The impact of classroom enviroment with respect to learning.

I detta arbete kommer ni få ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett språkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet är att studera hur pedagoger beskriver musik som språkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta syfte är sedan utformat till två frågeställningar. Varför musik som språkutvecklande verktyg är viktigt ämne, är av den anledningen att den är avgörande för barnets hela språkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom när vi läste om det Uddén (2004) skriver angående musiken inom lärarutbildningen.

Patienter som väntade på en operation kände ofta oro och ångest och studier visade att förutom att skapa obehag för patienten, försämrades återhämtningen postoperativt. Tidigare studier har visat att musik har god effekt som oro och ångest dämpare. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt ge svar på om musik kan lindra oro och ångest dygnet innan operation. Studien grundades på tre frågeställningar: kan musik minska den upplevda oron och ångesten dygnet innan operation, kan musik minska fysiologiska symtom skapade av oro och ångest dygnet innan operation, om möjligheten att välja musik påverkar effekten av interventionen? Nio studier granskades utifrån frågeställningarna.

Denna kandidatuppsats handlar om minnet och dess begränsningar. Den ligger till grund för och beskriver mitt upplägg med min examenskonsert. Föreställningen kommer att innehålla element som kan kopplas till minne, tid och medvetande. Utgångspunkten kommer att vara våra begränsningar att uppleva viss typ av musik i sitt originaluppförande. Jag har valt utgångspunkt i dronemusik som jag anser att jag skapar med mina ljudlandskap.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur ämnesintegrering i musik och svenska påverkar lärande och lärandemiljöer, samt musiklärares uppfattningar om hur detta kan främja elevers lärandeprocesser i grundskolans yngre åldrar.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på att begreppsliggöra språket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklärare, samt en djupintervju med en forskare inom ämnet. En fenomenografisk analys har använts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta ämnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat påvisar att det finns många främjande egenskaper i detta arbetssätt för språkliga och musikaliska lärprocesser, då språk och musik ingår i ett odelat samspel. Detta försvåras dock av rådande ämneshierarki..

Bakgrund:Bakgrunden till vår uppsats grundar sig på frågan vem skolan egentligen är till för. Vi tog sedan vår utgångspunkt i en föreläsning av Sir Ken Robinson "Changing Education Paradigms". För att smalna av vårt forskningsområde valde vi att inrikta oss mot betyg och dess konsekvenser.Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka varför betyg existerar, vad vi betygsätter och hur det påverkar elever att bli betygsatta.Metod:Metoden som använts i uppsatsen är en diskursanalys, där olika utdrag ur olika artiklar och publikationer (regering, skolminister, självhjälpsbok) analyseras utifrån två teoretiker och två forskare.Resultat:I vår analys av vårt valda material framkommer en relativt oproblematisk syn på kunskap och betyg, som innebär att fakta är fakta oavsett perspektiv. Analysen visar också att uppfattningen om betyg inte stämmer överens med forskningen.

Uppsatsens syfte är att jämföra pojkars och flickors betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att pojkars betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta betyget hos manliga idrottslärare och pojkar oftare får det högsta betyget hos kvinnliga idrottslärare.

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

Utifrån ett kvantitativt perspektiv granskar och jämför denna uppsatstotalt 30 elevtexter, vilka är författade av högstadieelever i niondeårskurs. Materialet som ligger till grund för undersökningen är elevernasuppsatslösningar som en del av det nationella provet i svenska våren2006.Utifrån kvantitativa aspekter studeras elevtexternas fördelning avolika ordklasser och andra talspråksformer och hur dessa samspelar medvariablerna betyg och kön.Resultatet visar att den genomsnittliga textlängden ökar med högrebetyg, att flickornas texter generellt är längre och följaktligen högrevärderade. Elevtexterna innehåller förhållandevis få substantiv, menjämförelsevis många egennamn. Egennamnen minskar ochverbalsubstantiven ökar med högre betyg. Verben i allmänhet ochhjälpverben i synnerhet minskar med högre betyg.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet.

I det här arbetet har jag analyserat hitlåtar för att utvecklas som låtskrivare. I min metod lyssnade jag på och analyserade musik och resultatet blev tre färdigskrivna poplåtar. .

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana män, vid löpning på löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd ansträngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjärtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt självförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt självförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio män i åldrarna 18-30 år i ett laktattröskeltest på löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivåer. Under testerna undersöktes laktat, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Ansträngingen skattades efter borgskalan.

Syftet med denna studie är att förstå om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas föreställningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rättvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lära sig mera. Tanken med den föreliggande enkätundersökningen är att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förståelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mån betyg kan skapa motivation och påverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkätundersökning och våra pilotintervjuer är gymnasieelever från årskurs 2 som läser olika nationella program.

Under de senaste åren har det pågått en diskurs kring huruvida lärares betygsättning är korrekt eller ej. Studier visar på att elevers kunskaper i skolämnen sjunker medan betygsmedelvärdet årligen ökar. Vi vill i denna studie få en fördjupad kunskap i gymnasielärares arbete med att sätta korrekta betyg, alltså betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrån kvalitativa intervjuer med gymnasielärare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvägagångssätt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingående aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer även belysa vad lärare eventuella upplever för svårigheter med sina tillvägagångssätt och hur de kommer tillrätta med dessa svårigheter.