Sökresultat:
96 Uppsatser om Bibliotekarie - Sida 4 av 7
Folkbibliotekarier - Kompetens, identitet och status
The aim of this bachelor?s thesis is to develop knowledge about how librarians experience their professional identity, argue for their competence and describe their profession based on their professional skills, tasks, and status. The method that is used to answer the questions of the study is semi-structured interviews with five public librarians. The theory used in this essay is Ørom?s six librarian identities plus Schreiber?s experience intermediate identity.
Kunskapssamhället och skolan - vilken framtid möter våra lärare, elever och bibliotekarier?
The essay concerns "the knowledge society", IT and the possibilities of school being changedto meet the future. The purpose was to reflect the ideas of researchers and authorities concerningwork and education in "the knowledge society" and to illuminate/shed light on theimportance of information technology in this connection, to map organizational and pedagogicalshortcomings in the current school system and the changes that can be needed, and to investigatehow these changes can affect teachers, pupils and librarians.The investigation, which was a text analysis of normative and futurist sources, was especiallydirected towards how modem information technology can influence education/teaching.The differences between researchers and authorities were most obvious in the view of theimportance of knowledge of facts and central control mechanisms for standards or grading.For the authorities, who were devoid of a thought out/carefully prepared and consequent viewof knowledge and by that also of pedagogics, the information technique was the foremostcause of a change in pedagogy. The researchers also perceived the possibilities of IT, butemphasized the importance of pedagogical innovations irrespective of the technology.
Skolbibliotek och undervisning : En studie om lärare och skolans bibliotekariers uppfattningar om skolbibliotekets roll i undervisningen
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans Bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och Bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans Bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning.
Både chef och bibliotekarie: om chefsrollen på folkbibliotek
The majority of managers of public libraries in Sweden also work as librarians on an operative level within the organisation. This thesis discusses how the manager role is affected by his/her specific assignments and multiple tasks. Seven public library managers, who work in districts with around 10 000 25 000 inhabitants, have been interviewed. They reflect upon their experience of leadership and different assignments. The main focus lies on: - leadership - communication - decision making - organisational development The interviews show some positive effects, the manager is present most of the time, has a great knowledge about everyday work and daily routines, and is also able to represent the library successfully in the local community.
Våldsamma, sexistiska och rasistiska tv-spel på folkbiblioteket ? en undersökning om bibliotekariers syn på och hantering av kontroversiella tv-spel
The aim of this thesis is to study the views of public librarians on the subject of controversial video games and how they work with them at the library. The purpose of the study is to answer these questions: What content is controversial in video games according to the librarians? How do the librarians handle the controversial games at the library? Does it exist a conflict between the users and the librarians about the controversial video games? Is it possible to see any underlying reasons or tendencies in the librarians answers? Five qualitative interviews were performed to answer these questions and the collected data was analyzed using the terms, value rationality and instrumental rationality which were collected from a theory by Geir Vestheim. The results showed that the librarians see violence, sexism and racism as controversial content in video games. They handle the games at the library by limiting the access for children with age limits and by not buying the most controversial games in some cases.
?Det är böcker som är meningen med ett bibliotek?: Hur bibliotekarien i barn- och ungdomslitteraturen bemöter användare.
The aim of this Master?s thesis is to examine the librarians? perception of the users of children?s and young people?s literature. Questions posed in this study are: How are the librarians described according to appearance, personality and interaction with the users? How are the librarians described compared to former studies on the subject? Which perception can be seen, based on Douglas Rabers?s theory which describes the role the public libraries can take in the society? The study is based on content analysis. We have examined 15 descriptions of librarians in both picture books and literature for young adults, published between 1985 and 2006.
Böcker, bibliotek och beigt : En diskursanalytisk studie om hur bibliotekarien beskrivs i skönlitteraturen
This bachelor thesis explores how librarians are portrayed in fiction literature. The aim is to see how the librarian and their work tasks are described. Our material consists of 12 fiction novels from the years 2000 to 2012 (with an exception of a book from 1998). We have used discourse analysis in order to examine the picture of the librarian.We have used three major questions: How is the librarian portrayed in our selected fiction literature from year 2000 until today (the beginning of 2013)? How are the librarians profession portrayed in our selected fiction literature? Does our selection of the fiction literature give a positive or negative image of the librarianand how can that affect the view of the profession?Our analysis resulted in the discourses the librarian and literature and the librarian and the library.
För att vara den bibliotekarie som krävs : En undersökning av bibliotekariers läsvanor
The aim of this thesis is to study the reading habits of Swedish librarians visualized by librarians from Götabiblioteken ? a collaboration of 14 public libraries in mid-Sweden ? focusing on the reading done on their spare time, even if work-related. We started with a survey sent out to 74 librarians in October 2013, answered by 56, and followed up by interviewing 7 of them in November.We tried to answer these questions:To what extent does the working librarians read on their spare time compared to before they started working?What literature do they read, now compared to before they started working?To what extent does their perception of what they should have read affect their private reading?In what way does a librarian in the beginning of their career differ in reading habits from the reading habits of a librarian with many years in the profession?The result of our study shows that most of the librarians read as much or more than before they started to work. They are more selective in their choice of literature and are affected by their work in it in different ways.
Tankar och upplevelser kring Astrid Lindgrens litteratur idag
Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en Bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur.
Högläsning : En studie om varför pedagoger anser att högläsning är betydelsefull för förskolebarn.
Detta examensarbete handlar om vad varför högläsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar även om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden på förskolan samt vilket val av böcker som bör användas vid högläsningsstunderna. Den metod jag har använt mig av i examensarbetet är intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring högläsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring högläsningen. De tre olika yrkena är förskollärare, specialpedagog och Bibliotekarie.
Genus i barnlitteratur : En studie med fokus på flickors och pojkars utrymme och egenskaper i barnboken
Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i barnlitteratur samt fokusera på Bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att Bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.
Du ser inte ut som en bibliotekarie! ? Kläder och identitet i bibliotekarieyrket
The aim of this study is to examine whether the image of the stereotype librarian has created conflict in young librarians´ personal identity and/or professional identity and if this has shown in their choice of clothes? Our purpose was to find out, with the help of their choice of clothes, the young librarians view of themselves as individuals and professional librarians. We have searched for the answers to the following questions: - Do young librarians experience that clothing at their workplace has any significance and if so, what do they want to signal with their clothing? - Do they experience that clothing and appearance has any impact on their personal and professional identity? - How do they relate, by their choice of clothes, to the stereotype images of the librarian? We have performed qualitative interviews with eleven young female librarians. As a theoretical framework we have used ideas and concepts from different areas of research; semiotics, social psychology, business administration and ethnology.
Nyckeln till läslustporten - en studie om lärares tankar och arbete kring elevers läslust
Synen på skönlitteraturläsning i skolan har ändrats genom tiderna från kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vår verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen har vi blivit medvetna om att det är lättare i teorin än i praktiken att få alla elever att vilja läsa. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers läslust, samt hur kunskap om detta påverkar lärares förmåga att handleda elever att genom ökad läslust ta del av skönlitteraturens kunskapskälla.Litteraturen pekar på olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svårigheter med lästeknik och läsförståelse, lärares engagemang och arbete, yttre och inre förutsättningar i klassrummet, läsning och bearbetning av olika slag, bokval som fängslar samt ett skolbibliotek med en intresserad Bibliotekarie, som betydelsefulla för lärares planering och arbete med att handleda elever till ökad läslust. Lärares kännedom om elevers lärande och om skönlitteratur är utgångspunkt för lärares uppdrag att arbeta för elevers läslust.Metoden vi valde för vår undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan är viktiga för elevers läslust..
Bibliotekarie på 2000-talet. En studie av bibliotekariens förändrade yrkesroll och professionalism.
The aim of this Masters thesis is to examine the role of librarian in order to illustrate how the librarians work, how their competence and education have changed and developed during the last decade, and ultimately to see what the role of librarian looks like in the 21^st century. After describing the librarians work, competence and education in the 21^st century, we discuss whether or not the changes that have arisen during the last decennium have affected the possibilities for librarianship to develop into an accepted profession. The method of investigation is a qualitative analysis of printed sources. As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbotts theory of professions is used. We also use Per Tengblads analysis model, which includes six important steps in analysing the professionalism of an occupation.
Faktorer av betydelse för implementering av evidensbaserad omvårdnad
Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning.