Interpret, concretize and set grades - Is it that simple? A study of similarities and differences in local grading criteria in music. The purpose of this study is to examine similarities and differences in local grading criteria in music at schools in a larger municipality in the south of Sweden. The research question is: How have schools interpreted national grading criteria locally and how do music teachers look upon the grading procedure? This study is based on an analysis of the grading criteria at ten schools.

Detta arbetes syfte är att undersöka hur Betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna.

Skolverket gjorde år 2000 en granskning som visade på brister i lärarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lärare måste förbättra kommunikation av undervisningsmål och Betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad några elever på två yrkesförberedande program uppfattar, att lä-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktärsämnen. Studien är en kvalitativ intervjustudie och baseras på sju intervjuer av elever på två yr-kesförberedande program. Författarna använder i sin resultatanalys fyra i studien genomgående tema vad läraren förmedlar vid bedömning i karaktärsämnen på yrkes-förberedande program.

Denna c-uppsats undersöker om elever i år nio blivit informerade om Betygskriterierna för G, VG och MVG i ämnet Idrott och hälsa samt om de kan identifiera dessa Betygskriterier. En annan frågeställning som undersöks är om det är någon skillnad mellan flickor och pojkar beträffande kännedom om Betygskriterierna. Undersökningen genomfördes höstterminen 2005 på tre olika högstadieskolor i Västerbotten. Resultatet av vår undersökning är sammanställt från en enkät som elever i klass nio från respektive skola fått fylla i. Enkäten var baserad på Betygskriterier och mål att uppnå som finns fastställda i den nationella läroplanen, Lpo-94, och de lokala kursplaner som skolorna i undersökningen gemensamt tagit fram.

Vår uppsats handlar om estetiska kunskapskvaliteter inom det estetiska programmet på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att försöka definiera vilka estetiska kunskapskvaliteter betygs-kriterierna kännetecknar.Vi redogör för delar av befintliga teorier om, diskurser kring och perspektiv på estetisk verksamhet i skolan. Där finner vi begreppen produktion och reception, vilka vi sedan använder i en närläsning av de estetiska ämnenas nationellt formulerade Betygskriterier. I undersökningen kompletterar vi begreppen produktion och reception med att och hur, som motsvarar två tydliga kategorier inom de kriterier vi studerat. Vi har dels funnit att hur-kvaliteterna nästan uteslutande beskriver produktionskvaliteter, dels att kunskapskvaliteternas progression från G till MVG går från att eleven gör någonting, till hur eleven gör det.

Denna studies syfte är att undersöka och problematisera hur betygssättningen i skolan kan göras mer rättvis. Detta görs utifrån ett empiriskt underlag bestående av intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyseras utifrån en teoretisk utgångspunkt om vad rättvis betygssättning består i och vilka krav detta ställer på läraren. Resultatet visar att lärarna tvivlar på att betygen är rättvisa. Lärarnas eget synsätt på rättvisa går bortom formella krav på likvärdighet och opartiskhet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ?hälsa? utifrån en lokal tolkning av Betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg.

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta Betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och Betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen.

Syftet med detta arbete var att studera hur lärare, utifrån deras egna utsagor, reflekterar över och praktiskt hanterar uppdraget att kommunicera mål och Betygskriterier till eleverna. Syftet var även att studera vilket språkbruk lärarna använder när det talar om detta. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: På vilka sätt kommunicerar lärarna mål och kriterier till eleverna och varför?Vilka möjligheter och problem ser de? Hur skulle de vilja göra? Vilket språkbruk använder sig lärarna av när de talar om detta?I materialet utkristalliseras tre huvudsakliga strategier beträffande på vilket sätt lärarna anser sig kommunicera innebörden av målen och Betygskriterierna: Att tillhandahålla verktyg för självbedömning, att informera eleverna om kraven, och att översätta kriterierna till eleverna. Varje lärare har en repertoar av metoder som används utifrån den huvudsakliga strategi som läraren försöker följa, men analysen visar att lärare kan uppleva svårigheter med att göra detta i vissa av de ämnen som de undervisar i.Lärarna menar sig se olika, ibland motstridiga, effekter av att kommunicera innebörden av kraven till eleverna.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och Betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar.

Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och Betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och Betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt Betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg ? vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och Betygskriterier.Metoden som användes är gruppintervjuer.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och Betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete.Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och Betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.

I vårt examensarbete har vi under höstterminen 2005 undersökt och analyserat betygsbedömning i en kommun i Norrbotten. Syftet var att genom jämförelse av elevers betyg se om bedömningen är likvärdig i kommunens skolor och undersöka hur det målrelaterade betygssystemet tolkas. Litteraturen som vi studerat bevisar att detta är ett problem i hela landet. Vi har undersökt det nuvarande målrelaterade systemets för- och nackdelar, för att få en helhetsbild och därmed lättare förstå problematiken. Lärarna utövar myndighetsutövning vid betygssättning och har därför ett stort ansvar mot eleverna.