Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns självkänsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vårterminen 2003 i Luleå och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 år gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien användes enkät och gruppintervju.

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan användas som arbetsmetodik i näringslivet för att arbeta med självkänsla i en personalgrupp. Den frågeställning jag använt mig av är vilket värde en personalgrupp finner i att arbeta med självkänsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag använt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama där man fokuserar på individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att få svar på detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp på ett företag i Malmö där jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med två av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama är en utmärkt metod att använda sig av i syfte att arbeta med självkänsla.

This study illustrates how drama methods and career counselling might interact. The aim is to investigate whether drama methods can enhance career counselling methods. Drama is here defined as an umbrella term that includes all forms of action methods used in psychology and education.A literature survey was carried out in parallel with qualitative research interviews. Three professional drama leaders were interviewed separately. This was followed by a group interview with five upper secondary school students, who had all taken a course in drama with a focus on personal development.The findings show that there are common and consistent goals and values between drama and career counselling.

Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra lärares uppfattning om och rapporterade användning av de estetiska ämnena som verktyg för språkinlärning hos andraspråkselever. Genom vårt arbete vill vi uppmärksamma om och i sådana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andraspråksinlärning. Vi har utgått från vårt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare, varav tre andraspråkslärare, tre klasslärare och tre lärare från en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska ämnen och andraspråksinlärning har varit begränsad. Vi har därför skrivit om andraspråksforskning respektive forskning kring estetiska ämnen som ett verktyg för språkinlärning.

Abstract Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning: Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete? Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten läggs på pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska ämnena i skolan. För att kunna möta alla elever på deras individuella nivå är det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjälp av varierad undervisning. Här kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstärka abstrakt tänkande med hjälp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar på hur pedagogiskt drama kan användas för att stimulera lärande.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

We read different kind of texts every day. We can for example choose to read a book or to watch a film. While we read we can receive and interpret texts. That?s means, for example, that we can have different envisionments about the drama and the film based on it. Based on Langer?s reception theory about ?envisionments?, I?ve wanted to examine and clarify the differences and similarities of envisionments between two texts.

Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem använder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstått, hur olika forskare ser på drama och skolverkets läroplan (2011).Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna använder sig av drama på olika sätt. Däribland i inlärningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stärka elevernas självkänsla och samarbetsförmåga. Informanterna lyfter fram både ämnesintegration, temaarbeten och olika teaterföreställningar som arbetssätt i studien.Studiens resultat visar även vad informanterna anser att drama som arbetssätt leder till. Det som framkom var att de ansåg att eleverna fick en direktkunskap vid användandet av drama, eleverna fick en bättre förståelse för varandra vid konflikter och att drama passar för både svag och starkpresterade elever.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man i en femteklass kunde använda sig av pedagogiskt drama som metod i arbetet med skolans värdegrund. Vi valde att lägga vår inriktning på begreppen trygghet/otrygghet i skolan. Vår undersökning ägde rum på en mellanstor skola i Skåne under en dag. Klassen bestod av 26 elever vid detta tillfälle och delades in i två halvklasser. En värderingsövning genomfördes, eleverna gjorde även en staty där de olika begreppen var centrala inslag.

AbstractTitle: The Junilistan in the elections of the European Parliament in 2004 A media drama in three actsNumber of pages: 42Author: Kristiina RuutiTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityDate of submission: 2007-01-13, autumn term of 2006Purpose/Aim:The purpose of the essay is to examine the media coverage of the Swedish Junilistan in the elections of the European Parliament in Sweden 2004. My hypothesis is that the media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge.Material/Method:Qualitative content analyses of four Swedish newspapers from a narratological perspective.Main results:The media coverage of the political party Junilistan was a media drama with elements of classical dramaturge. The coverage became a drama with three acts. Diverse actors with different projects could be identified from the articles.Keywords:Narrative, election journalism, classic drama, mediadrama, actant, European parliament.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå.

This study started with my interest in drama pedagogy practices. The aim is to investigate the teacher's conceptions of children's play and learning activities in drama pedagogy practices. Basically drama pedagogy means children and teachers creating play worlds together, usually based on various literary works, where they portray and play. Previous research shows that drama pedagogy as a method can enrich and develop children's play. Also, drama can be important for children's linguistic, social and aesthetic development.In this study, overall three interviews and two observations at different occasions was carried out.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda på och åskådliggöra fenomenet drama. Fokus ligger på elevernas åsikter gällande drama som en alternativ undervisningsmetod i språkundervisningen. Samtidigt har jag tittat närmare på hur drama inverkar på deras skriftliga produktion (fri skrivning), där ord, fraser och grammatik ingår. Jag har undersökt en grupp elever som går sista året på samhällsprogrammet inriktning språk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har läst berättelsen om Pinocchio på italienska), enkäter, för-och eftermätning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjäs om Pinocchio på italienska.

The purpose of this thesis is to study how preschool teachers can reach the goal of the swedish educational plan to prevent traditional gender roles for children ages 3-6 through drama in education.This is answered by four hypothesis based on Judith Butler's queer theory, George Herbert Mead's social psychological theory and Gavin Bolton and Dotothy Heathcotes drama pedagogical theories. The hypotheses are tested against four teachers' examples of their work.The hypotheses areHypothesis 1: By using the expert's mantle and active observation in teacher-in-role indrama educational exercises, we can see how the children internalize the heterosexualmatrix and the outline of the internalized other.Hypothesis 2: By using the "mistakes" that occur when children repeat performativeacts that do not fit with the heterosexual matrix, these other possible behaviors can bestrengthenedHypothesis 3: Through drama exercises that are not normative teachers can widen theheterosexual matrixHypothesis 4: Through drama pedagogical methods like teacher-in-role teachers canprovide possibilities of other performative acts and the creation of a more tolerantinternalized other.The analysis show that the respondents work within all these hypotheses in different ways and thathypotheses 2 is the one with the weakest support in the interwievs. The examples are also weakregarding the use of Boltons drama pedagogical methods, but that there are a number of othermethods in use.Some of the conclusions are that more theoretical knowledge in the preschool drama pedagogics tocounteract traditional gender roles and patterns, as well as the drama of educational theory need tobe linked to queer and social psychology research. There is also no monitoring of the long term effects of the work..