Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgångar som skapade värde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framväxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera är de tillgångar som huvudsakligen skapar värde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansräkningen och frågan är då hur kunskapsföretagen väljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rättvisande bild av företaget. Syftet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för kunskapsföretagens skäl till att redovisa sitt humankapital i årsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i någon bemärkelse synliggjort sitt humankapital i årsredovisningen.

Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfräschning (gentrifikation) i städer för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bästa sida för omvärlden. Då man rensar bort nedgågna slumliknande områden för att bereda plats åt nya attraktiva bostäder och affärsområden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera områden.Vårt syfte är att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka få en bild av hur hälsoläget i Barcelona har påverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara på plats söker vi att finna en större förståelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmänhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har därför delats in i tre arbetssätt som ska forma en bild av studieobjektet.

Rapportens huvudsyfte är att visa hur våldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och även hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta ämne för att få en liten bild av hur våldsutsatta kvinnor ser på bemötandet av polisen och också därigenom få svar på hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade på våra frågor via mail eller telefon. Svaren vi fått av dessa kvinnor ger en väldigt dyster bild då ingen av dem är nöjd med polisens bemötande.

Mobbning är ett allvarligt problem i skolorna som kan få offren att må mycket dåligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det är därför viktigt att utveckla fungerande åtgärdsprogram mot mobbning. Syftet med det här examensarbetet är därför att undersöka om Olweus (1991) åtgärdsprogram mot mobbning fungerar. De frågeställningar som tas upp är: om användandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende på kön, årskurs och typ av mobbning, om den kan förändra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbättras. Metoden som valts för att undersöka detta är en litteraturstudie.

Denna uppsats behandlar pågående arbeten på löpande räkning och inriktar sig på den så kallade alternativregeln. Regeln innebär att mindre företag kan välja att redovisa intäkter vid faktureringstidpunkten istället för under intjänandet. Alternativregeln har diskuterats flitigt utifrån frågan huruvida den kan sägas vara förenlig med god redovisningssed. Syftet med vår uppsats har därför varit att undersöka om regeln är förenlig med god redovisning samt ifall en årsredovisning som är upprättad utifrån den kan sägas ge en rättvisande bild av ett företags resultat och ställning. Uppsatsen bygger på litteraturstudier av relevant material inom redovisning, undersökning av årsredovisningar samt personliga djupintervjuer med revisorer.

De senaste tio åren har undersökningar genomförts av bland annat Mäklarsamfundet (Wörmann, 2006) och Fastighetsbyrån (Fastighetsbyrån, 2010) där svenska folkets förtroende för mäklare granskats. I Fastighetsbyråns undersökning från december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mäklare i allmänhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer än 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka något motsägelsefullt.Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror på och vad som påverkar kundnöjdheten hos mäklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhållanden till mäklare för att se om åsikterna hos grupperna skiljer sig åt. Fem mäklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mäter sin kundnöjdhet.De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina åsikter och synpunkter angående mäklare på en stereotyp, utan på egna erfarenheter.

>>>SYFTE<<<Syftet med uppsatsen är att studera huruvida föreslagna förändringar, avseende hantering av goodwill, vid en tillämpning av IASB:'s Exposure Draft 3: Busines's Combination's kan bidra till en bättre redovisning i form av en mer tillförlitlig, begriplig, relevant och jämförbar värdering av de studerade företagen's goodwillposter. Vi ämnar även undersöka vilket av de båda regelverken som kvalitetsmässigt ger den ?bästa? redovisningen i form av en korrekt värdering och rättvisande bild. >>>METOD<<< Uppsatsen bygger på en fallstudie av tio företag där företagen har illustrerat för- respektive nackdelar vid en implementering av ED 3. Använda företagsspecifik information har främst utgjort's av företagen's finansiella rapporter.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur bild- och svensklärare i Skellefteå kommun ser på arbetet nu jämfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig åt.Denna undersökning har utgått från följande frågeställningar:Hur upplever bildlärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes?Hur upplever svensklärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes?Skiljer sig bildlärarnas upplevelse av arbetslag mot svensklärarnas?Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och läroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige.Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning gjord av bild- och svensklärare i Skellefteå kommuns grundskolor år 2000. Något som måste kommenteras är det stora bortfall som blev följden av för få inkomna enkäter. Detta får givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar åt olika håll och ger således arbetet en mer kvalitativ prägel.Det som framkommit av undersökningen är att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervägande positiva effekter. Bland annat pekar man på förbättrad elevvård, idén med arbetslag har mottagits positivt då det gett förbättrade möjligheter att ventilera stress och oro.

Vi hade under våra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fått en bild av att man inte undervisar i religionsämnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer.I Lgr 80 står att undervisningen skall utgå från barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra människors livsåskådningar. Den bild vi fått var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, där tyngden låg på religionskunskap och man utelämnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrågor i undervisningen. Vi gjorde därför en undersökning där vi med hjälp av enkäter och intervjuer förhörde oss om låg- och mellanstadielärares syn på och inställning till religionsundervisningens innehåll.Resultatet av undersökningen visade att våra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola..

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar synen på identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens värld. Syftet är att visa en bild på hur lagidrottsutövare ser på och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrån detta går att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och därmed sexuellt avvikande. För att nå fram till syftet har följande frågeställningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut så?, Vilka ideal grundar sig denna jargong på i idrottslaget?, Hur påverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sättet de intervjuade ser på sig själva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen på identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare på elitnivå eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjälp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rätt så rå jargong spelarna emellan.

Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra lärares uppfattning om och rapporterade användning av de estetiska ämnena som verktyg för språkinlärning hos andraspråkselever. Genom vårt arbete vill vi uppmärksamma om och i sådana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andraspråksinlärning. Vi har utgått från vårt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare, varav tre andraspråkslärare, tre klasslärare och tre lärare från en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska ämnen och andraspråksinlärning har varit begränsad. Vi har därför skrivit om andraspråksforskning respektive forskning kring estetiska ämnen som ett verktyg för språkinlärning.

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gällande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgår ifrån en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att få en djupare förståelse för ämnet. Uppsatsen bygger på information inhämtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förändringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhämtats från litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förändringen är positiv eller negativ råder det delade meningar om bland respondenterna. Förändringen leder dock till att goodwillen bättre speglar ett företags förmåga att generera framtida merintäkter.

I detta examensarbete har materialet papper och dess egenskaper utforskats ur ett designperspektiv. Genom att vika, rulla och forma olika typer av papper har flera uttryck skapats. Utifrån olika byggstenar som till exempel kuber och stavar har artefakter som örhängen och korgar tagit form. Noggrann dokumentation av den experimentella processen ger ett mervärde i form av att läsaren kan upprepa och inspireras av artefakterna som skapats. Detta examensarbete syftar att måla upp en bild av papprets breda användningsområde i ett designsammanhang.

Föreliggande empiriska, kvalitativa studies syfte är att undersöka begreppet självbild med utgångspunkt i psykodynamisk och interaktionistisk forskning. Frågeställningarna är Hur används begreppet självbild ur psykodynamisk och interaktionistiskt perspektiv av föräldrar till barn mellan fem och tio år? och Vad kan föräldrars självbild säga om begreppet självbild? De fem halvstrukturerade intervjuerna omfattar frågor om informantens syn på sig själv i samband med föräldraskap och frågor vars syfte är att få informanten att analysera begreppet självbild utifrån sin egen syn på begreppet. Informanter är högskoleutbildade. De är mellan 33 och 48 år gamla.Resultatet visar att informanterna använder begreppet självbild i vardagligt tal.

I vår vardag utsätts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa påverkar oss på ett medvetet plan medan andra verkar gå oss obemärkt förbi. Vad är det som gör att vissa bilder påverkar oss mer än andra? Vad sätter bilderna igång inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrån våra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika människor kan tolka en och samma bild och försöka förstå varför den tolkas på så olika sätt. En bild kan väcka väldigt starka känslor hos en person samtidigt som någon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har använt mig av bilder som jag själv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka känslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.