The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how the two commercial companies IKEA and SAS and the two aid organizations/nonprofit organizations UNICEF and Save the Children use perceptions of Christmas to produce messages in their Christmas advertising/commercial film. The study also discusses if there may be communicative and pictorial similarities and differences in how these brands constructs messages in commercials, and why it may be that the brands choose to use these messages in commercials based on the recipient possible interpretations. The theories used in this study are promotional culture, framing theory, preferred meaning, semiotics (denotation and connotation), myth and rhetoric (ethos, pathos and logos). The method used to answer the purpose and issues are the qualitative method that uses the theories semiotic and rhetoric to analyze the material. The study's results derived from the qualitative content analyzes of the material (the brands IKEA, SAS, UNICEF and Save the Children Christmas advertising films) show that IKEA message might want to show that they want to help the customer and that they pay attention to the customer needs.

Problem: När predikan ges inom islam eller katolicismen tillåts och förväntas att både kvinnor och män deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mässa på söndagar. Dock tillåts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas från möjligheten att ta upp och diskutera samhällsorienterade ämnen med utgångspunkt från liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och män världen över börjar ifrågasätta denna ordning och vill få till en förändring där man och kvinna har lika möjligheter och rättigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de argument som framförs av företrädare för en konservativ diskurs och med företrädarna för en feministisk diskurs när det gäller frågan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten är ett samtida fenomen som utgår från ett universellt betänkande om lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Feministerna kräver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrån ett icke-androcentriskt förhållningssätt för att påvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgår från patriarkaliska och traditionella argument där de stödjer sig på enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen påvisar att nätverk, ärvda titlar och tradition betyder mer än kunskap i det religiösa sammanhanget. Båda de undersökta religionerna uppvisar dock en förändringshistoria i takt med att samhället förändras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mässa..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förändrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat på är om kultursidorna har förändrats när det gäller innehåll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i så fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig från Expressens och i så fall hur. Något som också har undersökts är om det har skett en kommersialisering av innehållet på Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i så fall har tagit sig uttryck. Detta har både undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser på uppslaget.

Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.

Denna studie jämför det visuella materialet från Gudrun Sjödéns klädkataloger med Kilroys resekataloger. Huvudfrågan i undersökningen är vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna från Gudrun Sjödéns klädkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berättar dessa bilder om? Hur berättas det? Och till Vem berättas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlärare, en lektor i journalistik och ungdomar från ett estetiskt gymnasieprogram.

Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever.Författare: Helena Klingborg och Johanna FlinkHandledare: Olle DuhlinExaminator: Mikael LundgrenInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarNyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskapSyfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara;? Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem?Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa.

Uppsatsen syftar till att kritiskt granska vilka normer, paradoxer och tvetydligheter som finns i begreppet familj, mer specifikt kring förbindelser mellan föräldrar, och hur dessa produceras i tidskriften ?vi Föräldrar?. Metoden är kritisk diskursanalys, vilket har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, något som lämpar sig väl för en uppsats i genusvetenskap. Metoden passar ihop med de teorier som används i analysen: Poststrukturalism och queerteori. Tillhörande teoribegrepp är kategorisering, assimilering, performativitet, ambivalens och subversivitet.

Mitt syfte med studien är att övergripande presentera hur företagsbloggar kan användas som kommunikations- och marknadsföringskanal för att skapa goda relationer med sina kunder. Jag kommer även att redogöra för andra aspekter som jag tror är viktiga för att nå framgång och förtroende i användningen av företagsbloggar. Nedan följer mina frågeställningar för studien; ?    Hur kan förtagsbloggar användas som kommunikations- och marknadsföringskanal samt hur kan den fungera som relationsskapare??    Hur kan man som bloggare skapa en förtroendegivande image??    Hur kan företagsbloggen fungera som Word of Mouth kanal??    Vilka aspekter är viktiga att tänka på för att nå framgång med sin företagsblogg?De teoretiska utgångspunkterna för min studie består av; ?företagsbloggar som kommunikations- och marknadsföringskanal?, ?strategisk kommunikation och retorik?, ?relationsmarknadsföring? samt ?Word of Mouth och Buzz Marketing?. Jag valde att utföra min studie med en explorativ ansats då jag ville ta reda på hur företagsbloggar kan användas som kommunikations- och marknadsföringskanal i praktiken.

The purpose of this essay is to study how feminists portray themselves and their opinions about gender issues and other political matters in popular feminist blogs. The blogs that are studied are Lady Dahmer, Fanny Åström, Hanapee and Genusfolket. The overall essay questions are: How does the feminist bloggers present themselves? Which subjects are discussed in the feminist blogs? Which rhetorical devices does the feminist bloggers use? The theories that are used to answer the essay questions are the four spheres where there are inequality between the sexes, theories about third wave feminism, the rhetorical concepts ethos, logos and pathos and the SPADER-model for writing good argumentation. A descriptive method is used to study how the bloggers present themselves, a quantitative content analysis is used to count which subjects the bloggers write about and a qualitative rhetorical text analysis is used to study the rhetorical devices the bloggers use.The result shows that the two bloggers Lady Dahmer and Fanny Åström describe themselves with provocative words while the other blogs have more neutral descriptions.

Mitt syfte med studien är att övergripande presentera hur företagsbloggar kan användas som kommunikations- och marknadsföringskanal för att skapa goda relationer med sina kunder. Jag kommer även att redogöra för andra aspekter som jag tror är viktiga för att nå framgång och förtroende i användningen av företagsbloggar. Nedan följer mina frågeställningar för studien; ?    Hur kan förtagsbloggar användas som kommunikations- och marknadsföringskanal samt hur kan den fungera som relationsskapare??    Hur kan man som bloggare skapa en förtroendegivande image??    Hur kan företagsbloggen fungera som Word of Mouth kanal??    Vilka aspekter är viktiga att tänka på för att nå framgång med sin företagsblogg?De teoretiska utgångspunkterna för min studie består av; ?företagsbloggar som kommunikations- och marknadsföringskanal?, ?strategisk kommunikation och retorik?, ?relationsmarknadsföring? samt ?Word of Mouth och Buzz Marketing?. Jag valde att utföra min studie med en explorativ ansats då jag ville ta reda på hur företagsbloggar kan användas som kommunikations- och marknadsföringskanal i praktiken.

Today it?s common that companies and organizations are facing several challenges and problems when it comes to making their IT-environment more efficient. Some of these are the management of user?s computers and file security. Comput-er users are often tied to their personal computer due to personal programs and files.

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning.

Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt.Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana.