Detta är en studie som behandlar hur väl kvalitén i trädet tas tillvara för sortimenten limträ och KL-trä. Limträ består av ett antal lameller som limmas samman med fibrerna i längdriktningen medan KL-trä är en krysslimmad skiva som består av en mängd sammansatta lameller. Trä är ett heterogent material som har skilda egenskaper beroende på var och hur det växt. Genom att sätta samman heterogena trälameller vill man skapa en homogenare produkt. Eftersom att produkterna används inom olika områden kan man tänka sig att det går att optimera användandet av råvaran till respektive produkt.

I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet.

Syftet med vår studie är att kartlägga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i två olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den här studien. Resultat: Resultatet av vår studie är väl överensstämmande med tidigare forskning på området. De flesta elever ställer sig positiva till sin specialundervisning, även om någon av eleverna ser det som "något nödvändigt ont".

Om en pojke - en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade.

Bakgrund och problem: Stena fastigheter köpte upp Bostads AB Drott 2004, ett företag isamma storlek som Stena och har upplevt att det kunde ha gått bättre att integrera de bådaföretagen. Då Stena fastigheter har som filosofi att växa och kommer att köpa upp företag iframtiden vill de urskilja de primära problemen i förändringsprocessen.Syfte: Att beskriva de problem och hinder som Stena fastigheter upplevde vid uppköpet avBostads AB Drott samt vad som borde ha fokuserats på vid integrationen av företagen.Metod: Fjorton djupintervjuer gjordes bland personalen på alla tre bolag i Sverige, bådechefer och medarbetare. Empirin har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram omuppköp, förändringsmodeller och ekonomisk styrning.Resultat och slutsats: Flera faktorer, från dålig kommunikation till bristande tillvaratagandeav kompetensen i företaget, har identifierats till varför Stenas uppköp inte blev framgångsrikti alla avseenden. Faktorerna och fokusering redovisas i en modell för att försöka vägledaledningen.Förslag till fortsatt forskning: En studie där fler fall, med liknande kännetecken, för att seom några tendenser går att utröna. Ännu en intresseväckande aspekt för vidare studier är omdet går att skönja skillnader vid uppköp beroende på vilken bransch företagen arbetar i..

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på en utbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrån intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som används för införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit hur en genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till. Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade på tvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss av begreppet ?mångkulturell? för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskap hos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns skillnader i chefskapet mellan danska kontra svenska nya första linjens chefer utifrån en nationalkulturell aspekt. Studien har utgått från ett induktiv angreppssätt där vi har valt att använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Detta i form av 21 semistrukturerade intervjuer riktade till nya första linjen chefer och 108 enkätstudier riktade till deras medarbetare. Studien har genomförts på sex olika företag i Öresundsregionen som bedriver verksamhet i såväl Sverige som Danmark. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgått från Geert Hofstede´s teori beträffande nationalkulturer samt de specifika förutsättningarna som föreligger för de båda länderna.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

För att leva upp till uppställda mål om mänskliga rättigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, använder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger på internationellt erkända system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehåll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgår från en social vision, där det sociala ansvaret är huvudfokus. Konventionella företag utgår från marknadens principer, där vinstintresset är främsta fokus.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smärta. Påverkan av kronisk smärta på en persons livsstil varierar, en del ser smärtan som en olägenhet i vardagen medan andra upplever att smärtan påverkar varje aspekt av livet. Det är inte lätt att behandla kronisk smärta då variationer på smärtan är många och diagnosen ofta är osäker. Alternativa metoder för att behandla smärta blir allt vanligare och en sådan metod är mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smärta.

Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Syftet med studien var att studera om arbetsledaren inom äldre omsorgen arbetade efter ett chefskap eller ett ledarskap. Studien är utförd med en kvalitativ ansats där vi genom personliga intervjuer med arbetsledare och medarbetare skapade oss en djupare kunskap över området. I bakgrunden beskrivs definitionen av ett chefskap och ledarskap. I ett avsnitt beskrivs även om kompetensutveckling vid delegering samt vilka problem som kan uppstå vid delegering. Utifrån intervjuerna med arbetsledarna framkom det att de har en stort administrativt belastning vilket bland annat ledde till en mindre närvaro hos arbetsgrupperna.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Kontext. Inom speldesign är terräng ofta en viktig aspekt, särskilt i sammanhanget med spelare som ska aktivt interagera med terräng. Dess utformning och design kan både positivt och negativt påverka hur spelaren uppfattar spelet.Mål. I detta arbete beskrivs ett arbete i terränggenerering och om terräng kan påverka spelaren i ett interaktivt media för att få bättre förståelse inom ämnet. Har terrängen en påverkan på hur spelaren uppfattar situationer i spel samt deras sätt att spela? Kan den påverka om de uppfattar upplevelsen som negativ eller positiv? Vad är mest påverkande för en spelare och hur?Metoder.