Sökresultat:
24422 Uppsatser om Betydelse för elever - Sida 31 av 1629
Betydelsen av redogörelse för syfte och mÄl
Den hÀr examensuppsatsen handlar om den mÄlinriktade och mÄlstyrda skolan vi har i Sverige. Huvudsyftet Àr att ta reda pÄ vilken betydelse elever och lÀrare i grundskolan anser att lÀrarens redogörelse för syften och mÄl har för elevens möjligheter att uppnÄ skolans mÄl. Vidare försöker jag undersöka i vilken mÄn sÄdan undervisning pÄverkar elevens instÀllning och prestation, fördelar och nackdelar.
Jag genomförde undersökningen utifrÄn en kvantitativ metod som byggde pÄ enkÀtstudier dÀr femtio elever och tolv lÀrare frÄn samma högstadieskola svarat pÄ vars sin enkÀt. Skolan Àr en medelstor landsbygdsskola.
Man mÄste mötas pÄ vÀgen, pÄ nÄgot sÀtt. : Erfarenheter och upplevelser av interaktionen mellan professionella och förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar.
Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.
Gymnasieelevers vÀg till fysikförstÄelse
UtgÄngspunkten i detta arbete Àr vÄrt intresse för hur elever uppnÄr förstÄelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det Àr viktigt med denna koppling? I vÄrt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgÄng, problemlösning, demonstration samt laboration, hÀr har vi skrivit momenten i ordningen, frÄn det mest abstrakta till det mest konkreta. VÄrt syfte Àr att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen nÀr det gÀller att alla elever ska kunna uppnÄ förstÄelse. Vi har valt att utforma en elevenkÀt med ett antal frÄgor kring fysikundervisning och bl.a.
"Det finns inget som Àr mindre roligt i matte": en
undersökning om elevers attityder till matematikundervisning
Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta vÀlgrundade beslut i vardagslivets mÄnga valsituationer. Elevers instÀllning och motivation till Àmnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. DÀrför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ olika skolor i Norrbotten med tvÄ olika elevgrupper bestÄende av yngre och Àldre elever samt tvÄ pedagoger.
LÀs- och skrivsvÄrigheter : Specialpedagogers frÀmjande arbete
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma specialpedagoger arbetar för att frÀmja utvecklingen hos elever som har lÀs- och ksrivsvÄrigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser Àr ett frÀmjande arbetssÀtt och hur de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgÄng. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr en utmaning men Àven bÄde intressant och roligt nÀr arbetet visar resultat. Undersökningen pekar pÄ att pedagogernas frÀmjande arbetssÀtt Àr individuellt och beroende pÄ elevens behov. De visar att det Àr viktigt att arbeta pÄ ett varierat sÀtt och anvÀnda sig av olika hjÀlpmelel och metoder i undervisning med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter.
"Vad roligt att vi har Ànnu en mattebegÄvning!" : En studie om lÀrares tankar kring elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor
I studien undersöktes hur verksamma lÀrare definierar elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ansÄg att det Àr att arbeta med sÄdana elever. En jÀmförelse mellan de olika stadierna gjordes ocksÄ med syftet att se det finns nÄgra skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som anvÀndes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lÀrare i grundskolan, tvÄ i vardera lÄg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lÀrarna till viss del definierar dessa elever pÄ ett likstÀllt sÀtt, men att det ocksÄ finns stora variationer och att det arbetssÀtt de flesta föresprÄkar Àr att hÄlla alla elever inom samma omrÄde men pÄ olika nivÄer.
Bild - som pedagogisk metod vid lÀrande
Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.
Eget arbete-hur fungerar det för elever i behov av sÀrskilt stöd?
Syftet med följande uppsats Àr att fÄ en bild av hur lÀrare upplever att elever i behov av sÀrskilt stöd, i Är 7-9, klarar att arbeta med arbetssÀttet Eget arbete.Eget arbete innbÀr att eleven sjÀlv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur arbetssÀttet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet bygger pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans senare Ärskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssÀtt sÀrskilt bra. Eget arbete dÀremot kan vara ett arbetssÀtt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.
För och nackdelar med webbaserade instrumentallektioner: En studie i pedagogers och elevers uppfattningar om instrumentalundervisning via internet
Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser pÄ webbaserade instrumentallektioner. ForskningsfrÄgorna Àr riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser nÄgra större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstÄr i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.
PÄverkar skyltningen kundernas köpbeteende?
Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv Àr dÀrmed kÀrnan i studien. Vikten ligger pÄ elevernas uppfattning om sin tid pÄ introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna Àr enade i sin syn pÄ sprÄkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.
Rörelse och lek i skolan Betydelse för barns utveckling
Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.
ArbetsminnestrÀning och lÀsning : speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar av arbetsminnestrÀning för förbÀttrad lÀsning i grundskolans senare Är.
Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.
Se mig, sÄ finns jag! : En intervjustudie om lÀrares erfarenheter kring bekrÀftelse
Vi mÄste spegla oss och fÄ bekrÀftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon fÄr vi syn pÄ oss sjÀlva. Hur vi speglas eller bekrÀftas pÄverkar den bild vi har av oss sjÀlva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lÀrare anser att bekrÀftelse innebÀr samt vad deras erfarenheter av bekrÀftelsens betydelse för elevers sjÀlvbild Àr. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lÀrare verksamma i klasser med elever i Äldrarna sex till tretton Är.
Elevers erfarenheter av och uppfattningar om lÀsning och lÀsningens betydelse i skolan
SyfteSyftet Àr att studera elevers uppfattningar om lÀsning och lÀsundervisningens betydelse i skolan. ? Vilka faktorer i hem och skola pÄverkar, enligt eleverna, deras lÀsutveckling?? Hur ser eleverna pÄ sig sjÀlva som lÀsare?? Hur förstÄr eleverna vikten av att kunna lÀsa?TeoriStudien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, som innebÀr en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Inom detta perspektiv studeras mÀnniskans lÀrande, utveckling och identitet i samspel, vilket sker hela livet. Man fokuserar pÄ samspelet och talar om situerat lÀrande, dvs.
Barn i behov av sÀrskilt stöd : begÄvade barn i skolan
NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..