In this masters paper the change that Lidköping public library went through between 1952 and 1959 is described and analysed. The aim is to describe and analyse the reactions that arose at the time that the first professional librarian, Jörgen Elgström, acted to create a modern public library in the town. The issues that are handled are: How did the local politicians and the general public react to the process of change that was started by Jörgen Elgström? What were the consequences for the staff, the premises, lending, child and youth activities? The paper is concentrated around the period 1952-1959 because this is the time when Jörgen Elgström was working in Lidköping. Jörgen Elgström has a central role in the paper.

The aim of this master's thesis is to study what attitude public libraries in Sweden show towards video games. By using critical discourse analysis as both theory and method we analyse several texts emerging from a debate mainly discussed in blogs. Main topics in the debate are video games in the library, the purpose of the public library and Library 2.0. Our analysis focus on views expressed concerning the work and purpose of the public library, the librarian and the library user - and to identify the main visible discourses in the discussion.Our findings consist of two discourses representing two different views in the debate. We call these two discourses the general educational discourse and the interactive discourse.

När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende.

Kameraövervakningen i samhället ökar idag kraftigt. Statistik från BRÅ visar att den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kameraövervakningen ökat från knappt 5000 tillstånd 1999 till 6100 tillstånd och 3200 anmälningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som användningen av kam-eraövervakning ökat har också toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har även samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lättare att få använda kameraövervakning.Tillstånd eller anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning måste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan användas för personövervakning, skall vara tillåten då övervakningen skall ske på plats dit allmänheten har tillträde. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förändrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gällande lagen om allmän ka-meraövervakning (LAK).

Stress är ett ökande problem i samhället. Av alla sjukskrivna är i dag närmare fyrtio procent hemma för någon form av psykisk ohälsa och antalet beräknas öka ytterligare. Besvären kryper längre ner i åldrarna och kan ses redan hos små barn. En redan utsatt grupp i samhället är ungdomar, vilka går igenom en stor omställning i övergången till vuxenlivet. Hur de påverkas av dagens samhällsstruktur är ännu outforskat.

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

Detta examensarbete utförs vid SSC Lindvalls AB i Kalix höstterminen 2006, ett snickeriföretag som bland annat tillverkar inredningar till bibliotek. Företaget har en egen biblioteksmöbelserie som går under namnet Fora, som omfattar ett rikt antal varierande produkter. Uppgiften är att utveckla en ny biblioteksdisk ur Fora-serien så att den blir så användarvänlig och tillverkningsvänlig som möjligt, samt ta fram kompletterande produkter för att skapa ett komplett disksystem. Grundläggande riktlinjer har dragits av arkitekter och arbetet utförs med stöd från dem. Tyngdpunkten i projektet ligger på produktionsanpassningen samt att skapa en attraktiv produkt ute på marknaden - en produkt som tilltalar både tillverkare och kunder.

Today, "the digital library" is the common way of describing a managed collection of information, with associated services, stored in digital formats and accessible over a network. Digital libraries have mainly been developed at research libraries, but during the last few years public libraries have started to offer similar services.The aim of this Master's thesis is to study how the Swedish public libraries plan to develop their digital libraries according to their mission statements, and in what way they have implemented them at their web sites. 21 public libraries, the largest in each Swedish county, were investigated.The library mission statements are investigated to find out in what terms the digital libraries are described and to what extent. The library websites are examined with respect to what kind of digital services are offered, to what extent they supplement or replace the physical library, and if there are new digital services not found in the physical library.In most mission statements the digital library is referred to in sweeping terms like "IT activities" and "new media". However, a few of the libraries clearly regard the digital library as an important part of the future operations, speaking of it in well defined and extensive terms.The public library websites are relatively homogeneous when it comes to services supplementing physical library activities, like web access to the library catalogue and links to other library catalogues.

The purpose of our research was to examine whether the acceptance and diffusion of RFID technology among the employees at public libraries in Sweden, follow the classic diffusion of innovation model. RFID or Radio Frequency Identification, is a technology that uses radio frequency and microchip technology to track items, in our case, library books and other library materials. Diffusion is the process by which, in our case, the RFID technology is adopted by the library staff. The purpose of this study was to examine what factors influenced the acceptance and adoption of RFID among the library staff. We used Everett Rogers' Diffusion of innovation theory as our framework.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förståelse för hur en kommun använder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen använder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur på Luleå tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie på Bodens kommun. Vi gjorde två stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnämnden. Vi fann att den upprättade budgeten i kommunen stämmer överens med den litteratur vi läst om hur budgeten ska upprättas. Dock såg vi att budgeten inte används som ett styrmedel på det sätt som litteraturen beskriver.

The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, Fisksätra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis. The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av tre lokala bibliotek, Degerfors sockenbibliotek, ett studiecirkelbibliotek tillhörande IOGT-logen Vindelns hopp, samt ABF-biblioteket i Granö, i nuvarande Vindelns kommun vid 1900-talets första decennier och deras bokbestånd sett i ljuset av den sociala och historiska kontext som de befann sig i. I denna kontext ingår de olika ideologier och diskurser som präglade de olika bibliotekstyper som de tre biblioteken representerade, men också de lokala förhållandena. Uppsatsens frågeställningar är: hur såg den sociala och historiska kontexten ut på ett nationellt plan? Hur såg den regionala och lokala kontexten ut? Och slutligen hur avspeglas dessa förhållanden i de tre undersökta bibliotekens bokbestånd? De tre biblioteken var lokaliserade i Vindelns kommun, tidigare Degerfors socken, i Västerbottens inland. De olika bibliotekstyperna som biblioteken representerar är sockenbiblioteket samt två former av studiecirkelbibliotek; det ena drivs av IOGT som är en del av nykterhetsrörelsen och det andra drivs av ABF, som är en del av arbetarrörelsen.

  SammanfattningTitel: En jämförelse mellan Handelsbanken och Nordeas belöningssystemSeminariedatum: 2009-06-03Institution: Akademin för hållbar samhälls - och teknikutvecklingKurs: Magisteruppsats i ekonomistyrningFörfattare:  Camilla Nilsson, Mona ZamaniHandledare: Leif Carlssonproblemformulering: Vi har undersökt olika banker för att granska om de har byggt upp sitt belöningssystem på liknande sätt, eller om de skiljer sig åt. En annan viktig aspekt är hur de olika bankerna arbetar aktivt med belöningssystemet. Vad är orsaken till att bankerna har de belöningssystem som de har? Hur vet banken i vilken grad organisationen bör motivera sina anställda med tanke på att alla kan motiveras av olika saker?Syfte:  Syftet med undersökningen var att granska två olika banker och undersöka vad de har för belöningssystem samt hur de arbetar aktivt med det. Vi har valt att granska två av Sverige största banker, Handelsbanken och Nordea.

Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1.