Sök:

Sökresultat:

2935 Uppsatser om Beteende och förhćllningssätt. - Sida 32 av 196

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

NÄr kostrÄden fram? - En kartlÀggning av ungdomars förhÄllande till hÀlsosam mat

Livsmedelsverket Àr den myndighet som ansvarar för att sprida kunskap om goda matvanor i samhÀllet. För att vÀgleda befolkningen till att Àta hÀlsosamt utformades 2005 fem kostrÄd utifrÄn svenska nÀringsrekommendationer. NÄr kostrÄden fram? Àr en undersökning som ville ta reda pÄ om kostrÄden nÄtt fram till ungdomar. Undersökningen syftade till att kartlÀgga gymnasieelevers uppfattningar om hÀlsosam mat, deras kunskaper om Livsmedelsverkets fem kostrÄd samt om de efterlever kostrÄden.

Klientidentifiering och det dysfunktionella beteendets pÄverkan pÄ revisionskvaliteten

Revision Àr en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhÀllsperspektiv Àr dÀrför kraven pÄ revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebÀr att faktorer som pÄverkar oberoendet och revisorns kompetens pÄverkar samtidigt kvaliteten pÄ revisionen. Det finns mÄnga saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot Àr revisorns relation till klienten. En faktor som kan pÄverka denna relation Àr hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vÄr sjÀlvbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer.

VÄrdnadshavares attityd, beteende och upplevda kunskap om ljudexponering och dess risker

Background: From a public health perspective it is of great interest to prevent the risk of noise induced hearing loss, because in addition to hearing loss, tinnitus and sound sensitivity also may lead to other health problems. About 1,4 million people in Sweden live with some form of hearing loss and 25000 of them are children under the age of 16. Studies have shown that hearing loss among adolescents is increasing and it is often associated with sound environments in their leisure time. Lectures in hearing prevention has been conducted in schools for adolescents but have not reached the desired results. Objective: To enquire caregivers? attitude, behaviour and perceived knowledge about sound exposure and its risks.

Tidig social kontakt mellan smÄgrisar frÄn olika kullar, konsekvenser för tillvÀxt och beteende

Blandning av frÀmmande grisar med varandra i samband med avvÀnjning kan leda till aggressioner och allvarliga skador. Vid uppfödning av okastrerade hangrisar kan problem i samband med blandningen försvÄras ytterligare och kan bli ett potentiellt djurvÀlfÀrdsproblem. Genom att lÄta de smÄgrisar som ska gÄ ihop efter avvÀnjning trÀffas redan vid tvÄ veckors Älder kan aggressionerna reduceras. TvÄ veckor Àr den Älder dÄ smÄgrisar naturligt lÀmnar boet och slÄr följe med den övriga gruppen. Vid den perioden kan smÄgrisarna skapa nya kontakter utan att det involverar aggressioner.

Musik i demensvÄrden

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Sjukdomsacceptans hos personer med Typ 1 Diabetes

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

"I just wanna wear this dress" : En studie av hur kvinnor portrÀtteras i reality-serien The Hills

Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor portrÀtteras i femutvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus pÄ deras beteende och upptrÀdande ifrÄgor som karriÀr, utseende och relationer till mÀn. Detta undersöks med hjÀlp av ettanalysschema som har utformats utifrÄn Keith Selbys och Ron Cowderysanalysmodell för att studera television. Undersökningen vilar pÄ en genusteoretisk grund och teorier som anvÀnds Àr blandannat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt,Laura Mulveys ?the male gaze? och en vidare utveckling av Foucaults teori om ?thepanopticon?. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, AngelaMcRobbie och Hillevi Ganetz. I min analys framkommer att det förekommer vÀldigt fÄ skildringar av kvinnor varsbeteende utmanar en traditionell syn pÄ kvinnligt uppförande.

Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ v?rd i hemmet - en litteraturstudie

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Demokratiska aspekter av samhÀllskunskapsundervisningen pÄ gymnasiet : En kvalitativ studie om samhÀllskunskapslÀrares upplevelse av undervisningen pÄ yrkesförberedande program och studieförberedande program

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

Att bli sig sjÀlv igen : Psykosocial hÀlsa och livskvalitet efter bröstrekonstruktion

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Jag orkar inte! ? En kvalitativ undersökning om pedagogens bemötande av det utagerande barnet i förskolan och skolan

VÄr examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre Är. Trots att vi Àr medvetna om att undersökningen Àr i liten skala Àr det ÀndÄ vÄrt syfte att göra en jÀmförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvÀgagÄngssÀttet i vÄr kvalitativa undersökning, som bestÄr av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. DÀr fick vi fram informanternas syn pÄ det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Balanced Scorecards beteendeeffekter

Företagens omvÀrld blir alltmer komplex och förÀnderlig, i takt med att konkurrenssituationen hÄrdnar. Kundernas krav ökar och företagen mÄste bli allt bÀttre pÄ att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta krÀver mÄnga gÄnger en större decentralisering inom organisationerna, dÀr de anstÀllda arbetar mer sjÀlvstÀndigt inom satta grundramar. Företagets vÀrde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgÄngarna, som exempelvis maskiner och rÄvaror, men har gÄtt över mer och mer till de immateriella tillgÄngarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmÄga. För att kunna utvÀrdera och styra organisationen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt, skapas ett behov av att kunna mÀta dessa resursers aktuella och framtida vÀrde, inte enbart utifrÄn ett finansiellt perspektiv.

PATIENTERS ERFARENHETER AV LIVSSTILSF?R?NDRINGAR I SAMBAND MED PREDIABETES En litteraturstudie

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->