Skolverkets granskningar visar att betygssystemet då Lpo94 var gällande styrdokument hade tydliga brister. Kritik som riktades mot Lpo94 har främst gällt otydlighet om hur betyg ska sättas, samt otydlighet i målen som ska uppnås tillsammans med det faktum att mycket av det som står i Lpo94 kan tolkas olika. Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till den nya läroplanen, LGR 11, samt lärarnas syn på vilken eventuellt påverkan den nya läroplanen kan komma att ha på själva undervisningen och vilken betydelse den kan komma att ha för eleverna. Resultatet av studien visade att lärarna ansåg att den nya betygsskalan förenklade lärarnas arbete när det gäller en enklare och mer rättvis bedömning samt betygssättning. De ansåg även att fler betygssteg på skalan var mer rättvis för eleverna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år.

Det här är en studie som undersöker utvecklingsgången av vissa grammatiska strukturer iskriven text. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever behärskar skriftligt när debedöms utifrån betygsskalan EUM (ej uppnått målen), G, VG och MVG. Materialet somstudien baseras på är dels texter ur Skolverkets bedömningsanvisningar för år 2011 och 2012,dels texter skrivna av elever som läser på gymnasiets program Språkintroduktion.Som teoretisk bakgrund använder jag Processbarhetsteorin (Pienemann & Keßler 2011).Processbarhetsteorin har den mest omfattande och sammanhängande kognitiva förklaringsmodellenöver interimspråkets utveckling och visar på hur och varför L2-inlärare går igenomde utvecklingsstadier de gör. Processbarhetsteorin inkluderar både morfologisk och syntaktiskutveckling och visar att olika grammatiska strukturer lärs in och utvecklas enligt ett visstmönster och att detta i ett implikationellt förhållande mellan processningsprocedurer. Dessa ärfem nivåer eller procedurer som börjar med tillgång till ord/lemma, sedan följer kategoriprocedur,frasprocedur, satsprocedur och till sist bisatsprocedur.I studien framkommer det att elever som gått i ungdomsskolan har passerat högsta nivånoch har förmodligen dessa procedurer automatiserade.

The main purpose of this analytic study which has a theoretical focus, Is to find out if the two Swedish parties Socialdemokraterna (s) - The Social Democrats - and Folkpartiet (p) - The Liberal Party - has taken position ideologically or strategically to the new sex-degree grading scale. The theory section describes the concepts of ideology and strategy. Despite the talk of the death of the ideologies, this don't need to be the case, they only adjust över time. The second key-point of this essay is strategy, a model based on Frostbergs reasoning illustrates this. A number of problem areas are presented.

I denna studie undersöks huruvida sångundervisningen, både enskild och gemensam, används i gymnasieskolan idag. Vi vill även utforska hur sångundervisningen förändrats i och med införandet av den nya läroplanen Gy11. Vi ser det som viktigt att vi som snart utexaminerade sångpedagoger har insikt i hur undervisningen bedrivs i skolan idag, samt att vi är uppdaterade kring den nya betygsskalan och texten i Gy11.Vi har gjort åtta kvalitativa intervjuer med både lärare och elever på tre olika gymnasieskolor. Lärarna har svarat att den nya läroplanen har underlättat sångundervisningen på olika sätt, bland annat genom att förtydliga och konkretisera målen för de olika momenten som ingår i ämnet sång för gymnasieskolan. De beskriver även för- och nackdelar med att undervisa i sång både enskilt och gemensamt.

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna.Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik..

Undersökningens syfte är att ta reda på hur datoranvändning vid skrivprov påverkar elevtexters kvalitet. 37 handskrivna och 37 datorskrivna elevtexter från skrivprov jämförs utifrån både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Texterna är skrivna av elever från det tekniska programmet i gymnasiet årskurs 3.Jämförelsen mellan elevernas handskrivna och datorskrivna texter visar att de datorskrivna texterna är längre, går snabbare att skriva och har en mer korrekt styckeindelning. De datorskrivna texterna får något högre omdöme vad gäller innehållet i texterna men de bedöms språkligt inte vara bättre än de handskrivna. Skillnaderna är små när det gäller texternas disposition.Skillnaderna mellan texterna är dock inte tillräckligt stora för att det ska påverka betygsbedömningen när den sker med den fyragradiga betygsskalan (IG ? MVG) utan betygsresultatet blir lika för de två grupperna.

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen.

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet.

Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsättning ser ut, studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning samt att presentera lösningar till problematiken. De frågeställningar som ingår i studien är vilka problem som finns vid bedömning och betygsättning av elever samt hur en religionslärare ska agera för att betygen ska bli rättvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsättning har vi baserat oss på litteratur från bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, Håkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som främst kommer fram när det handlar om bedömning och betygsättning är den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebär att varje enskild lärare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslärares syn på bedömning och betygsättning har vi intervjuat fyra verksamma religionslärare för att få fram deras tankar och åsikter kring det nuvarande betygssystemet.

Svensk skola har varit föremål för kritik under en lång följd av år. Mycket har handlat om dåliga kunskapsresultat, betygsinflation och bristande likvärdighet vid betygsättning. När gymnasiereformen 2011 sjösattes var det med syftet att komma till rätta med framförallt dessa problem. Tydligt formulerade kunskapskrav skulle öka likvärdigheten och en ny betygsskala, med fler steg skulle motivera till flitigare studier och i kombination med de tydligare kunskapskraven skulle den också stävja betygsinflationen. Syftet med den här studien är att undersöka om det blev svårare att nå högsta betygsnivån och om betygsinflationen kan tänkas hejdas, men också om det fick andra följder för undervisningen.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Norr. Ett förslag om att studera barns säkerhet i trafiken som fotgängare och cyklister till skolor utanför tätorten arbetades fram. Syftet har varit att utvärdera barns skolvägar via inventering med olika metoder och därefter dra slutsatser av resultaten. Två skolor i Bodens kommun, Harads och Södra Bredåker med barn i årskurserna 0-6 valdes ut för arbetet. Inventeringen har skett i Harads och Södra Bredåker med de fyra metoderna.

Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp.