Sökresultat:
618 Uppsatser om Bevarande av biologisk mćngfald - Sida 12 av 42
Exploatera eller bevara - En studie om hur kommuner hanterar bestÀmmelserna om byggande pÄ jordbruksmark i sin fysiska planering.
Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner
förhÄller sig till bestÀmmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om
ianprÄktagande av jordbruksmark.
Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsÀttningar som finns mellan
miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera
hur kommuner resonerar om frÄgan om byggande eller bevarande av jordbruksmark.
För att undersöka detta studeras de fall som har den bÀsta jordbruksmarken sett
till dess produktionsförmÄga samt har en stor befolkningsökning och liten yta
att vÀxa
pÄ.
Som tillvÀgagÄngssÀtt för att studera detta tillÀmpas en flerfallstudie som
undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehÄllsanalys av Ätta kommuners
översiktsplaner.
Uppsatsen visar pÄ att det finns en förskjutning frÄn miljöparadigmet till
planeringsparadigmet i sÀttet som kommunerna för sina resonemang om
bestÀmmelserna om byggande pÄ jordbruksmark. I samtliga översiktsplaners
övergripande mÄl eller strategier nÀmns jordbruksmarken som en viktig resurs
som ska vÀrnas. Detta inledande resonemang tillhör ?miljöparadigmets?
bevarande- och
skyddssynsÀtt pÄ utveckling.
Uppstart av en bioreaktor för sidoströmshydrolys vid ett reningsverk : och dess inverkan pÄ biologisk kvÀve- och fosforavskiljning
Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillÄtet för en- och tvÄbostadshusÀgare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad pÄ max 25 kvadratmeter pÄ den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagÀndringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagÀndringen Ànnu inte har haft nÄgot stort genomslag. I rapporten undersöks Àven en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus. Ett attefallshus utformas med miljövÀnligt hÄllbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som stÀlls i PBL, PBF, BBR och EKS.
IdentitetskÀnsla : indianer, européer och kulturkrockar
NÀr Columbus klev iland pÄ den kontinent som han trodde var landet Indien, sÄ anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de dÀremot inte tÀnkte pÄ var att det folk som redan bodde dÀr borde ha haft rÀtt att stanna dÀr de var. IstÀllet fick ursprungsbefolkningen flytta pÄ sig.För mÄnga folk i vÀrlden kan det vara svÄrt att finna sin plats och dÀrmed ocksÄ sin identitet. För de nordamerikanska indianerna Àr det förmodligen svÄrare Àn för mÄnga.
Industrilandskapet i Norrköping : Kunskaper, vÀrden och vÀg till bevarande
This study focuses the development on the protection of landscapes with old industries and how it nowadays is appreciated by the inhabitants. The overall aim of this study is to increase the knowledge about how the so called industrial landscape in Norrköping became a cultural heritage that the citizens want to protect. The study also aims to investigate the citizensŽ knowledge about the industrial landscape in Norrköping, and what value they think that the place possesses. Data was collected by an information research and six qualitative interviews. The interviews where analysed by qualitative methods techniques.
En fallstudie om antidiskrimineringsarbete inom finans- och IT-sektorn
Föreliggande studie tar sin utgÄngspunkt i att diskriminerande mekanismer försvÄrar etnisk inkludering pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utlÀndsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger pÄ 18 intervjuer och 6 policydokument frÄn 16 olika företag. Studien visar att mÄngfald och antidiskrimineringsarbete ses som sjÀlvklarheter. Det Àr ocksÄ en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frÄgor inte förekommer i större utstrÀckning Àn vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.
Den hotade marken ? En studie kring de biologiska vÀrdena och bevarandet av ruderatmark
Idag, nÀr industriernas storhetstid Àr över i Sverige, har nya omrÄden för utveckling öppnats upp.
Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit nÄgot som kallas ruderatmark. För
att spara pÄ vÀrdefull naturmark utanför stÀdernas grÀnser vÀljer mÄnga stÀder att idag förtÀta pÄ
dessa marker. Ruderatmark benÀmns Àven som skrÀpmark som trots namnet Àr en yta som ofta
innehÄller unika habitat för flora och fauna och Àr en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik
biodiversitet i stÀderna. Samtidigt Àr den i mÄnga fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot
mÀnniskorna i staden. Ruderatmarkerna Àr dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.
