Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat. Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Depression är ett folkhälsoproblem, som sjuksköterskan ofta möter. Förhållningssättet gentemot patienterna är betydelsefullt i omvårdnaden och grundar sig i relationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad i mötet med patienter med depression. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkommer tre kategorier: att skapa relation, att kommunicera och att främja hopp.Resultatet visar att patienter med depression värdesätter att sjuksköterskan tar sig tid, är närvarande och lyssnar aktivt i mötet med patienterna.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Övervikt och fetma bland barn är ett stort folkhälsoproblem. Sjuksköterskan möter barnet i primärvården och inom skolhälsovården. Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i åldern 6-12 år. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier av redskap som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Bakgrund: Antal personer som får diagnosen cancer ökar varje år. Palliativ vård innebär vård, lindring och stöd i det skede då sjukdomen inte längre går att bota. Cancer är en av de sjukdomar som kan leda till palliativ vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personens upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Bakgrund Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstämdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen är varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i åldern 20-50 år. MS finns i flera olika varianter, där kroppen i vissa fall kan återreparera sig själv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Bakgrund: Varje år utexamineras cirka 4000 sjuksköterskor i Sverige. Nyutexaminerade sjuksköterskors ansvarsområde är omvårdnad och att som nyutexaminerad börja arbeta som sjuksköterska kan upplevas olika. Syftet: var att beskriva hur det upplevs att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och tolv vetenskapliga artiklar analyserades och beskrevs. Resultat: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det som utmanande, stressande, oroande och utvecklande men kände sig otillräckliga i sitt arbete som sjuksköterska.

Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen som den tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifrån differentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jag för några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiska teorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på. Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar och pedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande men inte uppfattades som sådan av informanterna.