Sökresultat:
7378 Uppsatser om Bildörr - Sida 32 av 492
DÄligt samvete? Bara lugn, det Àr normalt. : En kulturanalytisk studie av bilden av förÀldraskap i tre förÀldramagasin
Hur vi mÀnniskor ser pÄ oss sjÀlva och vÄrt samhÀlle pÄverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som Àr manligt och kvinnligt. Ur den aspekten Àr det dÀrför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den hÀr uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt förÀldraskap och moderna förÀldrar ser ut i tre svenska förÀldramagasin. Mitt mÄl Àr att fÄ fram förÀldramagasinens bild av moderna förÀldrar och förestÀllningar om vad förÀldraskapet innebÀr.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framstÀller förÀldraskapet som bÄde krÀvande och prÀglat av dÄligt samvete, men nÄgot som samtidigt inte Àr sÄ svÄrt som det kan verka.
Vem Àr den svenska journaliststudenten?
Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..
Den aktiva mannen, den passiva kvinnan: norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn ur ett diskursanalytiskt perspektiv
Det övergripande mÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att kvinnor och mÀn ska ha samma möjligheter, rÀttigheter och skyldigheter inom alla omrÄden i livet och det rÄder politisk enighet om detta. Trots denna enighet Àr vÄrt samhÀlle fortfarande inte jÀmstÀllt. Varför? LuleÄ Tekniska Universitet har genomfört en studie av norrbottnisk medias gestaltning av kvinnor och mÀn, med ambitionen att skapa en grund för en bredare diskussion om hur kvinnor och mÀn skildras i media. Studien visade att 72% av alla nyheter handlade om mÀn och 18% handlade om kvinnor.
Att positionera företagsnamnet som varumĂ€rke: en fallstudie av Ălvsbyhus
I samband med att konkurrensen ökar inser företag vikten av att positionera det egna företagsnamnet som varumĂ€rke för att lyckas pĂ„ marknaden. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur företag internt anvĂ€nder sitt företagsnamn vid positionering. För att uppnĂ„ syftet genomfördes personliga intervjuer med VD, marknadsdirektör och produktionschef pĂ„ AB Ălvsbyhus. För att skapa en unik och svĂ„rimiterad position har det framkommit att företag Ă€r beroende av hur vĂ€l det internt lyckas med att bygga det egna företagsnamnet som varumĂ€rke. Studien visar att företag internt positionerar det egna företagsnamnet som varumĂ€rke genom att stĂ„ fast vid sin övertygelse om vad varumĂ€rket stĂ„r för och förmedla denna bild till de anstĂ€llda och intressenterna.
Designprocess för ett pedagogiskt memoryspel
Tekniska apparater och spelapplikationer blir en allt större del av den nya generationens vardag och lÀrande applikationer anvÀnds allt mer som lÀromeldel i förskolan. Enligt lÀroplanen för förskola sÄ skall multimedia och informationsteknik ha en lika stor del av lÀrandet som bild, sÄng, dans, rytm och rörelse. Denna utveckling gör det allt viktigare att fokusera pÄ kvaliteten hos applikationerna som anvÀnds och en större förstÄelse behövs för hur en god pedagogisk applikation bör utformas för att inbjuda spelaren till flera aspekter av lÀrande sÄsom sociala, kognitiva, och problemlösande. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att genom grundlÀggande förstudier designa en pedagogiskt genomtÀnkt memoryspelsapplikation till ipad för barn i Äldern 5-6Är pÄ förskola.Projektet Àr utfört i tre delar; förstudie, implementation och utvÀrdering. Förstudien bestÄr kvalitativa intervjuer med förskollÀrare som ger inblick i hur förskolorna arbetar med spel i dagslÀget .
FramstÀllning av vÀlfÀrdens organisering i tvÄ samhÀllskunskapsböcker för gymnasiet
Undersöka vilken bild av vÀlfÀrdens organisering som framstÀlls i tvÄ samhÀllskunskapslÀroböcker för gymnasiet..
"Det handlar om att vÄga, att kasta sig ut" : En studie om bemanningsföretags förtroendeskapande
I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.
Granskning av kvalitets- och miljöledningssystemet hos Skanska Hus Sydost Linköping : ?VÄrt sÀtt att arbeta?
För att effektivisera och uppnÄ de krav som stÀlls pÄ företaget har Skanskas Sverige AB, i likhet med mÄnga andra företag, lagt upp ett kvalitets- och miljöledningssystem som Skanska kallar ?VÄrt sÀtt att arbeta?. Det rÄder idag osÀkerhet om i hur stor utstrÀckning systemet tillÀmpas och förenklar arbetet. Samt om det finns en gemensam bild av systemet bland de anstÀllda.I denna uppsats kommer endast produktionsförberedelsefasen och produktionsstyrningsfasen behandlas. Uppsatsen bestÄr av en kortfattad beskrivning av ?VÄrt sÀtt att arbeta?, byggprocessen och ISO.
