Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur lärare och elever ser på Betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa och hur lärarens planering påverkas av Betyg och bedömning. Min frågeställning var:? Hur tänker lärare i idrott och hälsa kring Betyg och bedömning?? På vilka sätt menar lärare att Betygssättningen påverkar planeringen av ämnet idrott och hälsas innehåll?? Vilken kunskap har eleverna om Betyg? MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att komma mitt forskningsområde in på djupet. Intervjuerna skedde med tre lärare och fyra olika grupper med elever, totalt 12 elever. Grupperna varierade i storlek, från två elever till fyra elever i varje. ResultatLärarna menar att Betygssättningen och bedömningen påverkar planeringen i ämnet.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på Betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter Betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt Betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt.

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika Betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS.

Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med Betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya Betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt.

Syftet med undersökningen var att genom intervjuer och enkäter ta reda på elever och lärares attityder kring kursmålen, Betygskriterierna, informationen om dessa samt rättvisan kring Betygssättningen i kärnämnet engelska. Undersökningen avgränsades till att studera två grundskolor i Kiruna Kommun. I bakgrunden beskrivs vad målen och Betygskriterierna står för samt hur dessa ska användas, vilket sedan utgör underlaget för de kvalitativa samt kvantitativa studierna. Undersökningen genomfördes således med hjälp av enkäter och intervjuer och resultatet visade att elever från de utvalda skolorna hade både liknande och skilda attityder i frågor rörande mål och Betyg. Även de två intervjuade lärarna skiljde sig åt i sina svar och därmed i sina attityder.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga Betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra Betyg ? vad Betygsätts? Och framför allt, varför Betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av Betyg och Betygskriterier.Metoden som användes är gruppintervjuer.

Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det Betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre Betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med Betyget.

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuer med lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga Betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink.

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre Betyg än killar i samtliga ämnen utom i ämnet Idrott och hälsa. När det gäller elevers Betyg i idrottsämnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. Då skolan, enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och män ska ha lika rätt och möjligheter är det intressant att ta reda på vad snedfördelningen av Betygen kan bero på. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och Betygsättningen i ämnet Idrott och hälsa reproducerar ojämlikhet, och i så fall hur.För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, såsom Betyg i förhållande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhållande till undervisningens innehåll, har vi gjort en enkätundersökning med elever i år 9. Vi har även gjort intervjuer med idrottslärare för att få en djupare förståelse för hur bedömningen och Betygsättningen sker i ämnet Idrott och hälsa.Vår studie visar att bedömning och Betygsättning i ämnet Idrott och hälsa är starkt fokuserad på elevers färdigheter.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilken avkastning som följer ett fastställt Betyg från Morningstars ratingsystem, och om det finns en relation mellan ett fastställt Betyg och efterföljande avkastning. Kärnhypotesen i undersökningen har alltså varit om ett högt Betyg på en fond också resulterar i en högre avkastning i förhållande till en fond med ett lägre Betyg. Då Morningstar hävdar att deras ratingsystem kan vara till god hjälp för att hitta duktiga fondförvaltare letade vi även efter samband som skulle kunna verifiera detta uttalande. I undersökningen ingick 123 fonder från tre olika riskkategorier, från låg till hög risk. Undersökningsintervallet var 46 månader med start från januari 2002.

I dagens samhälle är lärarnas lön en starkt debatterad fråga, där det diskuteras huruvida lärarnas löner är för låg. Men samtidigt väljer många att arbeta och utbilda sig till lärare. Då är frågan om det är den fasta lönen som driver en lärare till att prestera ett bra resultat, med en hög kvalité på undervisningen? Kanske finns det en annan form av belöning som påverkar motivationen hos lärare? Vi har valt att kontrollera detta genom att undersöka om ett belöningssystem påverkar lärares motivation och prestation. Detta gör vi genom att se om vi kan hitta något samband mellan olika typer av belöningar och elevernas Betyg, vilket är den variabel vi använder för att mäta resultatet av en lärares prestation.Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka om belöningar till lärare kan påverka deras motivation och prestation.

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt Betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring Betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till Betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett Betyg i ordning och uppförande.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt Betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas Betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasieBetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskoleBetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter Betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för och kunskap om elever med 20,0 i slutBetyg på gymnasiet. För att uppnå syftet formulerades följande två frågeställningar; Vad krävs, enligt tio respondenter, för att uppnå, vilka är drivkrafterna och vilket värde har det gymnasiala slutBetyget 20,0? samt hur tio respondenter beskriver sin väg till slutBetyget 20,0 på gymnasiet? Metoden som använts är intervju av kvalitativ karaktär. Studiens empiri består av svar från tio respondenter med 20,0 i gymnasialt slutBetyg. Empirin relateras till forskning om Betyg och bedömningar, urval, differentiering, kunskap, högpresterande elever etcetera.

Uppsatsen och undersökning är gjord i syfte att kartlägga och granska de kulturella hemförhållanden som råder och nyttjandet av dessa samt hur detta påverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras Betyg i Samhällskunskap A. Vår undersökning bygger på teorin om att elever med bättre kulturella hemförhållanden också är bättre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras Betyg. Med kulturella hemförhållanden menar vi bland annat tillgång till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har även valt att inkludera föräldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkätundersökningar på 115 elever från två olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg under en period på 3 år.