Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Studien Àr genomförd inom ramen för ett större pÄgÄende longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet Àr att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades pÄ en tidigare genomförd enkÀtundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

TvÄ studier undersökte hur self-efficacy, individens tro pÄ sin förmÄga, inverkar pÄ prosocialt beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkÀt, som mÀtte akademisk och emotionell self-efficacy samt prosocialt beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkÀt, som mÀtte emotionell self-efficacy och prosocialt beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-efficacy korrelerade positivt med prosocialt beteende. I begreppet emotionell self-efficacy finns tvÄ kÀnsloreaktioner: sjÀlv- och andraorienterade.

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav frÄn omgivningen och upplevd förmÄga att sjÀlv hantera dessa krav. Denna studie utgÄr ifrÄn krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lÄgt inflytande pÄ arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hÀnger samman med kardiovaskulÀr reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (lÄg, mellan och hög).

Utagerande beteende riskerar att fÄ allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingÄende, men forskning har fokuserat pÄ studier av pojkar och det Àr oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat dÄ det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nÀsta generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvÀrdera behandlingen. Data samlades in genom förÀldra- och lÀrarskattningar, minnesanteckningar och intervju.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Personer med könsöverskridande beteende Àr en grupp med större risk för psykisk ohÀlsa jÀmfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande Àr en viktig del av behandlingsprocessen och pÄverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vÄrdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar pÄ psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende.

Tidigare studier har pÄvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har Àven pÄvisat att revisioner hÄller lÀgre kvalitet inom mindre revisionsbyrÄer jÀmfört med större, dock har endast ett fÄtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer. Denna studie utreder ifall det gÄr att pÄvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyrÄer och, om sÄ, pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig mot större revisionsbyrÄer. För att undersöka om detta beteende finns har en jÀmförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn sju mindre revisionsbyrÄer, dÀr fyra partners och tre revisorer intervjuats.

Sociala nÀtverkstjÀnster, som Facebook, har haft en dramatisk utveckling och ett enormt uppsving i anvÀndning. Av denna anledning har omfattande forskningsarbete som har resulterat i mÄnga studier format ett kaosartat intryck av vilken kunskap som egentligen finns inom omrÄdet. Ett av fenomenen som kan observeras pÄ sociala nÀtverkstjÀnster Àr sjÀlvutlÀmnande beteende. Sett ur individ och makronivÄ Àr detta en sÀkerhetsrisk, varför de faktorer som medierar detta beteende bör undersökas. I detta examensarbete undersöks via en litteraturöversikt, huruvida faktorerna personlighet, kön, Älder och relationsstatus pÄverkar beteendet och i sÄ fall hur.

Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..

Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som drabbar ungefÀr var femte person över 80 Är. PÄ senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. VÄrdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvÄrden med fÄ eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdhundars pÄverkan pÄ Àldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jÀmfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanstÀllas.Resultat: VÄrdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter pÄden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats Àr att vÄrdhund kan ha positiva effekter pÄ hÀlsan hos dementa.Det krÀvs mer forskning för att kunna komma fram till om vÄrdhund Àr en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersÀtta vissalÀkemedel..

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn pÄ relationen till sina förÀldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gÀllande Àmnet försökte vi fÄ en förstÄelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. FrÄgestÀllningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina förÀldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina förÀldrar och hur relationen mellan förÀldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som anvÀnts utgick ifrÄn att ungdomar frÄn fyra klasser i Ärskurs nio besvarade en enkÀt. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken pÄ antisocialt beteende en sÀmre relation till sina förÀldrar samt att tiden ungdomarna och förÀldrarna spenderar tillsammans Àr av betydelse.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner Àr formulerade pÄ sÄ vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska frÀmjas inom Àmnet Idrott och hÀlsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i Àmnet pÄverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Skiljer det sig mellan könen pÄ eleverna nÀr det kommer till lÀrares toleransnivÄ för oönskat beteende? Vad sÀger det lokala betygskriterierna i frÄga om kunskap kontra beteende inom Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur upplever lÀrarna i Idrott och hÀlsa sitt hanterande av att skilja pÄ beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr fem lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa har intervjuats.

Studien innefattar en jÀmförelse av beteende och attityder till miljöfrÄgor mellan studenter frÄn Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet Àr att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund Äterspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrÄgor. Studien anvÀnder sig av en enkÀtundersökning som Àr baserad pÄ tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mÀtinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet med utgÄngspunkt frÄn teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövÀnliga beteende inom ett flertal omrÄden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de Ätervinner. Resultatet tyder pÄ att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.