BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Studien innefattar en jÀmförelse av beteende och attityder till miljöfrÄgor mellan studenter frÄn Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet Àr att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund Äterspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrÄgor. Studien anvÀnder sig av en enkÀtundersökning som Àr baserad pÄ tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mÀtinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet med utgÄngspunkt frÄn teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövÀnliga beteende inom ett flertal omrÄden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de Ätervinner. Resultatet tyder pÄ att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Att förmÄ medarbetare att följa sÀkerhetsföreskrifter och bete sig sÀkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mÀngden olyckor pÄ arbetsplatser. En metod för att arbeta med mÀnniskors beteende pÄ arbetsplatsen Àr beteendebaserad sÀkerhet (BBS), vilken har visat pÄ god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur det gÄr att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad pÄ BBS gjordes pÄ pappersmassfabriken Stora Enso ? Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat sÀkerhetsarbete.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga och granska möjliga konkreta ÄtgÀrder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i Äk 1-6. Specialpedagogens syn pÄ problemskapande beteende, förebyggande insatser och de ÄtgÀrder som kan nÀmnas i ett ÄtgÀrdsprogram gÀllande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan lÀggas i detta begrepp och dels vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga att anvÀnda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts pÄ fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien pÄ att nÄgra fÄ ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nÀtverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhÄllningssÀtt och strategier i mötet med eleven.

Skollagens framskrivna disciplinÀra ÄtgÀrder Àr tÀnkta att vara en hjÀlp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men dÄ forskning pekar pÄ att elevers störande beteende Àr relaterat till lÄga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinÀra ÄtgÀrder sÀtts in istÀllet för att eleven erbjuds stödÄtgÀrder. Syftet med studien Àr mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare och tre rektorer pÄ sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lÀrarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lÀrare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien ocksÄ visar sker.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jÀmstÀlldhet. En enkÀtundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. EnkÀten Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jÀmstÀlldhetsarbete, det gÄr Àven att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende Àr dock svag.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Marknaden för datalager har sedan mitten pÄ 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager Àr allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som Àr relaterade till analys av data mÄste göras manuellt. Det finns dock hjÀlp att fÄ nÀr det gÀller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett sÄ kallat aktivt beteende.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras förÀldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 Ärs Älder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fÄtt en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frÄgestÀllningarna Àr:? Vad finns det för förebyggande ÄtgÀrder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad Àr förÀldrarnas roll i detta arbete?Detta Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex socionomer och tvÄ specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

MÀnniskors miljörelaterade beteenden behöver förbÀttras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn pÄ klimatproblematiken. En enkÀt delades ut som mÀtte miljövÀnligt beteende, ansvarskÀnsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna pÄverka och kunskap nÀr det gÀller klimatproblematiken. Deltagarna fick ocksÄ beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbÀttring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka Àr vanligt och kan innebÀra ett lidande för dem. VÄrdgivares förhÄllningssÀtt pÄverkar utfallet av omvÄrdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdgivarens förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.