Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.

Torneå stad och Haparanda kommun ligger på gränsen mellan Finland och Sverige. Dessa gränsstäder bildar ett öppet gränsområde, där fri övergång är möjligt. Städerna samarbetar ständigt med varandra och ?På gränsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte är att i mitt på riskgränsen bygga ett gemensamt stadscentrum.

Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället..

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och få förståelse för 16-åriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter på den virtuella arenan. Frågeställningarna vi utgått ifrån handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter på Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framställer sig på olika sätt på den virtuella arenan, och i så fall hur. Empirin samlades in med hjälp av två fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-års ålder. Fokusgrupperna genomfördes med elever från en friskola i Göteborgs centrala delar. Våra teoretiska utgångspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan bilder och språk. Litteraturstudien behandlar vad en bild är, bildämnets historik, bild och inlärningsstilar. Här belyses hur bilden påverkar vårt minne och vår förmåga att förstå omvärlden. Möjligheter och svårigheter i arbetet med bilder lyfts också fram. Vidare redovisas resultatet från observationer gjorda i år 1-3 och i år 7-8.

Jag har vävt porträtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sällskapliga i det. Umgänget med bilden av ett ansikte. Men var det egentligen bilden jag ville umgås med? Var det inte personen? Kanske kunde jag använda bilden för att komma personen nära? Jag ville ta det ett sällskapligt steg till.

Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad föräldrar och lärare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ämnesområdet, i denna del tas bland annat upp läroplanens riktlinjer inom undersökningsområdet. I arbetets empiriska del redogör vi för våra undersökningar. Dessa genomfördes med enkäter till en grupp föräldrar och intervjuer med två lärare.

I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet.Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.  .

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhället och hur dessa påverkar relationerna mellan människor. Utgångspunkten är att flera undersökningar pekar på att den mediala bilden av terroristen är kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram är kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de är förankrade i. Analysen sker på tre nivåer.

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man.

I denna studie har undersökts personlighet och Health Locus of Control hos 56 kvinnor och män i åldrarna 18 till 65 år, där 30 var svenskar och 26 var tyskar. Undersökningens frågeställning var: Är en eller fler personlighetsdimensioner i Fem-Faktor-modellen relaterade till i vilken utsträckning en individ har Internality, Powerful others eller Chance Health Locus of Control. En NEO-PI enkät och ett Multi dimensionella Health Locus of Control-skalan-formulär administrerades. Resultatet från undersökningen kunde påvisa en signifikant korrelation mellan Openess to Experience och Powerful Others Health Locus of Control samt Conscientiousness och Powerful Others Health Locus of Control. En signifikant skillnad mellan svenskar och tyskar beträffande Powerful Others kunde också påvisas.

Varför köper inte svenskar mer närproducerad mat? Den globala trenden går mot ett samhälle som ska vara mer självförsörjande för att minska den negativa klimatpåverkan. Hur ska vi få svenskar att äta livsmedel som är närproducerade? Svaret är inte enkelt men att erbjuda konsumenter närproducerade livsmedel är en bra början. Vårt arbete ska resultera i en inspirationshandbok för landsbygdens matproducenter, den ska vara inspirerande och öppna nya vägar när det gäller att distribuera sina produkter.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och feminint kan uppfattas i den nonfigurativa bilden. Med exempel ur den abstrakta expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien..