Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier påverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fått chansen att diskutera frågor kring sociala mediers påverkan på såväl, beteenden och delaktighet, som självbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att få konsekvenser på ungdomarnas självbild och interaktion. Främst då fokus hamnat på att via sociala medier förmedla och upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och ångestladdat, den negativa påverkan är dock bara en sida och de sociala medierna framstår som viktiga arenor i ungdomars liv..

Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om begravningar och fånga upp attityden kring begravningar. Frågorna jag utgått från är om begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande borgerliga begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

Syftet med mitt arbete har varit att fördjupa förståelsen av hur en del av den dolda prostitutionen kan gestalta sig, samt att ?ge röst? åt en grupp kvinnor som prostituerar sig och därmed också problematisera bilden av ?den prostituerade kvinnan? samt den heterosexuella normen. Jag har använt mig av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sex kvinnor som alla är verksamma inom prostitution på en och samma klinik i Köpenhamn. I analysen av kvinnornas berättelser använder jag mig av en jämförelse mellan två perspektiv på prostitution, dels ett inifrånperspektiv vilket representeras av kvinnorna själva, dels av ett utifrånperspektiv representerat av framförallt tidigare svensk forskning kring prostitution. I min undersökning och mina tolkningar av kvinnornas berättelser kommer jag fram till att kvinnornas medverkan på prostitutionsarenan kan förstås som ett uttryck för motstånd.

Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever.

Olika lärare har olika syn på bildundervisning i skolan. Utifrån deras uppfattning och erfarenhet är syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare år. För att få svar på vår frågeställning har fyra intervjuer samt en enkätundersökning gjorts på två skolor. Genom intervjuerna får vi svar på hur lärarna menar att deras skolmiljö påverkar bildundervisningen, hur de ser på bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillämpats på våra teoretiska utgångspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och är baserad på bland annat Vygotskij.

Utifrån en induktiv ansats undersöktes hur åtta troende som hade utsatts för sexuella övergrepp talade om sina erfarenheter av tro, Gud och mötet med kyrkliga företrädare och övriga församlingsmedlemmar. Sexuella övergreppsupplevelser beskrevs ha haft en komplex, men framförallt negativ, inverkan på bilden av Gud, synen på sig själv som troende samt upplevelsen av tillhörighet till kyrkan och församlingen. Bearbetandet av övergreppsupplevelserna hade både underlättats och försvårats av upplevelser av bemötande i kyrkan. I diskussionen argumenteras för att sexuella övergreppsupplevelser kan väcka andliga frågor och kan utmana vissa bilder av kyrkan samt kyrkliga normer och värderingar. Dessutom kan kyrkliga företrädare behöva ha mer kunskap om sexuella övergrepp och inta ett mer reflexivt förhållningssätt för att kunna möta behov hos personer som har utsatts för sexuella övergrepp..

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet?.Det står också att eleven ska ?kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst..

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger använder serier och multimodalitet i undervisningen som språkutvecklande resurs, samt vad serier får för betydelse och roll i undervisningen. Mitt syfte har även varit att fördjupa mina kunskaper om bilden som kunskaps- och informationsbärare som stöd i elevernas läsning. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjutillfällen med pedagoger som använder sig av serier i sin undervisning. Resultatet visade att seriemediet tilltalar majoriteten av elever och ger eleverna ökad läslust, eftersom seriemediet går fortare att läsa. Resultatet visar även att elevernas generella kommunikativa förmåga ökar i arbetet med serier och multimodalitet, samt att eleverna blir mer delaktiga i klassrummet eftersom alla elever kan delta på samma premisser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier..

Den här uppsatsen behandlar vad det innebär att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhåller sig till en officiell bild av ämnet KME. Syftet med uppsatsen är att jämföra den officiella bilden av huvudämnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har använts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jämförts med hur ämnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudämnet KME är. Resultatet visar på att förskolans ramar och miljö har stor inverkan på i vilken mån pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa.

I have done a comparative gender study of Library of Congress Classification from 1900 and 2001. I have also used a hermeneutic method and ideological critics to find out what picture of women the both systems shows. In my comparative study of the both systems I have found low update of classes which relates to women in the new classification system. Men seem to be a norm in the system, because men are not defined in classes related to both men and women. But many classes related to women are named Women as and Women in The study also shows that women are more related to subjects about family and marriage than men are.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Bo Jemseby har i över 50 år arbetat i den grafiska branschen. Han har under denna period utvecklat egna metoder och uppfinningar för att på så vis förbättra kvalitén på sina tryckta alster. Jemsebymetoden är helt analog och går i huvudsak ut på att förskjuta rastret och ljuset i reprokameran, för att på så vis få fram film som sedan kan överföras till plåt och tryckas. Resultatet blir en bild med världsunik kvalitet.Majoriteten av tryckerierna idag är mer inriktade på att snabbt få en färdig trycksak, tidsvinsten prioriteras ofta mer än kvalitén. I takt med den digitala utvecklingen så har de analoga prepress-metoder mer eller mindre försvunnit.