Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga Betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det. Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor. Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända Betyg i grundskolan. Det framkom också att Betygssystemet inte möjliggjorde att Betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers Betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutBetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutBetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och Betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med Betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige.

Abstract                                                                                                                                                                                        Åsa Kippel Montessoripedagogiken ? En studie om en tidlös pedagogik?Montessori pedagogy - A study on a over time education?                                                                                                                                                  Antal sidor: 29Syftet med mitt arbete är att undersöka huruvida Maria Montessoris pedagogik är förenlig med 2000-talets skola. På vilket sätt pedagogerna inom montessoriskolorna i Sverige valt att arbeta för att förnya pedagogiken för att följa de nya styrdokument som kommit. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning där jag intervjuade ett begränsat antal montessoripedagoger för att göra en bild av hur de förenade sin pedagogiska tanke med de nya läroplanerna och det faktum att man från och med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, har ett Betygskrav redan från årskurs sex. Resultatet visade att Montessoris pedagogik är högst aktuell och frånsett Betygsättning  inte utgör något större problem att förena med de nya läroplanerna.

I den nationella utvärderingen (2003) går det att läsa att det är en markant skillnad mellan pojkar och flickors Betyg i ämnet idrott och hälsa. Det är betydligt fler pojkar som når de högre Betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar från åtta lärare i grundskolans senare år i ämnet idrott och hälsa, analysera varför detta fenomen existerar. Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken används som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen. Även denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring Betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa fortfarande existerar ute på skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning är att undervisningens innehåll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som därför främjar deras möjligheter till ett högre Betyg. Från denna undersökning kan även utläsas att tävlings- och föreningsidrottens påverkan på ämnet är stark och att detta kan ha betydelse för hur lärare bedömer flickor och pojkar.

 Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna Betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur Betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier..

Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller Betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av Betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever Betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny Betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny Betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal Betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande Betygsfunktioner: Betyg för urval, Betyg för utvärdering och kontroll, Betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt Betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till Betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av Betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning.

I vårt examensarbete har vi under höstterminen 2005 undersökt och analyserat Betygsbedömning i en kommun i Norrbotten. Syftet var att genom jämförelse av elevers Betyg se om bedömningen är likvärdig i kommunens skolor och undersöka hur det målrelaterade Betygssystemet tolkas. Litteraturen som vi studerat bevisar att detta är ett problem i hela landet. Vi har undersökt det nuvarande målrelaterade systemets för- och nackdelar, för att få en helhetsbild och därmed lättare förstå problematiken. Lärarna utövar myndighetsutövning vid Betygssättning och har därför ett stort ansvar mot eleverna.

Abstract: Människan har i tidig ålder behov av att uppleva samhörighet och känna tillhörighet till ett socialt nätverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. Tonåringens sociala samspel och vänskapsrelationer upptar en stor del av tonåringens tid, både när det gäller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron på skolan. Syfte med denna studie var att öka förståelsen om kunskapen om hur vänskap påverkar Betygen hos flickor i årskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vänner samt om de uppfattar att deras vänskap påverkar deras Betyg och dessutom hur flickorna ser på sina Betyg. Vi vill uppnå syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestämde oss därför för att använda enkäter och där med ansåg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vårt syfte och våra frågeställningar.

Denna undersökning är ämnad att utforska högstadiekillars syn på de bakomliggande orsakerna till det faktum att deras grundskoleBetyg är sämre än tjejernas, och att denna skillnad ökar. Analys av intervjuer med de 31 medverkande killarna gav ett antal möjliga förklaringar, bland annat; bristande planeringsförmåga, en odefinierad optimism om framtiden samt en instrumentell-strategisk inställning till Betyg..

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att Betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna Betygskriterierna räcker till för att sätta Betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande Betygsättning överhuvudtaget och Betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i Betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:? Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och Betyg (Betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?? Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?MetodDen undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna.

Enligt läroplanen är det den formella kompetensen som skall bedömas och Betygssättas av läraren, men vår undersökning av lärare visar att det finns flera faktorer förutom den formella kompetensen som påverkar Betygssättningen. Dessa är beteendefaktorer, kommunikations-faktorer, tidsfaktorer, sociala faktorer och externa faktorer. Resultatet av undersökningen har stöd i tidigare studier och visar på de övriga faktorernas betydelse för Betyget. Ett Betyg som eleven inte kan göra något åt eftersom han eller hon inte kan påverka vissa av faktorerna. Undersökningen är ett exempel på en exemplifierande, kvalitativ undersökning, vars resultat i någon mån kan bidra till förståelse för problematiken vid Betygssättning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarna jobbar med Betygsättning i bildämnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlärare, samt enkäter med 82 elever i årskurs nio, genomförts. Resultatet från lärarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som väger tyngst i Betygsättningen är teknik och slutprodukt, men att lärarna även i olika grad räknar in s.k. outtalade faktorer.