Litteraturstudien syftar till att beskriva och diskutera effekterna av tillskottsutfodring av dikalvar på Bete. Tillskottsutfodring med kraftfoder, såsom spannmål kompletterat med koncentrat eller pelleterat färdigfoder, kan ses som ett sätt att öka avvänjningsvikterna, vilka är av stor betydelse för ekonomin i dikoproduktionen eftersom den avvanda kalven utgör dikons årliga produktion. Andra motiv för att tillskottsutfodra är bristande tillgång på Bete, mjukare omställning till stallutfodring och glädjen i att ha stora och fina kalvar på hösten. Studien bekräftar förvisso att tillskottsutfodring ökar avvänjningsvikterna, men det blir också tydligt att frågan om huruvida tillskottsutfodring ska ske eller ej är ett mer komplext ämnesområde än vad som först kan tyckas vara fallet. Även prestationen efter avvänjning måste tas i beaktande.

Att uppfylla Sveriges lag om Betesgång under sommarhalvåret är inte helt lätt för alla mjölkbönder. Särskilt i de större besättningarna krävs noggrann planering inför Betessäsongen, exempelvis gällande drivgångar, kotrafik och tillhandahållande av Betesareal. Inte alla gårdar släpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesättningar behöver komma ut på Bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmånaderna ska ha rätt till Bete. I denna litteraturstudie undersöks Betets påverkan på mjölkkor, Betets fördelar samt nackdelar och hur de påverkar djurens hälsa och produktion. Tjänar bönderna då på att släppa ut sina mjölkkor på Bete eller kan de lika gärna fortsätta ha kvar dem inomhus även under sommarhalvåret? Självklart finns det risker med att släppa ut korna ? risken för stångningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under Betesperioden.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mångfald är hotade, men detfinns en vilja från samhället att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnära natur.Betande djur i stadsnära grönområden används i flera kommuner som endel av lösningen på dessa problem, och detta examensarBete undersöker hurbetande djur påverkar ett områdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnära natur.Den metod som använts är litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer på förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta påverkas på många sätt av Bete: Floran ochfaunan förändras och blir artrikare, beroende på störningar i form av blandannat det tramp som marken utsätts för vid Bete.Förvaltningarna använder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mångfalden och det öppna kulturlandskapet, men även som ettpedagogiskt, miljömässigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnäragrönområdena.De tillfrågade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnära natur medhjälp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade områdena har erhållit ökade biologiska och kulturella värden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att säkert kunna visa hur enrestaurerad Betesmarks flora och fauna förändras vid ett återinfört Bete.Betande djur bedöms kunna användas i större utsträckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnära natur, förutsatt attdjurens säkerhet kan upprätthållas..

Syftet med studien är att komplettera den forskning som gjorts inom landskapsvetenskap och kulturgeografi utifrån ett utmarksperspektiv. Studien ska bidra till förståelse för utmarkernas placering och förändring under de senaste 200 åren. Detta görs genom att jämföra två områden med olika naturgeografiska förutsättningar, ett på Linderödsåsen och ett på Kristianstadslätten, utifrån faktorerna jordarter, utmarkers storlek, markanvändning och djurhållning.Utmarkerna var de områden som byns bönder i huvudsak använde till Bete. I denna studie kommer det som lantmätaren klassat som utmark, hagmark eller fäladsmark i kartornas protokoll att räknassom utmark. Kartmaterialet av utmarker och inägor sammanställdes till två områden som det gjordes olika analyser inom och för att utföra detta användes geografiska informationssystem.

Nötköttsproduktion lämpar sig väl att vara ekologisk produktion. I Sverige var 2011 19 % av alla slaktade nötkreatur uppfödda enligt ekologiska regler. Dock är det större utmaningar med uppfödning av ekologiska ungtjurar av köttras än med uppfödning av stutar och kvigor till slakt. Den ekologiska produktionen styrs av regler som är uppsatta av KRAV. Skillnader mellan ekologiskt och konventionellt gäller framför allt grovfoderandel i foderstaten, utevistelse och Bete.

Svenska mjölkkor ska enligt djurskyddsförordningen och de svenska djurskyddsföreskrifterna hållas på Bete i en sammanhängande period under ett visst antal månader varje sommar. I många varmare länder uppträder stora problem med värmestress hos mjölkkor som hålls ute på sommaren, med minskad produktion och försämrad välfärd som följd. När nötkreatur hålls som utegångsdjur under vintern ska de enligt djurskyddsföreskrifterna skyddas mot väder och vind, så är dock inte fallet under sommarens Betesperiod. Få studier i Sverige har undersökt om även våra svenska mjölkkor får problem med värmen på sommaren och således skulle ha behov av tillgänglig skugga på Betet.Målet med projektet var att undersöka om Beteendemönstret och mjölkproduktionen hos svenska mjölkkor ändras i samband med ökad temperatur och luftfuktighet när korna själva kan välja när de vill gå ut på Betet. Lagrad information från mjölkkor i ett automatiskt mjölkningssystem (AMS) under fyra års tid användes avseende mjölkproduktion, väder och tid för passage genom en grind mellan stallet och Betesmarken.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med läraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta är att det är ett intressant och aktuellt ämne i samhället idag med tanke på hendebatten som pågår. Vi är intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt läraren, hur går det att se i förhållningssättet, accepteras flickorna som de är eller tillrättavisas de, eftersom de inte uppfyller de förväntningar som finns. Vi har valt att undersöka lärarens förhållningssätt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns så mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med läraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta är att det är ett intressant och aktuellt ämne i samhället idag med tanke på hendebatten som pågår. Vi är intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt läraren, hur går det att se i förhållningssättet, accepteras flickorna som de är eller tillrättavisas de, eftersom de inte uppfyller de förväntningar som finns. Vi har valt att undersöka lärarens förhållningssätt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns så mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.

Med dagens växande besättningar är det svårare att upptäcka brunst hos mjölkkor genom visuell observation. Detta leder till ekonomiska förluster, minskat genetiskt framsteg, högre inkalvningsålder och längre kalvningsintervall. För att underlätta brunstregistrering i besättningarna finns olika automatiska registreringar som kan upptäcka fysiologiska eller Beteendemässiga förändringar som framträder hos kon vid brunst. Denna litteraturstudie sammanställer tre olika principer för brunstdetektering; visuell brunstdetektering, stegräknare och bestigningsdetektor, som kan vara antingen elektronisk eller manuell. Resultatet visar att stegräknare är den metod som upptäcker flest brunstperioder medan visuell observation ger minst felaktigt detekterade brunstperioder.

Följande studie syftar till att ta reda på vad lärare anser påverkar klassrumsklimatet, hur de arbetar för att få ett fungerande klassrumsklimat, vilka problem de stöter på och vilken betydelse klassrumsklimatet har för undervisningens resultat. Studien tar även upp elevers syn på klassrumsklimat och hur de påverkar det. ArBetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av intervjuer med fem lärare och fem elever. I litteraturen kan man läsa att ett bra klassrumsklimat är när undervisningen kan fortgå som planerat utan att något hindrar den. Läraren påverkar genom sitt ledarskap och genom att sätta tydliga och klara gränser för hur elever ska Bete sig i olika situationer.

Det är sedan länge känt att kor ligger och vilar både på höger och vänster liggsida och i bland helt utsträckta. Studier visar att fördelningen mellan höger och vänster liggsida är jämn, men att det finns individer som har en favoritliggsida. I detta arBete har kors liggBeteende på Bete och i olika stallsystem studerats. Stallen har varit lösdrift, med och utan automatiskt mjölkningssystem, samt uppbundna system. Kors Beteende studerades på Bete under sommaren -06 och detta Beteende jämfördes sedan i olika stallar under hösten -06 och vintern -07.

NaturBetesmarker är artrika och näringsfattiga habitat vars utbredning kraftigt har minskat under 1900-talet. Historiskt fyllde de en viktig funktion som fodermarker men har idag till stor del ersatts av åker och vallodling. NaturBetesmarker bör idag bevaras av andra syften, både biologiska och kulturella. De rymmer en stor mängd rödlistade arter och visar spår av historisk markanvändning. Många naturBetesmarker har tidigare varit Betesmarker eller slåtterängar och när hävden upphör växer det öppna landskapet igen. I denna studie har effekterna av restaurering genom kraftig röjning och förnyat Bete studerats.

Detta arBete är en litteraturstudie som handlar om hur deltidsBete påverkar mjölkkors avkastning, foderintag och välfärd. I Sverige har vi Beteskrav till skillnad från många andra länder i världen. Detta skapar problem då besättningstorlekarna ökar och det blir svårare att få marker i närheten av gården att räcka till alla kor. Det största problemet med mjölkkor på Bete är dock att högavkastande kor inte producerar lika mycket på Bete som inne på stall. Det är därför viktigt att finna ett sätt att lösa problemen som både gynnar kon och bonden.

I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arBete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arBetet.Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde Bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar.

När storskaliga och kväveintensiva jordbruk bredde ut sig växte många Betesmarker ochängar igen. Detta medförde att hävdberoende växtarter minskade eller helt försvann. Föratt kunna växa och återkolonisera marker behöver många arter olika störningar. En sådanstörning kan vara bränning. Vid bränning ökar ljusinsläppet och även kvävemängden imarken minskar, vilket gynnar de hävdberoende växterna.Detta arBete har undersökt om bränning kan vara ett komplement eller alternativ till Beteoch slåtter vid bevarande av den biologiska mångfalden hos växter.