Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Småvatten i form av dammar och våtmarker har en viktig funktion i både den terrestraoch akvatiska miljön. De fungerar till exempel som buffert för näringsämnen från attflöda ut i havet och dem ökar den biologiska mångfalden bland växter och djur.De flesta antropogena småvattnen har sitt ursprung från 1800-talet och 1900-taletsbörjan, då näringsrik märgellera grävdes upp från åkrar och hålen på åkrar fylldes uppmed nederbörd. I samband med jordbrukets effektivisering så jämnades många avdessa märgelhålor och antalet småvetten minskade avsevärt. Sedan mitten på 1980-talet har småvatten och våtmarker uppmärksammats i en rad olika miljöprojekt iSkåne.Syftet med denna magister uppsats i ämnet Naturgeografi är att uppskatta samt att i ettlängre perspektiv få reda på hur dessa småvatten förändringar skett de senaste 60 årenoch vilka effekter det haft för omgivningen. Metoden som användes var fjärranalys ikombination med fältbesök samt skärmdigitalisering i ett GIS.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort.

SammandragAtt organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS.

Studien analyserar om bestämmelserna angående Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvärden och allemansrätt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestämmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandområden kan få för konsekvenser för naturvärden har gjorts, där försämrade förutsättningar för biologisk mångfald är en av dessa. En GIS-analys av två fallstudieområden längs med Dalälven i södra Gävleborgs län genomfördes för att analysera hur stor del av stränderna som inte är tillgängliga att vistas på för allmänheten och för att se om och vilka skyddsområden för naturvärden, skyddsvärda naturområden och riksintressen för naturvård som finns i fallstudieområdena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

I takt med att informationens värde för organisationer ökar, ökar även behovet att skydda den. Ett sätt att göra detta är att använda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom användandet av biologisk identifiering kan organisationer stärka skyddet av sina informationssystem. Det kan även förenkla administrationen av användarkonton, tack vare att användarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bär med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nå framgång krävs det att den förankras väl hos användarna.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen.Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer.Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen.

Detta examensarbete handlar om hur man med olika skötselåtgärder kan påverka den biologiska mångfalden vid våtmarker. Våtmarkernas värde har tidigare ansetts vara små. Man dränerade och fyllde igen oräkneliga våtmarker i slutet av 1800- talet för att skapa odlingsmark. När våtmarkerna försvann minskade livsbetingelserna för de växter och djuren som levde i dessa miljöer, bland annat p.g.a. ökade näringsutsläpp och föroreningar från stad och jordbruk som försämrade vatten- och livskvalitén. Idag har behovet av våtmarkens betydelse omvärderats.

Söta körsbär, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbär växer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av världen som förädlade sorter. Odling av söta körsbär i tunnel är ett odlingssystem där svagväxande grundstammar spelar en betydande roll för att få hanterbara träd i lämplig storlek, samt att få plats med fler träd på en begränsad yta. Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur man åtgärdar problem som kan uppstå i en odling av söta körsbär, och tanken är att detta material ska kunna fungera som underlag för rådgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbär, ett av de mest omfattande är att frukten spricker i vid kontakt med vatten, så att skydda frukten från regn är väldigt viktigt.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Bakgrund: Vid svår sjukdom där behandlingen består av avancerad övervakning samt läkemedels- och ventilatorbehandling på en intensivvårdsavdelning, utsätts patienten för stor stress. Välbefinnandet och det psykiska tillståndet under och efter denna behandling är komplexa vilket kan innebära drömmar, vanföreställningar och minnesstörningar från vårdtiden.Syfte: Syftet är att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vårdats i ventilator.Metod: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie gjord utifrån ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vårdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrån öppna frågor för att ges tillfälle att berätta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att få sova, att känna trygghet och att få en återberättelse. Att få sova gav smärtfrihet, underlätta andning och vakna utan konsekvenser av det man vårdats för.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

I planeringen av dagens samhälle har det i stor utsträckning börjat uppmärksammas hur ett område ska kunna uppnå en individuell identitet som skiljer den från andra platser. För att ta reda på varför detta är viktigt, om det ens är det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan många exempel på exploatering och förtätning med koppling till identitet studeras. Många av dem är lokaliserade i gamla industriområden och ett sådant aktuellt exempel är industriområdet Lövholmen från 1800-talet. Lövholmen är beläget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstått många frågor kring hur identiteten och karaktären ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.

Syntetiska läkemedel är ett viktigt verktyg för människors hälsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom läkemedelssubstanser har en biologisk effekt på människan, kan de också ha det på andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha på miljön i framtiden är stor. Dock går det redan idag att mäta halter av läkemedel i vattnet, och en viss påverkan på vattenlevande organismer har kunnat påvisas. Därför behövs en ny syn på läkemedel, och användningen därav, där även miljön tas i beaktning.