Uppsatsen visar på den situation som en kulturorganisation befinner sig i, vilket är en ständigt pågående legitimitetsprocess och på en marknad med flera olika intressenter. Legitimitet uppstår i samband med en rad olika aktiviteter. Vi får här följa hur kulturorganisationer på flera olika sätt arbetar med att uppnå legitimitet och vad som egentligen är legitimitetsskapande.Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för oss och läsaren hur kulturorganisationer hanterar den tvådelade marknaden för att uppfattas som legitima av bidragsgivarna, vilket för kulturorganisationer påverkar möjligheten till få tillgång till stödresurser. Vi avser även visa på problem som bidragsgivarnas sätt att mäta kulturorganisationernas verksamhet på innebär och ge förslag till förändringar. .

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har lett till att relationen mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag har stärkts. Vidare studeras orsakerna bakom ökningen av både antalet välgörenhetsorganisationer och av antalet bidragsgivande företag under de senaste åren. Teori: Teorin utgår från interaktionsmodellens fyra huvudgrupper; interaktionsprocessen, parternas egenskaper, omgivningen i vilken interaktionen äger rum och atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen. Slutsats: Faktorer som stärkt relationen mellan välgörenhetsorganisation och Bidragsgivare är främst det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna samt att det tidigare ensidiga utbyte ersatts av ett gemensamt samarbete där båda parter strävar efter att uppnå samma mål. Den ökade medvetenheten om CSR i samhället har lett till en stärkt vilja hos företag att involvera sig i och utveckla samarbeten med välgörenhetsorganisationer..

Välgörenhet är något som har ökat de senaste 30 åren och 2008 slogs det ett världs rekord i insamling till välgörenhetsändamål. Med flera organisationer som ägnar sig åt välgörenhet kan det bidra till att konkurrensen hårdnar i mellan dem. Med ökad konkurrens i en marknad växer behovet av att ha en strategisk marknadsföringsplan som bidrar till konkurrenskraft. I denna uppsats undersöks hur välgörenhetsorganisationer kan stärka sitt varumärke och utveckla förtroendet hos sina Bidragsgivare via sociala medier.Varumärke är något som är under ständig påbyggnad. Det går att jämföra med ett pussel, där alla bitar skall tillsammans bilda en helhet.

Genom att samarbeta med andra aktörer på marknaden kan företagen gemensamt bli mer effektiva och konkurrenskraftiga i syfte att tillsammans uppfylla kundernas mer komplexa och specifika önskemål genom att erbjuda helhetslösningar. Detta ligger till grund för den växande nätverksbildning som många företag insett betydelsen av. Organiserade samverkansnätverk är en typ av företagsnätverk som består av ett antal små eller medelstora medlemsföretag. Medlemsföretagen verkar på en begränsad geografisk yta och målet med nätverket är att uppnå specifika affärsresultat. Syftet med denna uppsats var att identifiera en population av organiserade samverkansnätverk i Sverige samt undersöka hur styrgruppens sammansättning kan påverka nätverkets framgång.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med Bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med Bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med Bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

I detta arbete har vi studerat tre utvalda hjälporganisationers marknadsföring på deras respektive webbplatser för att klargöra om deras budskap om situationen i ett u-land är objektivt förmedlat. Vi utförde analyser av respektive webbplats där vi fokuserade oss på bildspråk och budskap. Vi har besökt landet Ghana i västra Afrika under en två veckors volontärperiod som presenterades i form av en observation. En enkät gavs ut till två utvalda grupper som behandlade frågor om hur de upplever hjälporganisationernas budskap och även enkla statistiska frågor om vårt undersökningsland Ghana. Vi hade som mål att komma fram till en produktidé som kunde grunda sig på resultatet av undersökningen.

Titel: Marknadsföring av välgörenhetsorganisationer.Författare: Olof Näslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina Bärtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivå III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, Vårterminen 2011.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur välgörenhetsorganisationer använder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förståelse för hur organisationerna positionerar sitt varumärke via sin marknadskommunikation på en marknad där det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssätt. Till vår empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller på fyra av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige nämligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig på Röda korset sydost.Marina Johansson, föreståndare på Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef på UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hårdare mellan välgörenhetsorganisationernai kampen om att fånga bidragsgivarnas uppmärksamhet. Vi har även noterat att välgörenhetsorganisationerna själva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan särskilja de olika konkurrenterna åt. Vi tolkar att välgörenhetsorganisationerna anspelar mycket på känslor i sitt positioneringsarbete.

Syftet med denna uppsats var att utvärdera behovet av differentierad revisionsberättelse. Vi avgränsade oss till att undersöka intressenter till två fotbollsklubbar, därför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberättelsens innehåll och utformning, i syfte att jämföra deras behov av differentierad revisionsberättelse.Utifrån intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjälp av en postenkät. Vi skickade ut 146 enkäter och fick en svarsfrekvens på ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberättelse hos de olika intressenterna. Vi kom även fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberättelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som Bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.

Nya företag är viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsättning, innovationer och välfärd. Sverige har idag ett lågt nyföretagande i jämförelse med andra EU-länder och en av orsakerna till detta är svårigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiärer) och en efterfrågesida (företag), där ett gap uppstår då utbudet understiger efterfrågan på kapital. Syftet med denna studie är att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan påverka det finansiella gapet.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

I denna studie var huvudsyftet att bestämma de mekaniska friktionsförlusterna i en standardturboladdare för personbilar. För framtida arbete skulle resultatet ligga till grund för en formelsom beskriver friktionsförlusterna i turboaggregatet beroende på dess olika driftpunkter.I den metod som används för att uppskatta friktionsförlusterna ingick numerisk simulering,analytiska beräkningar och mätteknik. Isoviskösa simuleringsmodeller för radiallager ochaxiallager utvecklades och användes för att simulera lagerfriktion. Dessutom användes analytiskaberäkningar baserade på Petroff?s ekvation för att bestämma friktionsförlusterna.

Bakgrund och problem: Dagens utveckling mot att företag i allt större utsträckning betonaroch lyfter fram sociala målsättningar är problematisk då den ställer andra krav på företagsarbetssätt än då vinstperspektivet står i fokus. Hur man som företag arbetar mot sociala mål påett framgångsrikt sätt har inte belysts i utmärkande grad inom litteraturen och därför kommerdenna uppsats att försöka granska denna problematik.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur framgång kan definieras i sociala företag och hurett företag kan arbeta inom olika områden för att uppnå denna framgång.Avgränsningar: Denna uppsats fokuserar och behandlar det sociala företaget Coompanionoch dess arbetssätt. Dessutom avgränsas i uppsatsen områdena för ett företag att nå framgångtill dess fokus, mätmetoder, ledarskap, medarbetare och varumärke.Metod: Uppsatsens undersökning av Coompanions arbetssätt grundas på kvalitativ primärdata i form av intervjuer med fem intervjuobjekt. Uppsatsens teoridel baseras dessutom påkvalitativ sekundär data som vetenskapliga artiklar och verk av kunniga inom ämnet ickevinstfokuserat företagande. Utifrån teorin och intervjuobjektens svar dras slutsatser om delsCoompanions arbetssätt men även om sociala företag generellt i de fall då det kan anses attförutsättningarna är gällande för alla sociala företag och där Coompanion endast exemplifierararbetssätten.Resultat och slutsatser: Framgång kan i ett socialt företag definieras som dess grad avfullföljande av uppsatta mål och uppdrag eller affärsidé.