Det är ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkställa samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag på ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka, beskriva och jämföra två föreställningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att få fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkställa samtliga beslut. Det som undersökts är, vad kontaktpersonens utbyte är i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De två teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering är organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar också som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar patienten och dess partner emotionellt under lång tid vilket gör det betydelsefullt med god information till båda parter.Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information när deras make/maka har drabbats av hjärtinfarkt.Metod: Studien var systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har använts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: Informationskällor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov. Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjälpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var något som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete..

Syftet med denna studie var att erövra kunskap över hur modersmålsstöd kunde bedrivas i förskolans verksamhet samt lyfta fram pedagogers tolkningar av uppdraget. Jag har utfört kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger verksamma vid två olika förskolor, bägge förskolor med ett högt antal flerspråkiga barn i barngruppen. Studien visade att uppdraget om modersmålsstöd sågs som betydelsefullt av samtliga pedagoger trots att ingen av dem ansåg att de bedrev modersmålsstöd, främst på grund av deras definition av begreppet. För att kompensera brister i resurser gällande språkligkompetens i modersmålen utgick samtliga pedagoger med ett förhållningssätt som gynnade flerspråkighet, det redogjordes för dels bibliotek och föräldrasamverkan som resurs i uppdraget. I och med detta menade jag att det bedrevs en form av modersmålsstöd i varierad utsträckning på bägge förskolor.

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå.

Denna studie har som syfte att belysa hur lärare och skolledare tänker när det gäller skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet består av skriftligt inhämtade svar på ett antal frågeställningar kring föreslagna förbättringsåtgärder gällande arbetsplatsens miljö. Litteraturgenomgången bildar underlag för teorin att samspelet mellan hälsofrämjande arbete, lärares arbetstillfredsställelse och elevers lärande är betydelsefullt för utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Studien bekräftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan är väsentlig för lärare och skolledare i skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer där samarbete och samförstånd råder bidrar till utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering på elevers lärande och på lärararbetets pedagogiska kärna möjliggör, tillsammans med nytänkande och självtillit hos lärare, utveckling av en hälsosam utbildningsmiljö..

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..

Kommunikation är ett avgörande verktyg för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet med patienterna. Studiens syfte var att undersöka och belysa sjuksköterskors uppfattning och erfarenhet av ankomstsamtal med patienter på en handkirurgisk avdelning. Frågeställningarna utformades efter att en inriktning gjordes på ankomstsamtalens utformning, journalanvändning, bemötande, patientklientelet och förbättring av ankomstsamtalet. En kvalitativ metod användes och datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Därefter analyserades materialet med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur också behöva stöd i sitt arbete. Arbetet är brett och ett sätt att utbyta erfarenhet är att använda sig av sina nätverk. Denna studie är en beskrivning av hur HR-personer upplever nätverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades på sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.

Ny statistik från Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan består av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi läsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska värna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsägelsefullhet i hur man ser på varje barns rätt att utvecklas när man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, där storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få kännedom i hur lärare i år 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var även att få insikt i lärarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt få insyn i deras kunskaper kring Läroplanens (Lpo 94) innehåll rörande daglig fysisk aktivitet. Utifrån semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lärare ansåg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, både som pausmoment och integrerat i undervisningen. Lärarna menade att elevernas behov lämpligen måste styra aktiviteternas omfattning och form.

Det sker förändringar på arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intåg. Hur denna generation ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgångspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anställda inom en säljorganisation, där data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Syftet med det här arbetet var att kartlägga rekryteringsprocessen i svenska rederier och bemanningsbolag av maskinbefäl. För att ta reda på detta skickades det ut ett antal enkäter till personalrekryterarna i respektive rederi/bemanningsbolag. Studien är en kvantitativ undersökning för att få in ett så stort underlag som möjligt och därefter kunna få fram ett trovärdigt resultat. Resultatet blev att rekryteringsprocessen har påverkats av utflaggningen av fartygen och då framför allt för juniorbefälen. Det som personalrekryterarna ansåg som mest betydelsefullt vid nyrekrytering av maskinbefäl är rekommendationer från redan anställda i rederiet/bemanningsbolaget och fullständig sjöingenjörsexamen.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt.Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande;-          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal?-          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg..