Our main reason for this master thesis is to find out how librarians get knowledge and understanding about people with disabilities in order to make the library more accessible. Our aim is to study the so-called 4 x 4 education which is an education about accessibility to and within cultural institutions and find out if a specific education is helpful to librarians in this matter. We also discuss what librarians themselves find desirable in an education of this type. Socio-cultural perspective is our choice as background theory. The socio-cultural perspective states that learning depends on social activity and social interaction.

This thesis presents and evaluates a project, undertaken in 2001 by a librarian the writer of this thesis and a teacher. We met with a number of adults with reading and writing disabilities, and presented and discussed books and experiences of reading, with the aim to increase their joy of reading, as well as finding out more about our own ways of co-operating with each other across our professional borders. The documentation and evaluation emphasizes on the process and the results of the project, and on our own participation, by asking the following questions: How did we carry out the project? What obstacles did we meet? What went well/wrong? What did we achieve related to our goals? In order to illuminate the project from different angles, consequences of reading and writing disabilities for adults are discussed, as well as the specific nature of adult education and projects more or less related to ours. Action research is chosen as a method, because it allows the process of the project, and our own learning process, to be exposed.

The purpose of this master?s thesis is to examine how librarians perceive the importance of staff reading groups in helping to make fiction more accessible to adult users of public libraries. The study also examines how librarians perceive the learning processes in such groups, and what these learning processes involve and how they appear. The empirical data was acquired via observations of four staff reading groups and interviews with seven public librarians who took part in the groups. In part, the empirical data is interpreted by means of Lena Wilhelmsson?s analytical tool, which deals with changes of perspective within an organised group.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån Bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och Bibliotekarier har förändrat Bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med Bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

The purpose of this article is to investigate how and from which sources librarians collect information on their profession with respect to factors that are important for their work. In order to achieve this goal, a questionnaire-based survey will be conducted at three medium-sized central-public-libraries in southern Sweden. Using this survey, I wish to answer the following four questions: To what extent do librarians acquaint themselves with changes and developments within regional and cultural policy arenas important to their work? To what extent do librarians acquaint themselves with information using conferences and library debates that are focussed on changes and developments relevant to their work? Do librarians consider that they have enough time within the limits of their work hours to follow developments within the librarian profession, for example with respect to developments within information technology, and how would they appraise the future demand for information technology-based services at the library? From which source(s) do librarians collect information relevant to their work? The theoretical basis of this paper can be compared to a radar as it scans subjects-of-interest to the organization in the field of business intelligence. This investigation uses a quantitative method, with data collected via a survey consisting of 13 questions.

Högskola/universitet riktar sina blickar allt mer ut mot övriga världen och en del i denna internationalisering är att studenterna har möjlighet till utlandsstudier under studietiden. En av de utbildningar som uppmärksammar detta är Biblioteks- och informationsvetenskaps-programmet vid Växjö universitet, där studenterna den femte terminen har möjlighet till utlandsstudier. Denna studie syftar till att undersöka huruvida dessa utlandsstudier under studietiden betraktas som en merit eller inte vid anställning av Bibliotekarier. Detta syfte ses utifrån två grupper: tidigare studenter på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid Växjö universitet och personer med anställningsansvar inom biblioteksyrket, så kallade avnämare. I examensarbetet tar jag upp dessa två gruppers uppfattningar kring utlandsstudier och jag undersöker också hur medvetna de tidigare studenterna är om avnämarnas uppfattningar kring utlandsstudier.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Inför höstterminen 2007 förändrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet, men någon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvärderas utfallet av lärosätets nya kandidat- och magisterprogram utifrån alumnernas etablering på arbetsmarknaden samt värdering av utbildningarnas färdighetstränande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkät, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka åtta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar på utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens på den regionala arbetsmarknaden.

Resource-based learning or problem-oriented learning are teaching methods that are becoming more and more common in schools today. In order to make these teaching methods work there is a demand to make students information literate. This entails that school librarians ought to play a more important role in teaching than before since they are the ones that are the most qualified when it comes to mediating information skills. The aim of this thesis is to find out how nine teachers at six senior high schools apprehend the professional role of the school librarian and how they apprehend the conception of information literacy In order to learn about these conceptions we have chosen to study to what extent collaboration exists in the schools in question and the teachers conceptions of the importance of the school librarian in this context. We have used phenomenography which is both a set of theoretical assumptions and a methodology.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare använder sig av läsprojekt och litteratur i sin undervisning i grundskolans senare år. Frågeställningarna som är utgångspunkt för studien är:-Hur argumenterar lärare för användningen av litteratur i grundskolans senare år?-Vilka likheter eller skillnader mellan lärares användning av litteratur och läsprojekt finns i olika skolor?-Vilken effekt har läsprojekten, enligt lärarna, haft på eleverna?Undersökningen innefattar 3 stycken intervjuer gjorda med fyra lärare och en Bibliotekarie på skolor i Jönköpings kommun. Lärarna har svarat på frågor rörande arbetsmetoder, målbeskrivning, litteraturval och effekter rörande de läsprojekt de arbetat med. Alla lärare arbetar på liknande sätt med litteraturen i sina läsprojekt och har mål som liknar varandra.

Library 2.0 is a term which emerged a few years ago and is frequently discussed. There is no uniform definition of the term but the central aspect of the concept is to encourage increased participation from library users.The aim of this Master's thesis is to investigate if and if so, how the professional role of the librarian is affected by Library 2.0. To do that, we have conducted a case study at the public library in Umeå. Their homepage minabibliotek.se is a practical example of Library 2.0. The homepage is based on interactivity and the library users can participate in various ways.We thougt that qualitive interviews was the best way to gain an understanding for how the librarians at the public library in Umeå experience how the work with minabibliotek.se affect their professional role.

The aim of this Master?s Thesis is to find out whether bibliotherapy, in an unspokenform, is practiced in already existing group formations to be able to determine how practicalbibliotherapy can be seen in a Swedish context and thereby open the possibility for development.To fulfil this purpose I decided to do a case study on a nearby book reading circle for adultchildren of drug addicts. I made three qualitative interviews; two of the mentioned book readingcircle?s leaders and one participant/help leader. I used the following set of questions: What isincluded in the concept Bibliotherapy and how does that relate to practice? How has the bookreading circle examined in this case study proceeded, which methods were used and what kind ofliterature has been used and also what kind of effects did this reading circle have on itsparticipants.

The aim of my ?two years master thesis? was to examine school administrators perceptions about important information literacy skills that the students should be able to control, perceptions about what role the teachers and the librarians have in teaching students information literacy and perceptions about the collaboration between these groups. My questions have been: Have the school administrators reflected upon the conception of information literacy? What conceptions do school administrators have about important information literacy skills that the students should be able to control? What role do they consider the teachers and the librarians to have in making all students information literate? How do they consider the collaboration between the teachers and the librarians work? What role do they consider themselves to have on a management level to make all students? information literate? I used a phenomenographical method and carried out six qualitative interviews with school administrators from five senior high schools in the municipality of Gävle. Both public schools and independent schools were included in the study. Most of the school administrators considered information literacy to be the same as criticism of sources, which they also considered as one of the most important information literacy skills.

Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1.