Den här examensuppsatsen handlar om den målinriktade och målstyrda skolan vi har i Sverige. Huvudsyftet är att ta reda på vilken betydelse elever och lärare i grundskolan anser att lärarens redogörelse för syften och mål har för elevens möjligheter att uppnå skolans mål. Vidare försöker jag undersöka i vilken mån sådan undervisning påverkar elevens inställning och prestation, fördelar och nackdelar. Jag genomförde undersökningen utifrån en kvantitativ metod som byggde på enkätstudier där femtio elever och tolv lärare från samma högstadieskola svarat på vars sin enkät. Skolan är en medelstor landsbygdsskola.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Utgångspunkten i detta arbete är vårt intresse för hur elever uppnår förståelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det är viktigt med denna koppling? I vårt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgång, problemlösning, demonstration samt laboration, här har vi skrivit momenten i ordningen, från det mest abstrakta till det mest konkreta. Vårt syfte är att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen när det gäller att alla elever ska kunna uppnå förståelse. Vi har valt att utforma en elevenkät med ett antal frågor kring fysikundervisning och bl.a.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

I studien undersöktes hur verksamma lärare definierar elever med särskilda matematiska förmågor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svårigheter och möjligheter lärarna ansåg att det är att arbeta med sådana elever. En jämförelse mellan de olika stadierna gjordes också med syftet att se det finns några skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som användes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lärare i grundskolan, två i vardera låg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lärarna till viss del definierar dessa elever på ett likställt sätt, men att det också finns stora variationer och att det arbetssätt de flesta förespråkar är att hålla alla elever inom samma område men på olika nivåer.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser på webbaserade instrumentallektioner. Forskningsfrågorna är riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser några större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstår i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kanleda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är attundersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjligträningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter igrundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar avförhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter ochskillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara enmetod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättradläsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Vi måste spegla oss och få bekräftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon får vi syn på oss själva. Hur vi speglas eller bekräftas påverkar den bild vi har av oss själva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lärare anser att bekräftelse innebär samt vad deras erfarenheter av bekräftelsens betydelse för elevers självbild är. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lärare verksamma i klasser med elever i åldrarna sex till tretton år.

SyfteSyftet är att studera elevers uppfattningar om läsning och läsundervisningens betydelse i skolan. ? Vilka faktorer i hem och skola påverkar, enligt eleverna, deras läsutveckling?? Hur ser eleverna på sig själva som läsare?? Hur förstår eleverna vikten av att kunna läsa?TeoriStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, som innebär en helhetssyn på människan. Inom detta perspektiv studeras människans lärande, utveckling och identitet i samspel, vilket sker hela livet. Man fokuserar på samspelet och talar om situerat lärande, dvs.

När man talar om barn i behov av särskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkänd gränsen i skolan eller har andra problem. Sällan eller aldrig nämns elever som är begåvade. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en kvalitativ intervjustudie med fem lärare på en och samma skola. Lärarnas beskrivning av begåvade elever är att de kan se helheter och sammanhang, de är kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. Många är verbala och de flesta socialt anpassade..