De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbättras om man i en liten display får se den som talar, jämfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbättras då kontextuella ledtrådar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade även till att ta reda på deltagarnas upplevelser och inställning till tekniken. Därför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talåtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsättning.Resultatet av studien visade att både visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebär att videosamtal har potential att fungera som ett hjälpmedel för denna användargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hälften av deltagarna ansåg att konversationen förenklades med videosamtal, och hälften att den försvårades. De deltagare som tyckte att konversationen försvårades uppgav som skäl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svårt att läppavläsa samtalspartnern.

Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer.

Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.

Specialarbete 7,5 hpSvenska spraket, Fortsättningskurs SV1203 VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.

Målet med denna uppsats var att studera hur mode representeras i modemagasin. Ett relativt outforskat område inom det semiologiska perspektivet på mode. Tidigare har mer övergripande semiologiska studier på mode gjorts. Men inte av den mer etablerade sorten på mode genom modemagasin som medium. Jag argumenterar för denna studie som ett inlägg i debatten om retorik i modemagasin, och modemagasinet som ett auktoriserat kontext för den publicerade modebilden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det är som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. Slöjdämnet och bildämnet i grundskolan innehåller processer där eleven självständigt utvecklar idéer. Vilka förutsättningar krävs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och även pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska ämnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven får möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete från ?ax till limpa?.

Forskningsintresset i denna studie fokuserar på hur det systematiska kvalitetsarbetet tar sin form på förskolorna. Centrala aspekter i studien är hur det sker utifrån barnens perspektiv och hur förskollärarna ser på arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. För att undersöka detta intervjuade vi åtta förskollärare på två olika förskolor. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod, i form av intervjuer, för att få reda på vad respondenterna verkligen anser. Detta för att få en tydligare bild över hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i förskolans värld och för att ta reda på om det är, eller kan bli en naturlig del av arbetet inom förskolan.

Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida..

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation såväl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har därför valt att genomföra vår studie på två olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vår studie då de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsätt med pedagogisk dokumentation mellan de två förskolorna.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstå vad som händer med barn och pedagoger när mer Bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten på förskolan. För att ta reda på det använde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar från dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshämtande metoder. Som pedagogisk metod har vi använt oss av ett tema inriktat arbetssätt med inriktning på samspelet mellan barn och pedagoger vi har också utgått från ett estetiskt förhållningssätt. Vi har även använt förskolans läroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vår undersökning. Resultatet visar att både barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö där man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Bild och dans är båda visuella språk och icke verbala uttrycksmedel. De är konstarter och har funnits med oss sedan långt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fått göra en analys. De ord som eleverna använt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjälpmedel för dem i skapandet av koreografin.

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten..

AbstraktSyftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och formgivning.Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella.