Actor-observer bias är tendensen där människan som aktörer tillskriver sitt beteende till yttre omständigheter medan observatörer tenderar till att tillskriva aktörens beteende till personliga faktorer. Syftet med denna studie var att få en klarare bild av hur människor i sin roll som aktör eller observatör attribuerar ett riskabelt bilkörningsbeteende. Deltagarna bestod av 101 svenska studenter från en högskola i Mellansverige varav 77 stycken var kvinnor och 24 stycken var män. Deltagarna fick svara på en enkät angående actor-observer bias och riskfullt bilkörningsbeteende. Resultaten visade att andras beteende förklaras mer av personliga egenskaper än då personen själv kör riskfullt medan yttre omständigheter inte gav skillnad för vare sig andra eller en själv.

Det skrivs väldigt mycket positivt om strategiska allianser, trots detta är det uppskattningsvis 70 procent av alla allianser som spricker. Vilka är de bakomliggande orsakerna till detta? För att utreda det har vi konstruerat en modell som uppskattar betydelsen av kritiska faktorer på olika nivåer i den strategiska alliansen. Modellen består av åtta kritiska faktorer (parametrar) och fyra nivåer beroende av samarbetsintensiteten. Under utvecklingsarbetet av vår modell kopplade vi först ihop de kritiska parametrarna med de olika samarbetsnivåerna.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andraspråkselever. De frågeställningar som undersökts är: Vilka tendenser till skillnader i tillägnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andraspråkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen är ett relevant arbetsredskap även för andraspråkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrån andraspråkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv baserat på hur individer gör och lär av varandra i ett samspel.Metod: För att få svar på frågeställningarna användes både en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartläggning enligt Bornholmsmodellen) för att mäta fonologisk medvetenhet hos första- och andraspråkselever som ingick i två undersökningsgrupper och två kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser då de använde språklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade på klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fått undervisning enligt Bornholmsmodellen i åtta veckor och kontrollgrupper som inte fått ta del av modellen.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet är att utifrån studieobjektet Skåne läns allmänna försäkringskassa undersöka hur de anställda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillämpas i våra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anställda på regionkontoret.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.

Konsumenterna har idag en ökad efterfrågan av kött från välmående grisar. Det har bidragit till att grisproducenterna har ett ökat intresse av att använda strömedel för att få bättre djurvälfärd i produktionen. Syftet med detta arbete är att ta reda på vilken inverkan halm, torv och spån har på beteende- och produktionsmått. Exempel på normala beteenden hos grisar är sitta, ligga, bygga bo och födosök. Exempel på onormala beteende är bitning, såsom öronbitning och svansbitning.

Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

För att uppnå Boverkets och Miljöbyggnads energi- och miljökrav finns ett intresse av att förstå fastigheters energianvändning. Fastighetsföretaget Humlegården har uppfört ett nytt huvudkontor för bankföretaget Swedbank: kv. Cirkusängen i Sundbyberg, Stockholm och Humlegården har ett intresse av långsiktig driftförvaltning och optimering av fastighetens energisystem.Detta examensarbete undersöker den manuella (statiska) och dynamiska energiberäkningen av kv. Cirkusängen med fokus på den dynamiska modellen i energi- och inomhusklimatsimuleringsprogrammet IDA ICE. Syftet med examensarbetet är att definiera kv.

Utgångspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvådelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehåll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanställning av självrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del på att egenkontroll är ett medvetet beteende och därför lättast att rapportera.

Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populärt sätt att mäta ett företags prestationer, då det inkluderar både finansiella och ickefinansiella mål och mått. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förståelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnå. Trots att BSC är ett mycket framgångsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och används av anställda på operativ nivå och hur styrningsverktyget påverkar dem.Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur BSC används på operativ nivå i ett företag samt förklara hur strategi och målformulering uppfattas av individen och påverkar dennes beteende. Vidare är undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC.Slutsats: För att uppnå de fördelar som BSC kan erbjuda krävs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen från alla anställda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer många gånger kan härledas till svårigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag.

Det slutliga skatteunderlagsutfallet för realiserade kapitalvinster redovisas i november året efter inkomståret, varför Finansdepartementet fram till dess måste skatta dessa siffror. Historiskt sett har skattningarna slagit fel ända tills det slutliga utfallet har presenterats, trots att hela inkomståret har passerat och det finns tillgång till makrovariabler såsom aktie- och fastighetsmarknadens prisutveckling för det aktuella året. I denna uppsats undersöker vi, på uppdrag av Finansdepartementet, möjligheterna till förbättring av deras nuvarande metod för att skatta skatteunderlaget för realiserade kapitalvinster. Vi går grundligt igenom den nuvarande modellen och ger förslag till förbättringar. Vi använder, liksom den nuvarande modellen, en så kallad felkorrigeringsmodell men genomför vissa förändringar i de förklarande variablerna.

Titeln på detta självständiga arbete är Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det är en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln på arbetet är Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacher´s interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollärare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstå och de arbetssätt som används inom förskolan för att stödja och hjälpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor och två specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende på grund av orsaker i miljön eller till följd av någon form av oförmåga hos barnet.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrån en socialpedagogisk modell bestående av fyra teman; relation, läroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstå och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrån den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har använts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgående under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser är att de professionella arbetar utifrån den socialpedagogiska modellen när de; skapar relationer med vardaglig och informell prägel, utformar läroprocesser i syfte att främja social förändring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt använder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..

Idag ses personalen som en av företagets viktigaste resurser. Detta gäller främst för kunskapsintensiva företag där medarbetarna fått en allt mer avgörande roll för företagets utveckling och lönsamhet. Det blir allt viktigare för företag att motivera samt belöna de anställda för att de ska uppfylla de mål och strategier som finns inom företaget. Företagsledningen kan använda olika belöningssystem för att få de anställda att agera efter deras intresse. Syftet med denna uppsats är att studera om införandet av belöningssystem alltid leder till ett önskvärt beteende.