Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön? - Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

Syfte och frågeställningarMin avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn.MetodUrvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv.ResultatEleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur loggboken kan användas i skolan och vilka attityder lärare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lärare i skolår sju till nio. De tio eleverna delades in i två grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar även påverka elevernas inställning till loggboken.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Vår studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lärande för att på så vis försöka förstå vilka villkor och förutsättningar i undervisningssituationer som eleverna anser påverkar deras möjligheter att lära. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt forskningsfrågor som utgår från en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gäller lärandet, det sociala samspelet med läraren och klasskamraterna (gruppen) som hjälpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att använda det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt när vi analyserar och tolkar våra informanters utsagor dvs. vårt resultat. I vår studie har det varit viktigt för oss att utgå från barnperspektivet, att om möjligt komma åt elevernas egna uppfattningar formulerade av dem själva för att verkligen komma nära och försöka förstå hur de ser på och uppfattar det egna lärandet.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollärares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts där intervjuer har genomförts med sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att ledarskapet är komplext och att det finns en svår balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritär. Förskollärarna har också uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har även betydelse för att leken utvecklas..

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lärare och elever i klassrummet med hjälp av relationsstärkande övningar. Undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i två olika kommuner. För att dokumentera resultatet använde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkät. Vi lärarkandidater använde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkäten. Det var totalt 65 elever fördelade på fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkäten.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa.

Denna studies syfte är att undersöka hur några elever med matematikbegåvning vill bli bemöttaav skolan/lärare för att behålla sin motivation och lust att lära. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för ämnet? Vad har eleverna själva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lärare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begåvning? Hur gör elever för att motivera sig själva? För att fåsvar på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever från låg-, mellan- och högstadiet, samt två högskolestuderande.Studien visar bland annat att några av dessa elever anser att nivågruppering är ett bra sätt för attbehålla sin lust att lära för ämnet, då de arbetar i en grupp där alla ligger på samma nivå. Detsom får dessa elever att tappa motivationen är då läraren ger dem repetitionsuppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.