnan i hÀlso- och sjukvÄrden Àr mötet mellan vÄrdpersonal och patient. Det finns ett missnöje med vÄrden bland patienter med diagnostiserad cancer. För att kunna förbÀttra vÄrden Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap och Àr medvetna om vad en diagnostiserad cancerpatient upplever som bra och dÄligt vid mötet med vÄrden. Syfte.

Allt fler företag anvÀnder sig av sociala medier och nÀr marknaden vÀxer blir ocksÄ kraven för hur medierna ska anvÀndas större. Hur företagsbloggar anvÀnds i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag anvÀnder sig av bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick frÄn ett öppet förhÄllningssÀtt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika bloggar. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom smÄ n-studier. Resultatet frÄn observationerna jÀmfördes med teorin för att se om dessa överensstÀmde med varandra vilket det i mÄnga fall visade sig göra.

Titel: Personliga varumĂ€rken i bloggarFörfattare: Tina DolkHandledare: Margaretha Rönnberg, Högskolan i GĂ€vleKurs: C-uppsats, Medie- och kommunikationsvetenskap C, Högskolan i GĂ€vleNyckelord: modebloggar, blogginnehĂ„ll, personliga varumĂ€rkenProblem: Modebloggar har fĂ„tt stor genomslagskraft de senaste Ă„ren i Sverige. De unga tjejerna som driver dessa populĂ€ra bloggar betraktas som kĂ€ndisar. Vad skriver dessa tjejer om som Ă€r sĂ„ intressant att hundratusentals lĂ€sare följer dem varje vecka? Och hur har dessa tjejer gjort för att bygga upp sina starka personliga varumĂ€rken? Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att att studera tvĂ„ av Sveriges största bloggare, Kenza Zouiten och Isabella Löwengrip, nĂ€rmare för att se vad deras bloggar innehĂ„ller. Även deras personliga varumĂ€rken kommer att granskas nĂ€rmare ? hur framhĂ€ver de sig sjĂ€lva i sina bloggar?Metod: Jag har valt att kombinera en kvantitativ innehĂ„llsanalys med en kvalitativ retorisk textanalys.

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt sprÄk pÄ ett kreativt, lustfyllt och roligt sÀtt.Enligt Frid (2005) Àr bildskapande ocksÄ ett sÀtt att kommunicera. Genom bilder utvecklasprÄket och dÄ utvecklas ocksÄ mÀnniskans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhÀlle och dÀrför har skriftsprÄket och bildsprÄket fÄtt alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet Àr att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt frÀmja sprÄket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi Àr intresserade av att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om sprÄkutvecklinggenom bildskapande anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna anvÀnder bildskapande för attfrÀmja sprÄkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande Àr ett redskap som Àr anvÀndbartför att utveckla barns sprÄk. NÀr barnen skapar diskuterar de gÀrna om det de gör.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Allt fler företag anvÀnder sig av sociala medier och nÀr marknaden vÀxer blir ocksÄ kraven för hur medierna ska anvÀndas större. Hur företagsbloggar anvÀnds i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag anvÀnder sig av bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick frÄn ett öppet förhÄllningssÀtt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika bloggar. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom smÄ n-studier. Resultatet frÄn observationerna jÀmfördes med teorin för att se om dessa överensstÀmde med varandra vilket det i mÄnga fall visade sig göra.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.