De nationella styrdokumenten för gymnasiet påvisar att läraren skall undervisa om samtbedöma elevernas prestationer i språkhistoria. I dagsläget saknas det forskning om hurverksamma lärare skall didaktisera det språkhistoriska momentet i svenskundervisningen.Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de läromedel som används, där despråkhistoriska epokerna är tydligt avgränsade till att beskriva utveckling av det svenskaspråket ur en historisk aspekt. Därmed framträder det dilemma som denna studie har somsyfte att belysa.En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att sökasvar till hur fem verksamma gymnasielärare i dagsläget undervisar i det språkhistoriskamomentet. Centralt för studiens frågeställningar är hur respondenterna angriper despråkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum attspråkförändring är ett konstant fenomen.Studiens resultat visar att det språkhistoriska momentet får relativt lite utrymme isvenskämnet, möjligen till följd av att den lokala arbetsplanen lyser med sin frånvaro. Denundervisning som existerar är starkt bunden till de läroböcker som respondenterna användersig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet får en erfarenhetspedagogisk prägelnär det sätts i praktiken trots läroböckernas traditionella framställning.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Föreliggande studie bygger på att skapa kunskap inom vad och hur lärare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsområde. Vadlärare säger sig fokusera/icke fokusera på i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lärare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgår från variationsteori med ursprung i forskning omlärande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.Utgångspunkt tas i antagandetatt förmågan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsätter enmöjlig erfaren variation av aspekten i fråga. Den mening som är möjlig att erfara är relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien är ett försök att närma sig vad lärare riktar uppmärsamhet mot i undervisningssituationer och målgruppen för studien är alla de som på olika sätt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lärande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfällen. Fem lärare från samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgränsat område.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige.

Problemet i den här studien handlar om att kvinnor som befinner sig i våldsrelationer ofta är isolerade och därför utreds internetforumet som en alternativ kommunikationsväg. En kvalitativ innehållsanalys av Tuvaforum.se och Familjeliv.se har fungerat material tillsammans med kvalitativa djupintervjuer med två kvinnliga respondenter som själva har befunnit sig i våldsrelationer. Eva Lundgrens (2004) teori om våldets internalisering kopplas till uppsatsens empiri för att kunna förklara hur isoleringen ser ut. Respondenterna förklarar hur en våldssituation kan se ut i verkliga livet vilket kopplas till de berättelser som förmedlas på Tuvaforum.se och Familjeliv.se. Nätverkandets kommunikativa aspekt utreds för att ge en bild av hur internetforumet kan fungera som arena för utbyte.

Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av i det trycksårspreventiva arbetet. Syftet var även att granska urvalsmetoden som de inkluderade artiklarna har använt sig av.Metod: Artiklar publicerade mellan 2007 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på tretton artiklar.Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: 1) Riskbedömning; med användandet av ett riskbedömningsinstrument i det dagliga omvårdnadsarbetet minskade förekomsten av trycksår. Det framkom att sjuksköterskans kliniska blick var viktig för att upptäcka patienter med risk för att utveckla trycksår. 2) Tryckavlastande underlag; användande av tryckavlastande underlag var en viktig åtgärd för att förebygga uppkomst av trycksår.

Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

De genusrelaterade skillnaderna inom fenomenet smärta är en aspekt som måste betraktas i omvårdnadsarbetet. Många faktorer påverkar smärtupplevelsen och sjuksköterskan måste ta hänsyn till dessa för att kunna göra en korrekt bedömning. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i män och kvinnors smärttröskel och smärttolerans, samt om skattningen av den upplevda smärtan skiljer sig mellan könen. En inriktning mot akut fysisk smärta har gjorts i detta arbete. Arbetet har utförts som en litteraturstudie som använt sig av databassökning för att inskaffa det vetenskapliga materialet.

I århundraden har användandet av kondom varit ett sätt att skydda sig från oönskade graviditeter, och på senare år, även könssjukdomar. Trots att kondom är det bästa skyddet vid en tillfällig sexuell kontakt, används den i för liten utsträckning. För att kunna motivera till ett ökat kondomanvändande måste faktorer och upplevelser som påverkar kondomanvändandet identifieras.Syftet med föreliggande studie var att belysa studenters erfarenheter av kondomanvändning vid en tillfällig sexuell kontakt. Fyra kvinnliga och fyra manliga studenter på ett svenskt universitet har deltagit och berättat om sina erfarenheter och tankar. Vad är det som gör att de använder eller inte använder kondom vid en tillfällig sexuell kontakt, och vilka upplevelser kan kopplas till lidande och välbefinnande? Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Viktiga fynd i resultatet är att kondomanvändning inte bara upplevs som negativt.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild.Frågeställningarna i studien var:Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning?Hur upplever lärare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen?För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket.