Sök:

Sökresultat:

7613 Uppsatser om Bildöverföring - Sida 31 av 508

Samtal ger bilder mening : En studie av bildsamtal med förskolebarn

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, dÀr de pratar om sina egna bilder samt konstnÀrers verk. Syftet med undersökningen Àr att jag vill veta hur sÄdana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte Àr det man vet eller tror sig veta innan som Àr viktigast, utan det Àr erfarenheterna man fÄr genom undersökningen som Àr vÀsÀntligt. Detta visar tvÄ olika former av bildsamtal dÀr samtal om konstbilder Àr det ena och samtal om barnens egna bilder Àr det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gÀller barnens fantasi. NÀr barnen berÀttade om sina egna bilder kunde de berÀtta om dem pÄ ett sÀtt som gav innehÄllet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Kamratposten och miljön -en studie av miljödiskursen i Kamratposten 1993-2003

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrÄgor i Rio de Janeiro med representanter frÄn lÀnder vÀrlden över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rÀttvisefrÄgor. Massmedier av olika slag Àr den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn Àr viktiga för deras engagemang och förstÄelse dÄ det gÀller miljöfrÄgor. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrÄgor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. MÄlet har varit att fÄ en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrÄgor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens lÀsare.

?De fÄr se vad de vill uttrycka? - estetiska Àmnens och skönlitteraturs pÄverkan pÄ elevers lÀs- och skrivlust

Detta arbete syftar till att se om lÀrare anvÀnder sig av de estiska Àmnena och skönlitteratur dÄ det gÀller att pÄverka elevers lÀs- och skrivlust. De estetiska Àmnena har avgrÀnsats till att gÀlla drama, bild och musik. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare i Ärskurs tre till sex. Resultatet visar att lÀrarna arbetar med frÀmst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till lÀsning och skrivning. De anvÀnder Àven drama och bild i samma syfte.

"Kan du inte lÄtsas slÄ henne pÄ kÀften igen?" : Intervju med sex svenska pressfotografer om arrangerade bilder

Man brukar sĂ€ga att kameran aldrig ljuger. ÄndĂ„ blir folk stĂ€ndigt lurade av bilder. Ett exempel Ă€r bilderna frĂ„n Timisoara, dĂ€r offren för en pĂ„stĂ„dd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders Ă€kthet oftast i ett ifrĂ„gasĂ€ttande av digital manipulation. Den kĂ€nda diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfĂ€llet eller efterĂ„t pĂ„ digital vĂ€g, berörde aldrig Ă„sikten att servetten kunde fĂ„ ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten.

Hur redovisar kunskapsföretagen sitt humankapital i Ärsredovisningen? ? en fallstudie av tre IT-företag

Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgÄngar som skapade vÀrde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera Àr de tillgÄngar som huvudsakligen skapar vÀrde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansrÀkningen och frÄgan Àr dÄ hur kunskapsföretagen vÀljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rÀttvisande bild av företaget. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för kunskapsföretagens skÀl till att redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i nÄgon bemÀrkelse synliggjort sitt humankapital i Ärsredovisningen.

BÀttre hÀlsa genom gentrifikation? : -en fallstudie i Barcelona

Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfrÀschning (gentrifikation) i stÀder för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bÀsta sida för omvÀrlden. DÄ man rensar bort nedgÄgna slumliknande omrÄden för att bereda plats Ät nya attraktiva bostÀder och affÀrsomrÄden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera omrÄden.VÄrt syfte Àr att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka fÄ en bild av hur hÀlsolÀget i Barcelona har pÄverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara pÄ plats söker vi att finna en större förstÄelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmÀnhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har dÀrför delats in i tre arbetssÀtt som ska forma en bild av studieobjektet.

Polisens bemötande av vÄldsutsatta kvinnor

Rapportens huvudsyfte Àr att visa hur vÄldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och Àven hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta Àmne för att fÄ en liten bild av hur vÄldsutsatta kvinnor ser pÄ bemötandet av polisen och ocksÄ dÀrigenom fÄ svar pÄ hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade pÄ vÄra frÄgor via mail eller telefon. Svaren vi fÄtt av dessa kvinnor ger en vÀldigt dyster bild dÄ ingen av dem Àr nöjd med polisens bemötande.

Olweus ÄtgÀrdsprogram mot mobbning: fungerar metoden?

Mobbning Àr ett allvarligt problem i skolorna som kan fÄ offren att mÄ mycket dÄligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det Àr dÀrför viktigt att utveckla fungerande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att undersöka om Olweus (1991) ÄtgÀrdsprogram mot mobbning fungerar. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr: om anvÀndandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende pÄ kön, Ärskurs och typ av mobbning, om den kan förÀndra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbÀttras. Metoden som valts för att undersöka detta Àr en litteraturstudie.

NÀr musik kom till skolmÄltiden - Interventionsstudie i skolmÄltidsmiljö

Dokumenterad erfarenhet av otillfredsstÀllande mÄltidsmiljö i svenska skolrestauranger och trender pÄ försÀmrad psykisk hÀlsa bland svenska barn och ungdomar har föranlett till en fyra dagars interventionsstudie med musik i skolmÄltidsmiljö. Studien genomfördes bland maxi-malt 71 grundskoleelever. Syftet med studien var att utforska fenomenet mÄltidsupplevelse i skolmÄltid samt undersöka mÀngd matavfall för elever frÄn Ärskurs 2, 3 och 5. Min frÄgestÀll-ning blev i sin tur, vad för eventuella kan musiken mellan mÀnniska, hÀlsa och mÄltid. Under-sökningsmetoden gick till som en interventionsstudie, i detta fall att tillföra en verklig situa-tion som mÄltiden med musik och att dÀrefter utvÀrdera upplevelser och förhÄllanden.

PÄgÄende arbeten : Ger nya regler en mer rÀttvisande bild?

Denna uppsats behandlar pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning och inriktar sig pÄ den sÄ kallade alternativregeln. Regeln innebÀr att mindre företag kan vÀlja att redovisa intÀkter vid faktureringstidpunkten istÀllet för under intjÀnandet. Alternativregeln har diskuterats flitigt utifrÄn frÄgan huruvida den kan sÀgas vara förenlig med god redovisningssed. Syftet med vÄr uppsats har dÀrför varit att undersöka om regeln Àr förenlig med god redovisning samt ifall en Ärsredovisning som Àr upprÀttad utifrÄn den kan sÀgas ge en rÀttvisande bild av ett företags resultat och stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ litteraturstudier av relevant material inom redovisning, undersökning av Ärsredovisningar samt personliga djupintervjuer med revisorer.

Förtroendet för fastighetsmÀklare

De senaste tio Ären har undersökningar genomförts av bland annat MÀklarsamfundet (Wörmann, 2006) och FastighetsbyrÄn (FastighetsbyrÄn, 2010) dÀr svenska folkets förtroende för mÀklare granskats. I FastighetsbyrÄns undersökning frÄn december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mÀklare i allmÀnhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer Àn 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka nÄgot motsÀgelsefullt.Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror pÄ och vad som pÄverkar kundnöjdheten hos mÀklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhÄllanden till mÀklare för att se om Äsikterna hos grupperna skiljer sig Ät. Fem mÀklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mÀter sin kundnöjdhet.De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina Äsikter och synpunkter angÄende mÀklare pÄ en stereotyp, utan pÄ egna erfarenheter.

Goodwillredovisning ur ett kvalitetsperspektiv ? en illustrativ jÀmförelse mellan gÀllande regelverk och ED 3

>>>SYFTE<<<Syftet med uppsatsen Àr att studera huruvida föreslagna förÀndringar, avseende hantering av goodwill, vid en tillÀmpning av IASB:'s Exposure Draft 3: Busines's Combination's kan bidra till en bÀttre redovisning i form av en mer tillförlitlig, begriplig, relevant och jÀmförbar vÀrdering av de studerade företagen's goodwillposter. Vi Àmnar Àven undersöka vilket av de bÄda regelverken som kvalitetsmÀssigt ger den ?bÀsta? redovisningen i form av en korrekt vÀrdering och rÀttvisande bild. >>>METOD<<< Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av tio företag dÀr företagen har illustrerat för- respektive nackdelar vid en implementering av ED 3. AnvÀnda företagsspecifik information har frÀmst utgjort's av företagen's finansiella rapporter.

Synen pÄ smÄ flickors intrÀde i gymnasiet : en studie över högre allmÀnna lÀroverkets gymnasium i VÀsterÄs 1927 ? 1937

Den hÀr uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmÀnna lÀroverkets gymnasium i VÀsterÄs mellan Ären 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för bÄde lÀrarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks Àven vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lÀrarnas attityder pÄ nÄgot sÀtt kom att pÄverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lÀrarkollegiet varoenigt i frÄgan rörande flickors rÀtt till högre utbildning. Det frÀmsta argumentet mot att tillÄta flickorna att lÀsa vid gymnasiet var den hÀvdade lokalbristen, nÄgot som Kungl.

Analys av samtal mellan personer med afasi och logopeder/anhöriga : AnvÀndande av kommunikativa resurser i samarbete mot gemensam förstÄelse

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt anvÀnde för att uppnÄ intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrÄn vem personen med afasi samtalade med, fanns nÄgon inverkan pÄ hur de kommunikativa resurserna anvÀndes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys anvÀndes för att studera materialet. SamtalsÀmnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.

Bild- och svensklÀrares uppfattningar om arbetslag

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur bild- och svensklÀrare i SkellefteÄ kommun ser pÄ arbetet nu jÀmfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig Ät.Denna undersökning har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever bildlÀrarna sin arbetssituation i dag jÀmfört med innan arbetslag infördes?Hur upplever svensklÀrarna sin arbetssituation i dag jÀmfört med innan arbetslag infördes?Skiljer sig bildlÀrarnas upplevelse av arbetslag mot svensklÀrarnas?Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och lÀroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige.Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtundersökning gjord av bild- och svensklÀrare i SkellefteÄ kommuns grundskolor Är 2000. NÄgot som mÄste kommenteras Àr det stora bortfall som blev följden av för fÄ inkomna enkÀter. Detta fÄr givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar Ät olika hÄll och ger sÄledes arbetet en mer kvalitativ prÀgel.Det som framkommit av undersökningen Àr att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervÀgande positiva effekter. Bland annat pekar man pÄ förbÀttrad elevvÄrd, idén med arbetslag har mottagits positivt dÄ det gett förbÀttrade möjligheter att ventilera stress och oro.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->