Syntetiska lÀkemedel Àr ett viktigt verktyg för mÀnniskors hÀlsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom lÀkemedelssubstanser har en biologisk effekt pÄ mÀnniskan, kan de ocksÄ ha det pÄ andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha pÄ miljön i framtiden Àr stor. Dock gÄr det redan idag att mÀta halter av lÀkemedel i vattnet, och en viss pÄverkan pÄ vattenlevande organismer har kunnat pÄvisas. DÀrför behövs en ny syn pÄ lÀkemedel, och anvÀndningen dÀrav, dÀr Àven miljön tas i beaktning.

Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar Àr mycket stor i vÀxtriket, sÀrskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan vÀxters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionÀra och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domÀnstruktur och interagerar bÄde direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillvÀxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt pÄ R-gener, nÄgot som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos mÄnga patogen-vÀxtsystem formar det evolutionÀra utvecklingsmönstret av R-gener.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild?? Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

The purpose of this thesis is to compare mass digitization and qualitative digitization, to see how the digitization process and the digitalized material differ. The study emanates from the mass digitization as it is performed at the National Library in Norway, and the qualitative digitization at the Royal Library in Sweden. The method used is document studies combined with mail interviews. The focus is upon the practical operation, to which counts: ?purpose & selection?, ?preparation, image capturing and processing?, ?metadata & text encoding?, ?quality assessment?, ?storage of digital originals and copies? and ?display?.

I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.

Kantzoner mot vattendrag Àr av stor betydelse för att upprÀtthÄlla eller förbÀttra vattenkvaliteten i vÄra vattendrag. De strandnÀra zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mÄngfald. De utgör barriÀrer för nÀringsÀmnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. TrÀdens rötter armerar jorden nÀrmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör anvÀndas och hur bredden pÄ kantzonen, med hjÀlp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhÄllandena runt vattendraget.

Mellan behovet av organ för svÄrt sjuka patienter och tillgÀngligheten pÄ organ frÄn avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har vÀrlden över blivit en vÀxande angelÀgenhet dels för individen som Àr i behov av ett nytt organ men Àven för samhÀllet i stort. PÄ intensivvÄrdsavdelningar avlider mÀnniskor av obotliga hjÀrnskador dÀr döden konstateras genom sÄ kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vÄrdas i respirator kan de bli organdonatorer.Att som intensivvÄrdssjuksköterska stÀllas inför att vÄrda en organdonator Àr en utmanande och mÄngfasetterad uppgift speciellt dÄ det ocksÄ sker relativt sÀllan Àr det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebÀr för intensivvÄrdsjuksköterskan i rollen som vÄrdare. Syftet med denna studie Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vÄrdandet i samband med organdonationMetoden som anvÀnds Àr litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som tvÄ teman, vÄrdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens.

HÄllbar utveckling Àr ett globalt Àmne som handlar om lÄngsiktigt bevarande avjordens resurser. Det rÄdande produktions och konsumtionsmönstret leder till storamÀngder avfall vilket inte Àr hÄllbart. Ett vÀl fungerande system för kÀllsortering pÄhushÄllsnivÄ Àr nödvÀndigt dÄ det ökar ÄteranvÀndning och materialÄtervinning vilketleder till mindre och hÄllbar hushÄllning av naturresurser. En vÀl fungerandekÀllsortering krÀver dock viktiga kunskaper, lagar och regler samt information ochinteraktion mellan olika aktörer. Den tekniska förvaltningen i Mölndals kommunupplever mindre kÀllsortering i StörtfjÀllsgatan jÀmfört med omrÄdet SmörrÀntegatantrots att bÄda omrÄden har samma uppsamlingssystem.Syftet med denna fallstudie har dÀrför varit att kartlÀgga de hinder och möjlighetersom styr processen för kÀllsortering i bostadsomrÄden.

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, VÀnern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan de tvÄ nationella miljökvalitetsmÄlen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i SkÄne. SkÄne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillvÀxt större Àn resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör SkÄneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tÀtort. Fallstudien bestÄr av planeringsförutsÀttningar dÀr kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvÀrdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tÀtort och en realistisk byanalys. Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de tvÄ miljökvalitetsmÄlen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling nÀr det gÀller bevarande av jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. TÀt fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hÀnsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktÀr, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtÀtning och frÄgan om en större arena för planering av hushÄllning med jordbruksmark behövs..

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

Livsfasen klimakteriet eller övergÄngsÄldern Àr en hormonell omstÀllning som prÀglas av Àggstockarnas Äldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet Àr en biologisk övergÄng gemensam för alla kvinnor. I vÀstvÀrlden prÀglas den hÀr livsfasen av tre olika synsÀtt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstÄnd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje Äldern. Syfte med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprÀtthÄlla en kÀnsla av sammanhang i upplevelsen av förÀndring under den hÀr livsfasen.