Studie av koldioxidgradienter i havets ytskikt
Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger pÄ ett nyligen utvecklat instrument som har mÀtt koldioxidkoncentrationer pÄ tre olika djup i vattnet samt en nivÄ i luften. DÄ detta instrument var oprövat i vatten har en utvÀrdering av mÀtmetodens lÀmplighet för vattenmÀtningar utförts. Syftet med mÀtningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjÀlp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfÀr bÀttre. Detta flöde Àr en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förstÄelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de berÀknade flödena frÄn profilinstrumentet pÄverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har Àven det studerats.
En studie av landskapsindex för kvantifiering av rumsliga landskapsmönster
Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera tvÄ landskapsindex: ett formindex som berÀknar formen för varje markanvÀndningsyta ( eng. "patch"); ett diversitetsindex, som beskriver de olika markanvÀndningarnas relativa utbredning. Formindexet berÀknas pÄ tvÄ olika sÀtt, beroende pÄ om dess storleksberoende inkluderas eller ej. UtvÀrderingen körs för ett landskap pÄ cirka 50 km2, men Àven för tre mindre omrÄden i landskapet: Äkerbygd, mellanbygd samt skogs-bygd. Samtliga omrÄden jÀmförs sedan i tvÄ olika skalor, flygbild respektive satellitbild..
Alléer
Allén förklaras som en vÀg eller gata med planterade trÀd pÄ bÄda sidor, vanligen i enkla rader men Àven flerdubbla led. Allén Àr en anlÀggning som innehÄller minst 7 trÀd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och brÀnsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt pÄ skÄnska slÀtten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom pÄ 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vÀgen och ge resande en linje att hÄlla sig till vid dÄlig sikt men ocksÄ att ge skugga och ÄterhÀmtning för resande. Det kunde vara i en hÀlsopark pÄ 1800-talet eller dÄ man fÀrdades pÄ landsvÀgen med hÀst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvÀgsalléer och parkalléer.
Bevarande av barns och förÀldrars vÀrdighet inom barnsjukvÄrd
VÀrdighet Àr inom vÄrdvetenskapen ett grundbegrepp. Studier om vÀrdighet Àr gjorda men endast ett fÄtal om barn och vÀrdighet. Syftet var att beskriva hur barns och förÀldrars vÀrdighet bevaras under sjukhusvistelse. Metoden var icke-deltagande observation vid 8 observationstillfÀllen genomförda av barn i Äldern
5 mÄn till 17 Är. FÀltanteckningar gjordes utifrÄn en observationsguide.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Biologisk mÄngfald i smÄ grönomrÄden : Inventering av insekter och fÄglar i bebyggda omrÄden i Solna kommun
All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity.This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in RÄsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May?July 2006.Three equivalent areas (5000?10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects.
Biologisk mÄngfald i smÄ grönomrÄden : Inventering av insekter och fÄglar i bebyggda omrÄden i Solna kommun
All over the world the urbanisation increases at the expense of green areas. Many plants and animals are endangered today because their habitats gets smaller or disappear. The green areas that are left in city centres and suburbs are often small and surrounded by roads and buildings. Despite this, several studies have shown that these small green areas may house large biological diversity.This project aims to study the biological diversity in small green patches in residential areas. The study has been carried out in RÄsunda in Solna municipality (Stockholm county) during the period May?July 2006.Three equivalent areas (5000?10 000 m2) with quite many old oaks were chosen for the study and inventoried for birds and saproxylic insects.
Minnen frÄn en parallell framtid
Vi lever i en ömtÄlig vardag. Vi gör den Àn ömtÄligare genom vÄrt sÀtt att leva. Det Àr ingen idé att jag sÀger det med ord; jag har redan sagt det sÄ mÄnga gÄnger att mÀnniskorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske Àr objekt en bÀttre ingÄng till samtal. I det hÀr arbetet har jag, genom sÄvÀl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfÀltet, undersökt vad som hÀnder med oss nÀr vardagen faller sönder och kaos utbryter.
Den hÄllbara trÀdgÄrden : - utifrÄn kunskaper om hÄllbar utveckling
Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.