Det komplexa lÀraryrket : Vad erfarna lÀrare anser att deras yrkesroll innebÀr och krÀver
SammanfattningDet Àr svÄrt att ge en generell bild av hur lÀraryrket ser ut och vad det innebÀr. Alla skolor ger lÀrare olika förutsÀttningar och dessa kan visa pÄ stora variationer. I det hÀr arbetet har jag genom intervjuer med erfarna lÀrare försökt fÄ en bild av hur lÀraryrket ser ut i verkligheten. Att vara lÀrare kan innebÀra att stÀndigt ha ett dÄligt samvete och sÀllan kÀnna sig nöjd med det man Ästadkommit. Det kan ocksÄ innebÀra att fÄ bekrÀftelse genom barnen dÄ de visar att de gjort en ny upptÀckt och lÀrt sig nÄgot nytt.
FörstÀrka eller motverka fördomar? -En studie om hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senare Är
Sammanfattning
I vÄr studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och
kulturer för att ge en rÀttvis bild av dessa. Samt om de lÀrare vi intervjuat undervisar kring
Àmnet och i sÄ fall hur. Syftet med studien Àr att visa pÄ problematiken kring stoffurvalet och
vad man ska tÀnka pÄ som lÀrare för att inte skapa och befÀsta fördomar och oförstÄelse hos
eleverna. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar valde vi att intervjua tvÄ Àmneskunniga,
samt tre lÀrare som undervisar i bl.a. religionskunskap.
? Jag tÀnkte, Herregud, nu mÄste jag bli nÄnting inom konst.?- En kvalitativ studie om faktorer som har betydelse för elevers val att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning
Det övergripande syftet med min uppsats Àr att visa pÄ faktorer som bidrar till att elever vÀljer att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sÀtta i relation till vÄr tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag frÀmst genom att anvÀnda mig av Thomas Ziehes teorier, men Àven resonemang hÀmtade frÄn Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever pÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de pÄ sin framtid?
Resultatet frÄn min undersökning visar bland annat att det Àr elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glÀdje som varit avgörande för deras val att gÄ det estetiska programmet.
Bildsamtalets komplexitet : Hur elever pÄ det estetiska programmet upplever att det Àr att samtala om sina bildarbeten
Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.
Spelarna : fotbollsklubbarnas största tillgÄng?
Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fÄtt en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rÀttvisande bild av företagens tillgÄngar. Ett omrÄde dÀr humankapital Àr extra aktuellt Àr inom fotbollsvÀrlden, för dÀr Àr spelarna klubbarnas största tillgÄng. För att en fotbollsförening ska fÄ vara verksam pÄ högsta nivÄ krÀvs en elitlicens, den licensen stÀller vissa krav pÄ klubben.I USA styrs sporten vÀldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen hÀr Àr viktigare och mer vÀlutvecklad Àn i andra lÀnder.Problemformulering: En stÀndigt aktuell frÄga Àr hur spelare skall vÀrderas och redovisas i Ärsredovisningen. Vilken metod Àr det dÄ som ger en mest rÀttvisande bild av föreningars ekonomiska stÀllning? Det stora problemet med det sista alternativet Àr att det görs en uppskattning vilket innebÀr att det finns en risk för felvÀrdering.
Terapeuters bild av symboldramametoden : ? en kvalitativ intervjuundersökning
Syftet i denna undersökning Àr att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter anvÀnder sig av, tÀnker om och vÀrderar symboldrama. Den bestÄr av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden fÄr en unik kontakt med klientens inre vÀrld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den anvÀnder sig av bÄde ord- och bildkommunikation.
Samarbete mellan bild, svenska och SO : En lyckad treenighet?
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i bild, svenska och SO kan förbÀttras genom att de tre Àmnena sammanlÀnkas i en allt större utstrÀckning. Bakgrunden Àr att mÄnga skolor arbetar Àmnesövergripande och att arbetsformen kan behöva nya riktlinjer och mÄl. I min Äsikt Àr de tre Àmnena lÀmpliga att förenas pÄ grund av deras kommunikativa innehÄll och varierande uttrycksformer. Dessutom anser jag att bildÀmnets kreativa och konstnÀrliga tÀnkande berikar övriga skolÀmnen. Som blivande bildlÀrare ser jag förstÄs gÀrna att bildÀmnet fÄr ett större fokus och hamnar i viktiga skolsammanhang.