Sökresultat:
24422 Uppsatser om Betydelse för elever - Sida 54 av 1629
Orsaker till att elever pÄ gymnasiet gör omval
Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Àr till att
elever pÄ ett gymnasium i Halmstads kommun vÀljer att göra ett program omval till
Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med elever samt en
intervju med en studie- och yrkesvÀgledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna
saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Ăven skoltrötthet och
bristfÀllig information angavs som skÀl.Tydligen Àr det ocksÄ sÄ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Àr
uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Àr först nÀr man börjat pÄ gymnasieskolan
som man förstÄr innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Àmnena
Ă€r upplagda.
SkÀlig misstanke vid mÀngdbrott
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.
PantsÀttning av rÀnteswappar
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.
Kollektivavtalets normerande verkan
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.
Personligt hÀlsokonto och integritetsskydd
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.
SkrivinlÀrning, skrivutveckling och skrivprocess: en nödvÀndighet för att elever ska utvecklas till goda skrivare
Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.
Kulturell rikedom i skrivande: En jÀmförelse av berÀttande texter mellan elever i svenska och svenska som andrasprÄk.
Syftet med studien var att explorativt undersöka vilken betydelse hÀsten har för brittiska soldater och veteraner som varit ute i krig och ÄtervÀnt med nÄgon form av ohÀlsa. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur anvÀnds hÀsten pÄ Horseback UK som en del i tillfrisknandet för brittiska soldater och veteraner som varit ute i krig? Hur beskriver brittiska soldater och veteraner som varit ute i krig hÀstens betydelse för livskvalitén? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en metod som bestod av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes pÄ Horseback UK i Skottland som Àr en vÀlgörenhetsorganisation, skapad för att ge en trygg och sÀker miljö. De arbetar med hjÀlp av hÀstar för att hjÀlpa de som tjÀnstgör eller tjÀnstgjort i den brittiska armén och kommit tillbaka med nÄgon form fysisk eller psykisk ohÀlsa.
Tillskriver lÀrare omedvetet negativa egenskapsattribut till elever med ADHD ?
SammanstÀllningen som Socialstyrelsen utfört visar att det blir vanligare att elever fÄr genomgÄ utredningar samt diagnostiseras med ADHD. Studien syftade till att undersöka om lÀrare omedvetet tillskriver negativa egenskapsattribut till elever med ADHD. TvÄ olika webenkÀter fördelades pÄ 71 respondenter. EnkÀterna innehöll inledande vinjetter vilka beskrev den fiktive eleven ?Simon?, vilken skulle komma att anlÀnda till en ny skola.
En litteraturstudie inom autismspektrum : om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom
Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.
Slöjdprocessen, en vÀg till lÀrande
Det rÄder okunnighet om slöjdundervisningens betydelse för lÀrande och utveckling. SlöjdÀmnetskunskapskvalitéer har inte uppmÀrksammats, varken i skolan eller utanför, varför debattenom slöjdÀmnets didaktiska och pedagogiska möjligheter ofta grundas pÄ fördomar ochallmÀnt tyckande. En vanligt förekommande uppfattning om slöjd Àr att det Àr slöjdföremÄleni sig som Àr det egentliga ÀmnesinnehÄllet. I sjÀlva verket Àr det arbetsprocessen, slöjdprocessen,som stÄr i fokus samt det lÀrande som Àr en följd av slöjdÀmnets arbetssÀtt. Produkten blirett bevis pÄ nedlagt arbete.Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrande kan synliggöras genom slöjdprocessen.Den empiriska undersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn tre forskningsfrÄgor nÀmligenhur lÀrarna beskriver att eleverna arbetar i slöjdprocessen, hur eleverna beskriver att de arbetari slöjdprocessen samt hur lÀrandet frÀmjas för eleverna genom slöjdprocessen.För att uppnÄ syftet valdes en studie med kvalitativ ansats.
Elevens historiska jag
UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i
det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ
studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats.
Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande
forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna
upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda
tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska
historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av
hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen.
Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ
stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en
naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens
traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.
Anknytning hos familjehemsplacerade barn : En intervjustudie med familjehemsförÀldrar
   SamhÀllet stÄr i stÀndig förÀndring, och vi lever i ett informationssamhÀlle dÀr vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fÄtt till följd att det stÀlls andra krav pÄ mÀnniskans lÀsutveckling. DÄ forskning har visat pÄ minskad lÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 4, ansÄg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers lÀsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket ocksÄ Àr studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att fÄ svar pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för elevers lÀsintresse utanför skolan, genomfördes en enkÀtundersökning. Elevernas enkÀtsvar anvÀndes som stöd nÀr lÀrarna dÀrefter intervjuades.
Inspiration och arbetsmiljö : En studie av tvÄ textilslödsalar
Syftet med det hÀr arbetet var att jag ville undersöka vad lÀrare och elever i tvÄ olika textilslöjdsalar pÄ en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lÀrare och elever pÄ en 1-9 skola i norra Kalmar lÀn. Jag har ocksÄ lÀst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela Àr nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det Àr frÀmst nÀr det gÀller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förÀndringar.
Betydelsen av den fysiska miljön i klassrummet för elever och lÀrare
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar elevers motivation att lÀra och lÀrarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt lÀroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. UtgÄngspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, Àmnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgÄng till grupprum och teknisk utrustning pÄverkar elever och lÀrare. Resultatanalysen bygger pÄ intervjuer med lÀrare, elever och rektorer pÄ tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten Àr inte att jÀmföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att fÄ en bredd i arbetet.
Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar bÄde lÀrare och elever.
Hur ser eleverna pÄ barn och fritidsprogrammet pÄ lÀrarens roll
Abstract
Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ fördjupade kunskaper om hur elever pÄ Barn och Fritidsprogrammet pÄ gymnasiet i Ärskurs tre ser pÄ lÀrarrollen. Resultatet har vi fÄtt fram genom kvalitativa intervjuer vilket ligger till grund i vÄr analys om hur en lÀrare bör vara. För att fÄ en förstÄelse av de svar vi fick i undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av relevant litteratur för omrÄdet. Resultatet vi fick fram visar att lÀrarens ledarskap, relation mellan lÀrare och elever samt inflytande Àr viktiga aspekter dÄ eleverna diskuterar dagens lÀrarroll. Undersökningen visar att en lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr av större betydelse för eleverna Àn lÀrarens Àmneskunskaper.