Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..

Arbetet avser att skapa en uppfattning om den samhälleliga synen på förskolans arbete med modersmål och icke-svenskhet i förskolan. Ett syfte är att ta reda på hur olika yrkeskategorier, som har koppling till förskolan, ser på betydelsen av att barn får utveckla sitt modersmål i förskolan. Ett annat är att belysa hur dessa yrkeskategorier uppfattar förskolans arbete med modersmål, och ett tredje är att studera hur dessa yrkeskategorier anser att man konkret kan gå till väga för att utveckla barns modersmål. Eftersom syftena innebär att undersöka människors uppfattningar om en företeelse, har en fenomenologisk metod med kvalitativa forskningsintervjuer valts som instrument. Det empiriska arbetet omfattar personer som yrkesmässigt kommer i kontakt med utlandsfödda barn och föräldrar.I motsats till tidigare forskningar visar studien inte någon tydlig negativ bild av modersmål i samhället, emellertid åskådliggörs att bristande insikter i verksamheten och den nära omgivningens känsla av uppgivenhet utgör starka hinder för att arbeta med modersmål.

Detta examensarbete handlade om förskolans läroplan (Lpfö98). Syftet med undersökningen var att beskriva läroplanens betydelse för förskollärare och föräldrar. Hur samverkan mellan hem och förskola kan se ut, vilken kännedom föräldrar har om läroplanen och hur informationen om läroplanen till föräldrar kan se ut var de övriga frågeställningarna. Bakgrunden tar upp förskolans utveckling med fokus på styrning, förskolans egna läroplan och samverkan mellan hem och förskola. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning och mätinstrumenten bestod av intervjuer med förskollärare och en enkätundersökning bland föräldrar till barn i förskolan.

Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket.

Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

Social mjukvara är nu för tiden en del av vardagen och dess statusrader förmedlaranvändarens förehavanden och tankar till vänkretsen. En intressant företeelse angåendestatusraden är att användarna utnyttjar referenser till den musik de för närvarande lyssnar påför att uttrycka sig däri. Eftersom Internet alltmer flyttar ut på mobila enheter följer ävendessa sociala mjukvaror och dess beteenden med. Musikdelning bör därför följa sammamönster. Denna rapport undersöker om geografisk plats kan användas för att dela musik medmobil teknologi samt om det finns en koppling mellan musik och plats.För att utforska detta har en prototyp i form av en mobilapplikation, med namn TownTracks,konstruerats.

Bakgrund: Företag som har utvecklat ett BSC med finansiella mått, mått förinterna processer, kundtillfredsställelse samt innovations-ochinlärningsförmåga, har en grund för ett välfungerande styrsystem ochbör därför utgå från denna som bas för belöningssystemet. I syfte att fåbelöningssystemet att bli en integrerad del i företagsverksamhetsstyrning bör Balanced Scorecard användas som bas förbelöningssystemet. Detta leder bland annat till att alltför kortsiktigvinstinriktning undviks.Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget SCA Packaging Sweden.Denna studie innefattar en kvalitativ undersökning med abduktion somforskningsansats samt en kvantitativ undersökning. Datainsamlingenav primärdata för den kvalitativa undersökningen har skett genomkvalitativa intervjuer, och den kvantitativa studien bygger på enenkätundersökning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur SCA Packaging använderBalanced Scorecard och belöningssystemet, samt analysera omföretagets BSC kan användas som grund för belöningar. Vidare har viambitionen att belysa huruvida ett Balanced Scorecard skulle motiveratill högre prestation enligt medarbetarna på SCA Packaging.Slutsats: Utifrån litteratur och empiri har det framgått att SCA Packaging tillstor del inte använder BSC på det sätt som den teoretiskareferensramen föreslår.

Friluftsliv är ute i naturen där upplevelsen av naturen är viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jämförelse eller prestation med tävling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lärare tycker och tänker om friluftsliv i skolan på idrotten, främst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hälsan. I studien har jag valt att använda mig av kvantitativ metod, det vill säga enkäter till elever, lärarna har jag inriktat mig på att intervjua. Studien har omfattat två stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkäter genomförts och bearbetats samt intervjuer med två stycken lärare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som något bra för hälsan.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och syftet med studien är att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan främja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmänhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier även kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som användes i studien var enkät och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom ämnet biologi i en årskurs 8. Därefter besvarades en enkät av ca. 60 elever från seminarieromgången.

Inslag av upplevelsebaserade utställningar, såsom museum och science centers, i skolans verksamhet är ofta uppskattade av både lärare och elever. Utbudet av utställningar har ökat de senaste 15 åren och forskning som gjorts inom området visar att det finns brister i hur lärare använder den externa resursen som dessa utställningar utgör. Resultaten pekar på att klasserna ofta är oförberedda och att utställningsbesöket sker som en isolerad händelse som inte införlivas i det arbete som äger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lärandemiljön i utställningen länkas samman med den formella lärandemiljön i skolan är önskvärd och detta arbete syftade till att bidra till sådan kunskap. I studien har elva lärares erfarenheter av att använda en upplevelsebaserad utställning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vår utbildning. Frågor vi ställer oss är; spelar lärarens kunskap om grupprocesser någon roll för ensemblens utveckling? Påverkar lärarens medvetenhet om den egna lärarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklärares erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklärare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras erfarenheter och syn på gruppundervisning. Musiklärarna vi intervjuat undervisar på kulturskola och musikhögskola.

I denna uppsats används diskursanalys för att undersöka vad som framställs som problemet i jämställdhetspolitiken och vilka konsekvenser problemets framställning får för jämställdhetsarbetet och jämställdhetsintegrering som politisk åtgärd. Studien har gjorts i en lokal kontext genom att analysera Karlstad kommuns jämställdhetspolicy, två jämställdhetsplaner samt ett samordningsmöte för jämställdhetsfrågor. Den diskursanalytiska metoden som ligger till grund för analysen är Carol Lee Bacchis policyanalysverktyg ?What is the problem represented to be??. Det är ett angreppsätt som analyserar policys med syftet att skapa förståelse för hur problem ?skapas? i policys problemformulering.

Inom Service Management, dyker problematisering kring prissättning av tjänster upp. Likväl ses den problematiken inom den grafiska- och konstnärliga branschen, en bransch som allt för ofta glöms bort i det sammanhanget. Kreatörers arbeten syns överallt runtomkring oss och deras arbete är av stor betydelse i dagens samhälle där Design Management har kommit att bli allt viktigare.I den grafiska branschen finns ingen tydlig koppling som i den traditionella prissättningen där produktionskostnad och pris samspelar. Det är betydligt besvärligare att sätta ett pris på en kreatörs arbete då det innefattar långt mer än slutprodukten. Syftet med den här studien att ta reda på hur den problematiken ska kunna lösas för kreatörerna.Syskonen Brogren är en byrå inom grafisk designverksamhet och det allra största problemet de upplever är prissättningen.

I denna studie jämförs 15 företags uppförandekoder. Målet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt näringsliv har uppförandekoder som är lika till innehållet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men även studier beträffande affärsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vårt resultat baserat på en innehållsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat på amerikanska företags uppförandekoder presenterar.