The aim with this thesis is to investigate how librarians experience communication with children in reference interviews. In today?s interactive community it is meaningful to study how children communicate with the librarian in virtual reference interview as well as in ordinary reference interviews in physical libraries. Focus has been on finding out what children ask about and how they are asking in virtual reference interviews and in ordinary reference interviews, what type of information needs the children have. The study also focuses on which barriers there can be in reference interviews.

This master thesis is a study of a new electronic library reference service-project called Speak instantly to a librarian and the purpose of the thesis is to investigate a new electronic reference service and how the librarians who work with it experience it. This should be seen from an informational society point of view. The study is conducted from two questions: - What needs do the libraries have and how do they argue for the project and the chat-reference service Speak instantly to a librarian? - How do the librarians experience the personal work situation in the new reference service, and its use of chat technology? Together with interviews of a selected group of librarians from the public libraries of Göteborg, Malmö, Nacka and Stockholm, this thesis includes aspects such as the theory of the informational society by Manuel Castells, as well as literary studies of the history of library reference, the development of electronic reference service and the virtual library, and the background and the beginning of the studied project Speak instantly to a librarian. The thesis also contains an overlook of other similar library projects in the United States of America.

Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och Bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens Bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn.

The aim of this Master?s thesis is to study how public librarians? view mediation of fiction: the knowledge needed, the thoughts expressed about their own and other adults reading of fiction and how the informants define their roles as mediators of fiction. The method used was qualitative interviews with six librarians at main libraries in Swedish cities of different sizes. The theoretical starting points are Louise M. Rosenblatt?s reader-response theory, Michail Bachtin?s theory of speech genres and Åse Tveit?s and Jofrid Karner Smidt?s theories about mediation of fiction.

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, på och kring komvux i Blåmåla, harangående sitt skolbibliotek. De tillfrågade har fått ge sina åsikter i fråga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestånd, datorisering, användning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegångar ombiblioteksverksamheten.Syftet är att visa på problematiken kring biblioteket i vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angående utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har använts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, på just denna komvuxenhet, tänker. De intervjuade ärbl a rektor, studierektor, Bibliotekarier och elever.Resultaten tyder på att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad Bibliotekarie, ses dock inte som en nödvändighet, aven om manefterlyser någon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga äröverens om att lokalen är för liten och att litteraturbeståndet borde vara betydligt större.Datorisering är erforderligt för verksamheten.

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för Bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur Bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit Bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek.

During my time as a student at the School of Library and Information Science in Borås there was an ongoing discussion regarding whether or not the library and librarian were facing an identity crisis and what future consequences this may lead to. The discussion was and still is of interest to me since it most likely will have an impact on the identity I soon will make part of my self as a professional librarian. This master?s thesis is an attempt that to through discourse analysis seek clarity in what the future identity of the library and the librarian may consist of. I do so by examining articles from the two library journals Ikoner and Biblioteksbladet.

Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of Västra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

The purpose of this Master thesis is to investigate how the relation between users and librarians is affected by higher education librarians? talk about information literacy. The thesis uses Norman Fairclough?s critical discourse analysis in analysing four articles written by Swedish higher education librarians and in answering how information literacy, users and librarians are constituted. The analysis indicate that the questions have no distinct answers, there are discrepancies between, as well as within the texts.

The aim of this Bachelor?s thesis is to investigate the public librarian?s professional identity and its relation to the public library as an experience centre. The development of the library as an experience centre raises questions about how public librarians understand their professional identity, and about their motives for working with activities like workshops and qigong, activities that have no significant connection with the librarian?s traditional tasks. The data was collected via semi-structured interviews exploring the perspectives and points of view of four public librarians.

The aim for this bachelor thesis was to form a deeper understanding of librarians? occupation and professional identity and therefore we have examined library students? and educators? view on professional identity, competence and career possibilities. Our take on this was that there seems to be little interest in managerial positions and we asked ourselves why this is and if we could see a change in interest in the librarians to become. As our theoretical framework, we chose Andrew Abbott?s, 'Theory of Profession'.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

The purpose of this essay is to examine how librarians perceive library plans, if they are important for their work and if so, in what ways. In order to analyze this, I have used a phenomenographic approach. My goal, by using this method, is to uncover perceptions and variations among these. The research questions are: What variations of perception of library plans exist among librarians? To what extent can the varied perceptions of library plans be linked to librarians' work? What does the variation of perception say, in relation to the expectations expressed in international and national documents, about library plans? The material used in a phenomenographic analysis consists of interviews.

The main purpose of this Master's thesis is to investigate the new librarians' experiences and skills in the context of their present work situation and the ongoing debate about the librarian's professional identity and status. Further, the authors wanted to find out whether the new librarians' experiences and knowledge developed throughout their education correspond to the requirements of the employers. Finally, they try to assess theimpact of the "academization" of the library schools on the status of the profession. The data consist of an opinion poll. The investigation is based on questionnaires distributed as a web survey.

The aim of this study is to explore if and how library managers market their competence in communication with local politicians. It is also our aim to find a definition of the competence of librarians. The report identifies and describes problems and possibilitieswith marketing of competence to politicians on the basis of one Swedish municipality's library managers. In order to fulfil this aim we have used a literature study on marketing, competence, the political process and the librarian profession. We have alsocarried out an empirical study where we interviewed ten library managers in onemunicipality, seven politicians in the same municipality and ten representatives for central professional organisations mainly in Sweden.The results are that most library managers don't market their competence because they don?t believe in marketing competence.