Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

Jag har i den här undersökningen valt att genom en observerande fältstudie se på hur bilder används i historieämnet. Undersökningens problemformulering bygger på tron om att bildämnet har en låg status inom skolan. Jag vill visa på att bild kan användas i olika ämnen och öppna upp för ämnesövergripande skolarbete. Jag har utgått från teorier om hur information och då även bilder är styrda och påverkade av olika krafter så som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig på det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever.

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande Bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus.

Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ?bildtolkning?. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer.Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk.

Due to political decisions regarding the Swedish school, public and independent schools booth face the need topromote themselves in the quest for new pupils. This study aims to, from a communications perspective, examine how four selected upper secondary schools address their target audience; the pupils?to?be, on their homepages. Additionally, I intend to investigate whether, and if so, how, said addressing can be connected to the different target groups applying to the schools in question.The questions asked in this study regard the way in which the selected schools describe themselves on their homepage; how do they use the textual and visual content to address their audience, and can there be disagreement between the meaning of the text and that of the image? To answer these questions, I use a theoretical base made out of visual communication and semiotic as well as rhetorical analyses.The methodological procedure is a qualitative approach on the matter, allowing me to understand the ?what? of the content on the homepages, as well as the ?how? it?s being communicated.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanengällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras medböckernas innehåll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ettregelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på.

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrågor. Syftet är att titta på dess utveckling över tid med tyngdpunkt på huruvida framställningen av särskilt kvinnor, men även män, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk bestående av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmässiga utveckling tillämpades kvantitativ innehållsanalys på totalt 398 stycken analysenheter hämtade från fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. Därefter genomfördes en kvalitativ text- och Bildanalys av sju artiklar för att på en djupare nivå kunna analysera innehållet.

Jönsson, Emelie och Pütz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktärer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle. Studiens fokus ligger på hur karaktärer i bilderböcker framställs ur ett genusperspektiv och på pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien är att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet är även att beskriva hur pedagoger tänker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. Frågeställningarna är: Hur gestaltas karaktärerna utifrån ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tänker pedagoger kring genus i bilderböcker på två utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger på de två valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nå fram till ett resultat har observationer av barn, text- och Bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av texter och bilder som unga tjejer och killar använde sig av vid framställningen av sig själva på sin blogg och vilken betydelse dessa kunde ha för dem själva och för mottagarna. Studien behandlade frågeställningar som skillnader mellan könen i bloggtexter och bloggbilder, vilka artefakter som de unga använde sig av samt hur frigörelse synliggjordes. 14 stycken bloggar studerades med hjälp av text- och Bildanalys. Urvalet bestod av tio stycken tjejer mellan 13-21 år samt fyra killar 20-22 år. Resultatet visade att tjejerna i stor utsträckning använde sin blogg som medel för kommunikation där kravet på deltagande från läsarna var relativt högt beroende på ett direkt tilltal med direkta frågor och påståenden.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

En ofta förbisedd aspekt inom filmkonsten är hur landskapet kan samspela med och inverka på handlingen och manifestera huvudkaraktärernas känsloliv. Uppsatsen syftar till att skapa en djupare förståelse för den roll landskapet spelar i film utifrån en detaljstudie av två personligt utvalada roadmovies; Återkomsten (A. Zvyagintsev, 2003) och The Straight Story (D. Lynch, 1999). Jag redogör för hur landskapsbilden har utvecklats ur bildkonsten sedan århundraden tillbaka, långt innan kinematografins uppkomst. Utifrån mina studier har jag utvecklat och sammanställt en samling metoder och frågeställningar som används för att tydligare beskriva och ge svar på vilken roll landskapet spelar i de två filmerna - och som i förlängningen kan tillämpas på film i allmänhet. Undersökningen visar att det finns en mängd moment inom film för att signalera en allegorisk avsikt till publiken; vissa mer konventionella och närmast schablonmässiga medan andra är subtila och fungerar som en allegorisk beståndsdel i filmberättandet. Precis som människan präglar landskapet, präglar landskapet också människan i en slags växelverkan i de studerade filmerna. Landskap ger oss möjlighet att skapa mening i filmiska händelser och det kan symbolisera och uttrycka det som inte kan sägas i ord. Landskapet kan understryka och förstärka känslor som yttras och har förmågan att återspegla våra allra innersta subjektiva upplevelser av världen..

Hur har modejournalistiken sett ut och utvecklats sedan 1921 till nutid? Denna uppsats undersöker det genom att analysera artiklar ur Idun och Husmodern från 1921, 1955, samt deras respektive slutnummer ? Idun 1963 och Husmodern 1988. Idun och  Husmodern kan ses som föregångare till dagens tidningar med modeinnehåll och därför görs även en jämförelse med två av dagens största modetidningar ? Damernas Värld och Femina.Syftet är baserat på frågorna: Hur mycket utrymme får modejournalistiken? Hur ser texterna ut? Hur är texterna skrivna? Hur ser illustrationerna och fotografierna ut? Hur samspelar texten, illustrationer/fotografier och annonser? En kvalitativ text- och Bildanalys görs på de utvalda artiklarna. Fyra artiklar per år och tidning, Idun och Husmodern, från 1921 och 1955, samt en artikel från deras respektive slutår analyseras.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk Bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska Bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

The aim of this study was to map and date glacial flutings with ice flows deviating from the predominating northwesterly ice flow direction in the southern part of Norrbotten County in northern Sweden, and also to investigate if parts of the glacial landscape are older than previously thought. The traditional view is that most landforms in the area were formed during the late Weichselian (W3). Analysis of the new high resolution elevation model (2 m grid) derived from laser scanning was performed after treating the data with a hillshade tool in ArcMap to reveal terrain features such as flutings. The analysis resulted in a map showing four main groups of deviating ice flows (N-S, NO-SV, SO-NV and S-N) and several westerly ice flows. The majority of flutings with deviating ice flows were found in low terrain.