Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker.

Under många år har debatten om hur kvinnor och män framställs och skildras i media till mycket handlat om vilka signaler som sänds ut till samhället. Men tyngdpunkten har ofta fokuserats på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I samhällsdebatter kritiseras den könsneutrala utgångspunkten av feminister som anser att mannen fortfarande är norm i samhället, vilket då per automatik gör kvinnan till den avvikande. Men samtidigt finns det också kritiker som menar att det föreligger en konfliktaspekt då det kommer till frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. Jämställdhetsfrågan och debatten är ständigt aktuell och media som forum har en stor påverkan av hur utvecklingen går framåt.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to ?Swedish? culture by presenting and educate the pupils in this.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk Bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Animal art is one of the more mystical aspects of Scandinavian Iron Age culture. It has foremost been regarded in the light of art and style history. Interpretation has also ? mainly from the 1990s and onwards ? been made through iconographic analysis. But the problem here is that iconography requires textual analogy, something that the Scandinavian Iron Age lacks.The purpose of this paper is to lift some of the ?mystical fog? that engulfs the scandinavian animal art, by developing a method for interpretation of pre-historic images that evades the flaws in the iconographic method.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Syftet med denna studie var att studera förekomsten av kvinnor och män på bilder samt om dessa framställs könstereotypt. Analysen inriktade sig på läromedel i naturorientering ämnade för grundskolans tidigare år. Naturorientering är ett av de skolämnen där läromedel används i störst utsträckning i undervisningen.Studien sträcker sig över tidsperioden 1969-2014. I Läroplanen för grundskolan 1969 introducerades för första gången begreppet "jämställdhet" samt "könsroller", då fokus för denna studie låg på jämställdhet och genus så togs avstampet där i från.I studien har bilderna i läromedlen analyserats utifrån en kvantitativ och kvalitativ semiotisk Bildanalys.I majoriteten av de läromedel som analyserats var män överrepresenterade till antalet. Inom varje läroplansperiod fanns dock läromedel med män som innehar kvinnliga egenskaper.Inom alla läroplansperioder bortsett från Lgr 11 finns gemensamma bilder med män och kvinnor där dessa endast innehar egenskaper tillskrivna sitt eget genus.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Resegenren utsätts inte ofta för kritisk granskning vilket troligtvis bidrar till att tonen i resereportagen sällan förändras. Ofta sprider resereportagen ut stereotypa bilder rörande främmande kulturer som bygger på tidigare texter och publikens förväntningar. I uppsatsen undersöktes resejournalistiken och den världsbild den förmedlar.Genom en semiotisk text- och Bildanalys undersöktes hur SVT: s resemagasin Packat & Klart framställt Bangkok i sina resereportage från perioden 1987?2006. Med utgångspunkt i ett postkolonialt perspektiv har jag letat efter spår av postkoloniala diskurser i reportagen.

Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.

Samhällsplanering handlar idag till stor del om tillväxt och hur kommuner arbetar för att uppnå detta. Att arbeta med platsmarknadsföring för att få en ökad tillväxt har fått ett stort genomslag de senaste åren, detta fann vi intressant och ville studera mer ingående. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur två värmländska kommuner, Arvika och Kristinehamn, arbetar med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; besökare, inflyttare och företag. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur arbetar Arvika respektive Kristinehamn med platsmarknadsföring för att attrahera besökare, inflyttare och företag? Enligt kommunerna själva, varför platsmarknadsför de sig? Vilka likheter/skillnader finns det mellan kommunerna?Vårt mål med vår undersökning har varit att få en förståelse över hur arbetet med platsmarknadsföringen går till.Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tjänstemän på våra studerade kommuner, vi har även gjort en Bildanalys på kommunernas turistguider.De slutsatser vi kommit fram till är framförallt att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar med platsmarknadsföring och hur viktigt de anser att det är.

Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk Bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam.

I denna uppsats är undersökningen inriktad på jämställdhet mellan män och kvinnor i läromedel i ämnet svenska på gymnasienivå. Undersökningen har genomförts genom att räkna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av män respektive kvinnor på bild i hela läromedlet har räknats och slutligen har en Bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.     Det som konstateras utifrån resultatet av undersökningen är att det finns en överrepresentation av omnämnda manliga författare samt att det är en dominans av det manliga könet på bild. Men nästintill hälften av alla bilder föreställer någonting annat än en man eller kvinna. Dock innebär detta inte att bilderna är könsneutrala utan många av de bilder som finns i läromedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna håller isär det manliga och kvinnliga.

Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv, med hjälp av i huvudsak semiotisk text- och Bildanalys samt kompletterande diskursanalys, undersöka hur kvinnor och män framställts i tre dokumentärfilmer. Dokumentärfilmen har valts som medium i syfte att undersöka hur genus hanteras i en mediestruktur där utrymme för eftertanke kring innehållet kan förmodas finnas hos skaparna. Detta i motsats till det snabba reportageformatet ämnat för nyhetssändningar, där så kallad genusslentrian kan tänkas förekomma i och med brist på tid för eftertanke. Filmerna har behandlat de händelser som kom att kallas "de norska terrordåden" som drabbade Norge den 22 juli 2011, där en ensam man utlöste en bomb i norska regeringskvarteret i Oslo samt utförde en omfattande skjutning på norska ön Utöya, där 69 personer då eller senare omkom. Undersökningen har behandlat intervjusituationer med överlevande från dessa två händelser.Uppsatsen är kvalitativ i meningen att semiotisk bild- och textanalys har utgjort grunden för analysen av materialet.