Sökresultat:
1522 Uppsatser om Bilden av läraryrket - Sida 27 av 102
Trollbreven till Oscar ReutersvÀrd : En analys av Thea Ekströms trollbrevsbilder frÄn 1961-1974
Mellan 1961-1974 skickade den svenska konstnÀren Thea Ekström vÀldigt mÄnga brev till sin mentor, konstprofessor Oscar ReutersvÀrd. Av dessa brev har jag lÀst ca 20 stycken och bland dem fanns ett antal som konstnÀren sjÀlv kallade för ?trollbrev?, brev med en sida text och en sida med mÄlade bilder. Det Àr dessa trollbrev och framförallt bilderna i dem som har stÄtt i centrum för denna uppsats.Det jag har undersökt Àr hur konsthistorieskrivningen har sett ut kring Thea Ekström och vilken eventuell pÄverkan Oscar ReutersvÀrds status i konstvÀrlden har haft pÄ denna. En annan del av undersökningen har bestÄtt av att analysera Thea Ekströms trollbrev utifrÄn Margaretha Rossholm Lagerlöfs teori om inlevelse och vetenskap och om ett annorlunda sÀtt att genomföra en bildanalys.
Elever med autism i grundskolan. En komparativ studie av arbetssÀtt i organisatoriskt olika lösningar i en kommun.
Syftet med följande studie Àr att klarlÀgga vilka vÀrden och skÀl som ryms bakom anvÀndningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av lÀsningens vÀrde i ett material bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) sprÄkutveckling och förmÄgan att fungera som samhÀllsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmÄga och kreativt tÀnkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största vÀrde i humanistiska förmÄgor som i flera delar gÄr utöver svenskÀmnets ramar. Vidare slÄs fast det angelÀgna i att det pÄ skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lÀrarutbildningens litteraturdidaktik bör prÀglas av mÄngfald..
Demokratisk indexering : om anvÀndares bildbeskrivningar
Uppsatsen handlar om möjligheten till demokratisk bildindexering. Den traditionella intellektuella indexeringens representation av tolkande bildattribut och av aboutness brister. Hur skulle dÄ anvÀndares egna bildbeskrivningar konstrueras och vilka aspekter av bilden skulle beskrivas? En experimentell metod har valts dÀr 22 deltagare instruerats att skriva en bildtext, en innehÄllsbeskrivning och en beskrivning av upplevelsen av tre fotografier. Deltagarna beskrev bilderna med viss likhet i konstruktion oavsett bild.
En ny arbetsmarknadspolitik
DĂ„ Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det ocksĂ„ klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ăndringar i bland annat arbetslöshetsförsĂ€kringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. ArbetslöshetsersĂ€ttningen ska inte lĂ€ngre vara ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„ utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder Ă€ndringarna i arbetslöshetsförsĂ€kringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien Ă€r sĂ„ledes att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionĂ€rer.
MÄr du bra? : en studie om klassrummets fysiska arbetsmiljö
Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt mÄnga olika klassrum och förskolor dÀr miljön har sett mycket olika ut. Det har ocksÄ varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lÀrare och barn trivts pÄ sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi pÄverkas av vÄr arbetsmiljö. Eftersom bÄde elever och lÀrare vistas mÄnga timmar varje arbetsdag i klassrummet Àr det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlÀrningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet Àr att fÄ en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i VÀstra Götalands lÀn.
Utveckling av eye-tracking baserad metod för mÀtning av bilinstrumenteringars attraktivitet
För biltillverkare Àr det idag viktigt att de sÄ kallade
kombinationsinstrumentens utstrÄlning och utseende upplevs pÄ rÀtt sÀtt av
föraren. Kombinationsinstrumentet Àr den enhet av instrumentpanelen som
omfattar hastighetsmÀtare, varvrÀknare, brÀnslemÀtare m.m. PÄ grund
av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning Àr bilföraren
omgiven av ett stort antal informationskÀllor. Det finns ett behov att
identifiera hur denna information upplevs av föraren, bÄde med hÀnseende pÄ
funktion och pÄ attraktivitet. För att öka förstÄelsen hur informationen
upplevs utseendemÀssigt har en undersökning utförts pÄ LuleÄ
tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.
Utveckling av eye-tracking baserad metod för mÀtning av
bilinstrumenteringars attraktivitet
För biltillverkare Àr det idag viktigt att de sÄ kallade kombinationsinstrumentens utstrÄlning och utseende upplevs pÄ rÀtt sÀtt av föraren. Kombinationsinstrumentet Àr den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmÀtare, varvrÀknare, brÀnslemÀtare m.m. PÄ grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning Àr bilföraren omgiven av ett stort antal informationskÀllor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, bÄde med hÀnseende pÄ funktion och pÄ attraktivitet. För att öka förstÄelsen hur informationen upplevs utseendemÀssigt har en undersökning utförts pÄ LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.
?Vi hade ju maskinskrivning pÄ vÄr tid, det Àr lite annorlunda frÄn hur det ser ut idag?..? : - en studie om lÀrares berÀttelser i anvÀndandet av digitala lÀromedel.
Syftet med denna studie Àr att studera lÀrares berÀttelser om anvÀndningen av digitala lÀromedel i undervisningen. ?Det Àr sjÀlvklart att vi anvÀnder oss av digitala lÀromedel i undervisningen?. Detta var ett spontant svar som vi fick frÄn en lÀrare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vÄr undersökning.
NÀr jag vÀxte upp var man rÀdd för ett atombombskrig. I dag Àr man rÀdd för en sÄdan som mig : en innehÄllsanalys av portrÀtteringen av personer med schizofreni i dags och kvÀllspress
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur portrÀtteringen av personer med diagnosen schizofreni sÄg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvÀllstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? VÄr studie utgÄr ifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv, dÄ denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det gÄr till, vÄrt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhÀlle. Vi har som undersökningsmetod anvÀnt oss av innehÄllsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehÄllet. I vÄrt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev vÄldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.
MotstÄnd och acceptans: tvÄ sidor av samma mynt. en studie av anstÀlldas handlingar vid teknisk förÀndring
Syftet med vÄr uppsats Àr att bidra till en bÀttre förstÄelse av teknisk
förÀndring genom att undersöka och analysera hur anstÀllda handlar vid
införandet av ny teknik. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ ansats och vi har
anvÀnt oss av intervjuer och observationer som metod för att samla in empiri,
som senare analyserades med hjÀlp av meningskategorisering och meningstolknings
metoder.Vi anser att det Àr viktigt att behandla motstÄnd och acceptans
tillsammans, för de samverkar och existerar i relation till varandra. BÄde de
positiva och negativa reaktionshandlingarna bör betraktas som helhet för att fÄ
hela bilden av organisationsförÀndringen. MotstÄnds- och acceptanshandlingar Àr
inte homogena hela tiden utan Àndrar sin karaktÀr under förÀndringsprocessen.
Information till de anstÀllda vid förÀndring minskar inte nödvÀndigtvis
motstÄndet.
"Det skulle vara jÀttekul att spela med killar" : -en kvalitativ studie av unga tjejers upplevelser av att spela fotboll i en mansdominerad fotbollsklubb
Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser pÄ sitt fotbollsspelande i förhÄllande till omgivningens syn pÄ fotboll och den allmÀnna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frÄgor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollstrÀningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar Àr bÀttre fotbollsspelare Àn tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en mÄttstock som tjejerna bedömer sig sjÀlva utifrÄn. Studien visar Àven att tjejer och killar systematiskt hÄlls isÀr inom fotbollen med hjÀlp av de vedertagna normerna kring de bÄda könens olika fysiska förmÄgor och att tjejerna har antagit detta sÀtt att betrakta kön..
Bilden av mannen i svensk kriminallitteratur
The aim of this Master?s thesis is to examine the image of the man in Swedish crime fiction. Gender theory based uponRobert W. Connell theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on thebasis of Connell?s four ideal types regarding masculinity.The material in the investigation comprises of five novels published in Sweden 2007.The investigation reveals the complexity in forming masculinities; traditional male values remain mostly intact, but at the same time men must deal with emotions andrelations with women in a world where the male norm often is questioned.
Bilden av den missbrukande kvinnan - socialsekreterares syn pÄ kvinnor med missbruksproblematik
Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhÀllsproblem. Inom sÄvÀl den Àmnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn pÄ kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrÄn frÄgestÀllningar om deras arbetssÀtt, attityder, vÀrderingar och syn pÄ kvinnligheter. För att fÄ förstÄelse av fenomenets komplexitet anvÀndes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.
Sekt eller ny religiös rörelse? : Bilden av nya religiösa rörelser i fyra lÀroböcker för religionskunskap pÄ gymnasiet
Denna uppsats analyserar och diskutera lÀroboksbilden av nya religiösa rörelser i fya lÀroböcker för religionskunskap pÄ gymnasiet. De generella frÄgorna som stÀlls Àr hur lÀroboksbilden ser ut och vad man kan sÀga om den i jömförelse med nu gÀllande lÀro- och kursplan.Analysen görs i tvÄ steg. Först analyseras texten enligt innehÄllsanalysen som den presenteras av Hellspong och Ledin. Sedan analyseras resultatet utifrÄn tidigare forskning.Slutsatserna av undersökningen Àr att lÀroböckerna skulle limma beskriva de nya religiösa rörelserna mer ingÄende och anvÀnda sig mindre av begreppet sekt eftersom det Àr negativt laddat. Man skulle ocksÄ kunna lÀgga mer fokus pÄ individen, för att fÄ en mer nyanserad bild..
KrontÀtheten hos olika lövtrÀdarter i avlövat tillstÄnd : en studie av trÀdkronors genomslÀpplighet av solljus under vintern
PÄ grund av den förtÀtning som sker i mÄnga stÀder vÀrlden över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som anvÀnds under en sÄ stor del av Äret som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor Àr det viktigt att veta sÄ mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som pÄverkar hur attraktiv en plats Àr att vistas pÄ för mÀnniskor Àr dess klimat, vilket styr mÀnniskans perception av vÀrme och kyla. Att sitta i lÀ lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag Àr till exempel mycket mysigare Àn att sitta pÄ en öppen och blÄsig grÀsyta samma kalla vinterdag.
För att forma mikroklimatet pÄ en plats kan man anvÀnda sig av vegetation och för att fÄ en uppskattning av hur vegetationen kommer att pÄverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika vÀrden in och ett sÄdant vÀrde Àr hur pass tÀta trÀdkronorna Àr.