Syftet med uppsatsen var att undersöka matematiklärares användning av Betygskriterierna och hur denna användning påverkar betygsättningen vid ett VG- eller MVG-betyg. Syftet var även att undersöka om lärarna upplevde att de ville ha eller behövde hjälp med att använda sig av kriterierna och hur de önskar att detta skulle gå till. För att undersöka detta användes digitala enkäter, där användningen av Betygskriterierna undersöktes. Dessa skickades ut till matematiklärare i grundskolans senare år i Sverige. Även intervju användes som metod när det undersöktes varför viktfördelningen såg ut som den gjorde och ifall lärarna skulle vilja ha hjälp med användning av Betygskriterierna.

AbstractThe purpose of this study was to investigate students' perception of their grades in relation to the grading criteria in physical education. To investigate this used issues: how values and experience rating criteria? How do students their teachers' planning of lessons? How do students grading assessment in physical education and what they believe is important? The method used was a questionnaire with closed questions. The answers were given on a six-point scale, ranging from 1 = "not true" to 6 = "totally agree". In a qualitative analysis of the quantitative material.

Måldokument och Betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta ställer krav på skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ?inre mallar? när bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut.

Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och Betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas.De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet.

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner.

Syfte och frågeställningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lärare i idrott och hälsa har när de betygssätter elever i år 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och Betygskriterier i Lpo 94 ställs följande frågor: Vilken mental dokumentation har lärarna vid betygssättning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lärarna vid betygssättning? Hur förhåller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och Betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lärare i idrott och hälsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex månader senare gjordes en uppföljning där lärarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna återfinns i kategorierna motivation, färdigheter, självförtroende och social kompetens där ledarskap ingår. För att få ett MVG måste eleven få en hög skattning i av läraren i alla constructs, för att få ett VG i minst hälften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

I denna kvalitativa studie undersöks hur väl det lokala betygssättningsarbetet på en svensk gymnasieskola överensstämmer med styrdokumentens bestämmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. Två rektorer och två lärare intervjuades om arbetssätt vid betygssättning i nuvarande betygssystem.På flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssättningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta än tydligare genom intervjuade rektorers åsikt att skolan ifråga har mycket goda förutsättningar för samverkan. Lärarna i studien är av klart avvikande uppfattning och hävdar att samverkansmöjligheterna är tämligen begränsade, och att samverkan bör utökas på så gott som alla nivåer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrågas en person som får till stånd fler bedömningssamtal.

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande till Betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lämnade grundskolan 1998. Syftet med arbete är att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsställande.

Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vadniondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anserom bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valetutav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigareha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetetär att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn påbedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.Kunskaperna om Betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrottoch hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningenoch betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnetom man inte blev bedömd.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal högstadieelever och verksamma lärare ser på begreppen betyg och likvärdig bedömning. Som bakgrund till denna studie redovisas olika definitioner och teorier om dessa begrepp. Vidare följer en genomgång av tidigare forskning kring betyg och likvärdig bedömning samt teoretiska ramverk. Studien utgörs av åtta kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går i årskurs 9 och två lärare. Studien visar att begreppen betyg och likvärdig bedömning har flera dimensioner beroende på vems perspektiv som intas och att begreppen innebär en viss komplexitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken bild svensklärare på gymnasiet har av ämnet och vad som styr valet av innehållet i deras undervisning. Detta görs i en komparativ studie av lärare på studieförberedande och yrkesförberedande program, genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem svensklärare i gymnasieskolan.I litteraturgenomgången presenteras olika forskares syn på svenskämnet ur ett innehållsperspektiv. Forskarna visar även på olika faktorer som kan ligga till grund för vad som styr lärarna i deras val av innehåll i undervisningen. Resultatet visar att det är stor skillnad i hur lärarna på de olika programmen ser på sitt ämne och hur de anpassar undervisningen till eleverna. Lärarna på programmen är överens om att kursplanerna med dess mål och Betygskriterier, samt elevgruppens förutsättningar, är det som främst styr deras val av innehåll i svenskämnet.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lärare använder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svårigheter ochmöjligheter det innebär att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelämnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvärdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet. Intervjufrågorna harberört den praktiska tillämpningen och synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland Betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda Betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer..

Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar Betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs.

Genom Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet som kom 1994, fick teknikämnet en egen kursplan och egna kunskapsmål. Det blev en målstyrd skola istället för en regelstyrd.Idag har vi en ny läroplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förändrats i denna läroplan och ska passa in i dagens samhälle.Vad är det centrala i undervisningen i ämnet? Vad vill eleverna lära sig? Vad vill Skolverket att vi ska lära eleverna om teknik?Den här kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar på dessa frågor och ge ökad kunskap om ämnet och om förväntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till ämnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan påverka sina betyg. Lärare i ämnet försöker förmedla nyttan och glädjen med ämnet men har små resurser.